Det tionde budordet – Du skall inte ha begär

Du ska inte ha begär till din nästas hus. Du ska inte ha begär till din nästas hustru, inte heller till hans tjänare eller tjänarinna, hans oxe eller hans åsna eller något annat som tillhör din nästa. ” – 2 Mos 20:17

Du skall inte ha begär som det står i Rom 7:7 samt i Rom 13:9 är sammanfattningen av vad hela budordet handlar. Det handlar om att vara tacksam över det man har och inte ha begär efter andras saker. ”Har vi mat och kläder ska vi vara nöjda med det” (1 Tim 6:8).

Tidigare har Herren sagt att det är fel att stjäla, eller begå äktenskapsbrott, men i detta tionde och sista budord vänder Herren allt från något yttre till något som finns i våra hjärtan. Det var även detta budord som fällde Paulus (Rom 7:7) och det budord som fäller de mest självrättfärdiga. Du skall inte ha begär säger Herren. Det innebär att tänka tanken eller ha känslan att ”Jag önskar jag hade detta huset som han har” Är lika mycket en synd som att faktiskt stjäla huset. Eller att känna ”Jag önskar hans fru var min fru, eller att jag kan prova henne över natten” Är faktiskt lika mycket synd som att faktiskt ta ut en skilsmässa. Eller att känna i sitt hjärta ”Jag önskar att jag hade min grannes oxe” D.v.s. Man önskar sin nästas inkomst, position eller arbete i samhället är att synda i sitt hjärta.

Herren stannar inte där utan tillägger ” Eller något annat som tillhör din nästa”. Det kan vara vad som helst ”Jag önskar att jag hade alla dessa antika böcker som han har”, ”Jag önskar att jag hade en sådan fin bil, iphone, eller skjorta som min nästa” Vad som helst som din nästa har och du känner ett begär efter i ditt hjärta är synd. Det kallas med ett annat ord för avund. Vad man gör är att man i sitt hjärta säger till vår skapare, att man inte är nöjd med vad man har.

Som kristna är vi kallade att lägga undan avund och vara tacksamma istället (1 Petr 2:1). Våra hjärtan skall inte bära på begär till andras egendomar, utan det är något vi skall lägga undan och kan lägga undan med hjälp av kraften i Kristi kors. Kristus dog för våra synder och gav oss av sin Ande för att vi inte längre skall leva i synden. Genom Jesu blod har du fått kraft att lägga bort dessa begär och inte behöver du längre leva i dem. Bröder och systar var tacksam och låt Kristi frid bo i era hjärtan ! (Kol 3:15)

Klaga inte under livets omständigheter

Klaga inte heller som några av dem gjorde – de dödades av fördärvaren. ” – 1 Kor 10:10

Människan i sin syndfulla natur är benägen till att klaga. En del mer än andra. En del är som klagomaskiner som alltid finner något att klaga på. Vi som kristna skall dock inte vara några klagomaskiner utan andens frukt är tacksamhet. Vi skall vara tacksamma i alla livets omständigheter. Israels barn dock under Mose tid som nämns i denna vers de var inte tacksamma. Vi läser ” Folket började högljutt klaga inför Herren hur illa de hade det. Då Herren hörde det, upptändes hans vrede och hans eld började brinna ibland dem och förtärde dem som var ytterst i lägret. ” (4 Mos 11:1). De ansåg att de hade det illa ställt. De fick varje dag bara manna att äta och blev uttråkade. De började nu sakna maten i från Egypten. De saknade fisken, purjolöken och frukterna. De saknade de fina maten de hade där men här i öknen fick de bara manna att äta.

De ropade nu till Herren och klagade inför Herren vilket upptände Guds vrede emot dem så att några dog. Mose gick inför Gud och bad Herren ge dem kött att äta. Herren svarade att han skulle ge dem kött men att de skulle få så mycket kött att de skulle tröttna på det också. Herren var inte glad över deras klagande men gav dem kött att äta. Men medans de åt köttet så slog Herrens vrede dem igen ” Men medan de ännu hade köttet mellan tänderna och det ännu var otuggat, upptändes Herrens vrede mot folket, och Herren slog dem med en mycket svår plåga. ”. Genom dessa varningar ser vi Guds attityd emot klagande. Herren vet vad som är bäst för oss och ger oss vårt bästa men när vi inte inser det utan börjar klaga över livets omständigheter så går vi emot Herren och anser att vi vet bättre än honom. Detta agerande är en form av uppror emot Herren och därför är det något vi blir varnade för i skriften. Klagande tillhör den gamla upproriska människan som vi har blivit av med när vi blev födda på nytt och en ny skapelse i Kristus. Nu har vi Guds Ande och Andens frukt är just det motsatta, tacksamhet. Har du svårt att vara tacksam i livet och känner att du klagar på allt möjligt? Då behöver du inse att detta är inte behagligt vår Herre men också att genom korset och Jesu blod som utgjöts för våra synder behöver vi inte längre leva detta livet där vi ständigt klagar på allt möjligt. I stället kan vi nu vandra i Anden och i tacksam. Därför låt oss vandra i Anden och inte i köttet. Låt oss inte klaga som en del av Israels barn gjorde utan låt oss leva för Guds ära och ett liv behagligt inför honom.