Omvänd er och tro på evangeliet

Omvänd er och tro på evangeliet! ” – Markus 1:15

Jag minns hur jag gång på gång i mina yngre dagar brukade gå på möte efter möte där ”10 blev frälsta”, ”70 blev frälsta” etc. Jag brukade även kolla om de började gå i kyrkan eller ej. Men fann sällan någon av dessa göra det. Jag fick lära mig att orsaken att man inte såg dem i kyrkan var att det berodde på att man inte följde upp dem inom 24 timmar. Andra får se folk fatta ett beslut och få dem att döpa sig men sedan försvinner dem ändå. Vad beror detta på ? Problemet är att vi förkunnar evangelium helt fel och vi försöker få folk att be en bön eller räcka upp en hand istället för att uppmana till omvändelse och tro . Vad innebär det att omvända sig och tro? Omvändelse innebär en sinnesförändring. Vårt sinne ändrar vi inte själva utan det är ett verk av Herren som vi kallar pånyttfödelsen. Det sker en förändring i hjärtat vilket också förändrar ens sinne. Sinnets attityd mot synden och Jesus förändras. Förut innan vi hade fått omvändelsens gåva så var våra sinnen fulla av synd. Vi kunde vara giriga och tänka på att få ut mera pengar. Vi hade sinnen fulla av avund och självhävdelse och hat. Sinnets attityd mot synden ändras nu. När vi blivit föda på nytt så vill vi inte längre vara giriga eller avundas eller ha hatiska tankar. Hjärtat har blivit förändrat och vi har fått en ny natur. Istället vill vi leva i rättfärdighet och följa vår Herre och frälsare Jesus Kristus. Detta är vad omvändelsen gör. Den vänder sig bort i från synden och dess sinnelag till Jesus Kristus och till att vilja leva för Honom. Men folk uppmanas även att tro. Detta handlar om en förtröstan på Jesus Kristus. Förtröstan på vem han är och på vad han har gjort. Jesus har dött för sitt folks synder, tagit våra synder på sig så att synden inte längre skall tillräknas oss. En förtröstan på att Gud har uppväckt Jesus från det döda för att han skall regera över sin församling som Herre och för att vi skall få del av hans uppståndelse på den yttersta dagen. Detta är vad frälsningen handlar om. Att omvända sig och tro. Har en människan gjort det så har ju sinnet förändrats och man kommer till kyrkan och söker gemenskap med andra troende. Först när vi ser att en människa har omvänt sig och kommit till tro kan vi säga att de har blivit frälsta och först då bör vi döpa dem. Låt oss därför inte vara så snabba med att säga ”70 st blev frälsta igår” för det blir en lögn om det inte stämmer. Låt oss återgå till att förkunna att folk måste omvända sig och tro och lägga bort denna ”avgörande kristendom” som vi har hamnat i, där allt handlar om att leda folk i en bön eller få dem att räcka upp en hand på ett möte. Frälsningen sker inte så. Frälsningen är ett övernaturligt verk av Gud där Han förändrar en människans hjärta där en människa förs till omvändelse och tro. I bibeln predikade man ”Omvänd er och tro evangeliet!”. Låt oss följa bibelns exempel.

Omvändelsen ett viktigt element i evangeliets förkunnelse

Jag har predikat, först i Damaskus och sedan i Jerusalem och hela Judeen och även ute bland hedningarna, att de ska ångra sig och omvända sig till Gud och göra gärningar som hör till omvändelsen.” – Apg 26:20

När vi presenterar evangeliet så finns det två element som måste finnas med för att det skall vara ett komplett evangelium. Många idag predikar bara ”Tro på Jesus”. Men att bara tro på Jesus hjälper ju ingen, även djävulen och de onda andarna gör det och de bävar. Det andra problemet är de som enbart predikar omvändelse från synd. Då blir det ingen skillnad på vår tro och Islam eller judendom där allt handlar om att avhålla sig från synder utan Kristi verk på korset. I stället måste vi ha bägge två. Omvändelse samt tro. Paulus är väldigt tydlig med vad han predikade både för judar och hedningar när han predikade evangeliet. Han förkunnade först och främst att människan behöver tro. Han förkunnade en tro utan gärningar och att människan blir förklarad rättfärdig av Gud genom tron på Jesu fulla verk på Korset. Men Paulus stannade inte där utan han förkunnade även omvändelse i från synden. Denna omvändelse börjar enligt Paulus i denna vers med en ånger. En människa behöver alltså först se sina synder för att kunna ha något att ångra. Om man inte fått en syn av sina synder och dess rättvisa straff finns inte heller något att ångra och man behöver då inte Jesu försoningsverk på korset. Sedan sade Paulus att de skulle omvända sig till Gud, alltså bort från sina synder och sina egna försök att frälsa sig själv genom goda gärningar, till Gud som deras enda hopp för frälsning från synden. Det är här rättfärdiggörelsen genom tron allena kommer in i bilden. Paulus stannar dock inte där utan han säger även att man även skall göra gärningar som tillhör omvändelsen. Varför säger han så? Är det gärningarna som frälser? Nej, han säger så eftersom en sann omvändelse och tro också medför gärningar. T.e.x om en syndare är girig, bibeln kallar det avgudadyrkan, en sann ånger och omvändelse i tro till Gud kommer medföra att man verkligen slutar vara girig och istället blir givmild. Paulus säger i 1 kor 6:9-11 att ingen girig skall ärva Guds rike, men han säger också att sådana ”var en del av er”. Det är alltså något vi var. Sann omvändelse och tro medför alltså att man ångrar sina synder lämnar synden bakom sig och ens attityd mot synden förändras, istället för synden, vänder man sig mot Gud och till ett liv där man inte längre vill ha med synden att göra. I dag när jag hör evangelieförkunnelse så är den ofta inte komplett man saknar antingen tron på Jesu verk på korset eller omvändelsen. Bägge behövs dock annars blir det ett falskt evangelium och ett falskt evangelium är inget evangelium alls..