Välsignelsen i att helga vilodagen

Om du hindrar din fot på sabbaten från att sköta dina sysslor på min heliga dag,om du kallar sabbaten en fröjd, helgad åt Herren och ärad, om du ärar den genom att inte gå egna vägar och inte sköta dina sysslor eller tala tomma ord, då ska du få fröjda dig i Herren, och jag ska föra dig fram över landets höjder och låta dig njuta av din fader Jakobs arvedel. Så har Herrens mun talat. ” – Jes 58:13-14

När Gud skapade jorden så vilade han på den sjunde dagen och gjorde det till en dag åt sig själv som ett exempel för oss. Guds egna mun har lovat en välsignelse och fröjd i Herren om vi helgar vilodagen. Vi lever i en tid då man inte längre arbetar sex dagar i veckan men trotts detta är vi kanske mer upptagna än någonsin och glömmer bort Herren. Under veckans andra dagar har vi ett arbete att sköta. Barn att lämna och hämta på fritids. Bankärenden, shopping, arbeta på huset, laga bilen, kalas och mycket annat som upptar våran tid.

Därför finns det en speciell dag då församlingen samlas för att fira Herrens Dag och äta Herrens Måltid och då vi vilar upp oss. Dock om man struntar i detta och gör vad ens lustar har begär till eller talar tomma ord så missar vi den välsignelse vi skulle ha fått om vi i stället hade helgad tiden för Herren.

Vilodagen är en försmak av himlen och biskopen av Liverpool J.C Ryle brukade säga ”Kan vi inte spendera en dag med Herren i veckan i vårt liv här och nu kommer vi inte gilla himlen då vi spenderar all tid med honom”. Vilodagen är alltså till för att andligt vila upp sig och samla ny styrka. Den är till för att ära Herren och det är en dag av fröjd och glädje.

Genom tiderna finns det dem som missar poängen med det, och de bara vilar och sitter och tittar i en vägg utan att göra något, men det är inte syftet utan syftet är att helga dagen. Redan under Israels tid var det inte bara en vilodag utan även en dag man gick till templet och offrade offer.

Genom tiderna har troende hållt vilodagen helig och när man har gjort det har också församlingarna välsignats. Herren genom profeten Jesajas mun lovar alltså en välsignelse för de som tar dagen på allvar.

Tar du vilodagen på allvar? Helgar du dagen för Herren? Eller gör du vad dina lustar har lust till? Eller kanske du hellre talar tomma ord? Är det en glädje för dig att spendera ett dygn med Herren? Det är en bra indikator för att se ditt hjärtas tillstånd. Älskar du Honom av Hela ditt hjärta? Varför då inte ge en dag till Honom som är helig, då du lägger bort andra sysslor och annat prat för att istället fokusera på Herren??

Fjärde budordet – helga vilodagen

Tänk på sabbatsdagen så att du helgar den. Sex dagar skall du arbeta och uträtta alla dina sysslor. Men den sjunde dagen är Herrens , din Guds, sabbat. ” – 2 Mos 20:8-10.

Gud vilade på den sjunde dagen redan i skapelsen, inte för att Han blev trött utan för att vi skall följa efter honom och för att Herren lade ned det i skapelsen. Redan innan lagen gavs så läser vi i 5 Mos kapitel 16 hur Gud instiftade sabbaten. Sabbaten var sedan något som fanns i hela Israel och är något som funnits genom kyrkans historia men då under namnet Herrens dag.. Vi firar nämligen inte judisk sabbat på samma sätt som dem, där man inte ens fick laga mat.

Guds bud säger inte vilken dag i veckan man skall vila utan den säger ”arbeta sex och den sjunde är Herrens”. För judarna var det på Lördagen, men för de kristna söndagen, dagen då Jesus uppstod. Syftet med vilodagen är att helga den åt Herren. Syftet är alltså att ge en hel dag till Honom i veckan då man fokuserar på honom hela dagen vilket man inte kan göra andra dagar, då man är full av andra vardagssysslor. Det är alltså en försmak av himlen där vi spenderar varje dag med Herren.

I Nya testamentet hände mycket på just vilodagen, just på denna dagen botade Jesus många sjuka. Det var även på Herrens Dag som Johannes fick sin uppenbarelse ”På Herrens dag kom jag i Anden ” (Upp 1:10). Jag tror det är något speciellt att ge en dag av sju till Herren istället för att kasta bort vilodagen på att se på TV eller en fotbollsmatch. Ignatius av Antiokia en kyrkofader som levde samtidigt med Aposteln Johannes sade följande ”Let everyone who loves Christ keep the first day of the week holy, The Lords-days” . Den första dagen på den tiden var Söndagen. Jag tror det finns en andlig diciplin i detta med vilodagen och att helga den, som är något gott för vårt andliga liv och inte något lagiskt och tråkigt..

För det är i grunden något gott för oss, och frågan är om man inte gillar att ge en dag av sju till Herren. Kommer man ens då att gilla himlen när vi ger all tid till Herren?.

En missuppfattning som finns är att man inte får göra något på vilodagen. Men det handlar inte om vad man får göra, eller inte, som det var för judarna, utan det handlar om att ta en dag och ge den helt till Herren i bön, ordet och gemenskap med andra, även i att göra gott, men även om det är något nödvändigt man behöver göra, som inte har med ens vardagliga arbete att göra, men i allt skall dagen vara som det står skrivet ”helgad” vilket betyder avskiljd. Alltså avskiljd åt Herren.. En dag av sju skall vi ha som en princip, som troende, att helga, och ge den till Herren.

Dagen för oss är Söndagar för det är då vi samlas i kyrkan och för gemenskap med varandra. Det är också då de flesta är lediga från sina arbeten och det var den dagen Jesus Uppstod och den dagen som den tidiga kyrkan höll helig vilket vi såg Ignatius säga. Den tidiga kyrkan gick emot judisk sabbat, och sade att den inte var bindande för oss, men i stället talade man mycket varmt om Herrens Dag och om att hålla den helig och som en dag av glädje över Jesu uppståndelse.

För de allra flesta är det helt naturligt att vila en dag i veckan minst från sitt arbete och ser det som nödvändigt för återhämtning, men för många är det inte naturligt att använda en sådan dag för Herren.

Låt oss därför hålla högt en dag i veckan som vi helgar för Herren.