Hoppet i genom svårigheter och prövningar i livet. (1 Petrus 1:1-12)

Predikan av Josef Löwdin 26/5-2019, Göteborg

Länk till ljudfilen 

1.Petrus, Jesu Kristi apostel, till de främlingar som bor kringspridda i Pontus, Galatien, Kappadocien, Asien och Bitynien,”

Författaren av detta brevet var Aposteln Petrus. Brevet skrevs någon gång mellan år 60 och år 64. Brevets författare Petrus introducerar sig som Jesu Apostel.

Det gjorde han troligen för att peka på den auktoritet han hade som en apostel. Apostlarna hade en speciell auktoritet att för vidare den lära de hade tagit emot av Jesus själv. Denna typ av Apostel finns inte längre i vår tid.

Han skrev detta brev till de som är främlingar i olika delar av romarriket. Man kan inte riktigt med säkerhet veta exakt vilka dessa ”främlingar” var men de flesta tror att det var judar som hade blivit utdrivna ur Israel och därmed fick leva som främlingar i andra länder.

Det kan även syfta på hedningar och den mentalitet som de troende i de områderna hade. Brevet talar senare igen kapitel 2 att de är ”främlingar och gäster”.

Det talar alltså om folk som hade en pilgrimsmentalitet. Det handlar om folk som inte såg denna världen som deras egen utan istället hade himmelriket som sitt riktiga hem.

Det var folk som var separerade i från denna världen och inte var som denna världen och därför fick genomgå prövningar och lidanden av olika slag.

Lidanden de fick genomgå verkade till stor del vara att de fick genomgå verbal förföljelse. Vi finner detta i versarna : (2:12), (3:16) som talar om hur de skall agera när folk förtalar dem. .

Men framförallt i (4:14) där vi läser ; ” Saliga är ni, om ni för Kristi namns skull blir hånade, eftersom härlighetens och Guds Ande vilar över er. ”

Brevet är fullt av undervisning om hur vi skall leva våra kristna liv när vi är främlingar och pilgrimer i denna världen där vi får lida förföljelse speciellt av verbal form och genomgå prövningar av olika slag..

Det kristna livet skall vara karakteriserat av att vi är ett egendoms folk. Vi är inte som folk i denna världen. En kristen skall vara annorlunda. I ord, handling, i tankar och i hur man lever sina liv.

Eftersom vi inte är som världen kommer de också att hata oss eftersom de hatar Jesus. Det betyder inte att alla där ute hatar oss men en del gör det och på grund av det får vi lid.

Petrus börjar brevet med att uppmuntra genom att påminna dem om vilka de är och om vilken kommande frälsning som väntar dem om de håller ut i tron.

utvalda enligt Guds, Faderns, förutseende genom Andens helgelse till lydnad och rening med Jesu Kristi blod. Nåd och frid åt er i överflödande mått. (Vers 2)”

Petrus börjar med att påminna dem om utkorelsen. Att de är utvalda av Gud. Ordet utvälja betyder att någon är utvald av en större grupp människor för ett speciellt syfte.

T.ex. på en arbetsplats kan det vara så att man väljer ut en arbetsgrupp för att jobba med en speciell uppgift inom företaget. Detta betyder att inte alla är med i den gruppen.

Utväljande här har också ett syfte och det syftet är att bli frälst genom helgelsen. Detta utväljande sker av Gud själv och inte genom någon människa. Utväljande är baserat på Guds förutseende som vi läser här.

Förutseende här betyder inte att Gud satt och kollade in i framtiden för att se vilka som var frivilliga att ingå i Guds egendomsfolk.

Ordet som används i grekiskan här betyder bokstavligen ”veta i förhand”. Man skulle kunna tro att Gud visste på förhand vilka som skulle välja honom och så utvalde han dem.

Det är dock inte vad det betyder. Samma ord används i Apg 2:23 där vi läser :

Honom som genom Guds fastställda plan och förutbestämmelse blev utlämnad, har ni tagit och med onda mäns händer korsfäst och dödat. ”

Guds förutseende beror alltså på att Guds har förutbestämt. Detta är väldigt tydligt på andra ställen i skriften att folk blev utvalda redan innan de blev födda och det var inte baserat på något som Gud såg i dem.

Vi har skrift ställen i GT där det verkar som att Gud inte visste på förhand vad som skulle ske.. På ett ställe står det att Gud ångrade att han skapade människan.

Jag tror inte så var fallet utan jag tror de beskrivningarna används för att göra en skillnad emot förutsägelsen. Vad jag tror de ställerna handlar om är att Gud inte hade förutbestämt vad som skulle ske.

Han visste vad som skulle ske eftersom han är allvetande, men det var inte förutbestämt och därav står det i de termerna. Medans här hade han förutbestämt frälsningen av sitt folk och därmed var det förutsett..

Frälsningen sker dock inte automatiskt att nu blir någon utvalt och så är allt frid och fröjd och man kan sitta ner i soffan och bara invänta sin frälsning.

I stället måste man genomgå helgelse så att man blir lydig Gud. Man måste genomgå prövningar och många lidanden för att bli frälst.

3.Välsignad vare Gud och vår Herre Jesu Kristi Fader, som efter sin stora barmhärtighet har fött oss på nytt till ett levande hopp, genom Jesu Kristi uppståndelse från de döda, 4. till ett arv som aldrig kan förstöras, fläckas eller vissna* och som är förvarat åt er i himlen.

Petrus välsignar Gud och vår Herre Jesu Kristi Fader. Välsignelse som är ordet som används här betyder att man välsignar eller ärar Gud. Det handlar om en förtjusning av Gud. Det lyfter fram honom på ett vörnadsfullt sätt.

som efter sin stora barmhärtighet ” Gud har för det första visat oss sin stora barmhärtighet. Gud är full av barmhärtighet. Vi som människor är inte fulla av barmhärtighet.

Våran barmhärtighet är väldigt begränsad jämfört med hur Guds barmhärtighet är. Inget kan mätas med Gud barmhärtighet. Hur många gånger har inte vi som människor kommit på oss själva att vi kunde ha varit mer barmhärtiga ?

Guds barmhärtighet är så stor att han har fött oss på nytt. Pånyttfödelse handlar inte om ritualer. En människa kan be och gå på ett bönemöte utan att vara född på nytt.

En människa kan vara engagerad i många olika typer av religiösa ritualer utan att vara född på nytt. Pånyttfödelsen handlar inte heller om att döpas.

Du kan inte bli född på nytt genom lite vatten. Pånyttfödelse handlar inte heller om att gå till en kyrka varje Söndag. Man kan göra det utan att vara pånyttfödd.

Pånyttfödelsen handlar om att ha en levande tro på evangeliet som har resulterat i att man har fått ett nytt hjärta, vilket resulterar i ett nytt liv.

Det är den stora barmhärtigheten Gud har visat oss genom att födda oss på nytt när vi inte har förtjänat det. Guds rättvisa kräver att en syndare straffas för sin synd. Gud visade oss barmhärtighet och födde oss på nytt.

Trotts alla gånger vi har varit upproriska emot Gud så visade han oss barmhärtighet. En oerhört stor sådan.

Vidare läser vi att han födde oss på nytt till ett levande hopp, genom Jesu Kristi uppståndelse i från de döda. När vi tillhör honom har vi ett otroligt hopp i livet.

Människan i denna världen har inte detta hopp. De lever sitt liv, men det har inget framtidshopp. De går precis som vi igenom sjukdomar, sorger och besvär men har inget hopp.

Jesus har inte lovat oss att vi skall få behålla våra jobb. Att vi skall vara friska hela livet eller att vi skall undvika svårigheter.

Nej, snarare får vi också genom gå allt sådant. Men skillnaden är att vi har hopp. Vi har ett kommande levande hopp och detta hoppet finner vi vidare i texten.

Det finns ett arv som väntar oss i himlen. Ett arv som aldrig kan förstöras. Min vän din bil kan förstörs. Du kan bli av med allt du har och äger här i livet.

Din favorittröja kan fläckas sönder. Dina träd i trädgården kan vissna. Allt här på jorden kan förstöras och vi ser det ofta genom tjuvar som stjäl, naturkatastrofer och andra omständigheter som tar ifrån oss det vi äger.

Vårt arv i himlen kan ingen ta ifrån oss. Inga tjuvar kan ta sig in och stjäla det i från oss. Inga stormar kan förstöra vårt arv. Mina vänner vi har ett arv som väntar oss i himlen. Vilket fantastiskt hopp detta är.

Israels barn var lovade löfteslandet. Det skulle bli deras arv och det var deras hopp. Detta är en bild på löfteslandet som väntar oss i framtiden när vi dör.

Skillnaden är att Israels land var inte säkrat. De kunde förlora det. Träden kunde vissna. Fienderna kunde ta det ifrån dem.

Vårat arv är inte sådant utan tillhör vi honom kommer vi att komma in i löfteslandet. Det kan inte förstöras av någon fiende eller brännas ner av någon.

Men är det inte så att en pånyttfödd kristen kan missa detta arv? Det finns de där ute som lär ut så.

Vår följande vers ger oss svaret på den frågan.

5.Med Guds makt blir ni genom tron bevarade till den frälsning som är beredd att uppenbaras i den sista tiden. .

Det finns ett ännu större löfte än bara detta arvet och det framtids hopp vi har och det är att Gud skall bevara oss.

Gud har makten att bevara oss igenom alla svårigheter och prövningar som väntar på vägen så att vi inte förnekar honom.

Vi är lovade frälsning och har vi blivit frälsta nu kommer vi också bli frälsta till detta arv. Ingen kan ta det i från dig. Här ser vi läran om evig säkerhet.

Har du blivit frälst kommer Gud genom sin makt att bevara dig till frälsning. Du kan inte förlora din frälsning. Det finns dock ett villkor här och det är att vi stannar i tron. ”

Det är genom tron Gud bevarar oss till frälsning. En människa kan alltså inte bli passiv här och sitta och tänka.

Nu kan jag synda hur jag vill, jag kommer ändå att bli frälst oavsett vad. Man kan inte heller bara sitta i soffan och inte göra något för Guds rike.

Istället står det här att vi blir bevarade genom tron och vi vet i från jakobsbrevet att tron utan gärningar är död.

All sann tro innehåller gärningar inte bara kärleksgärningar till människor utan också till Gud.

En sann tro är inte passiv. En sann tro vill inte synda.

En frälsande tro är vad som kommer att bevara oss i från fall och behålla oss på vägen till den slutliga frälsningen. En sann tro kommer att leda oss till vårt arv som väntar på oss i himlen.

Gud har makten att bevara oss och Gud inte bara har makten utan vi läser här att han kommer att bevara oss om vi förblir i tron till frälsningen. Därför mina vänner kan vi vara glada!

I den ska ni glädja er mycket, även om ni nu en kort tid, om så behövs, måste utstå svårigheter* under många slags prövningar, för att er tro som prövats, vilken är långt mera värd än förgängligt guld som prövats genom eld, ska visa sig bli till lov, pris och ära, vid Jesu Kristi uppenbarelse. (vers 6-7).

Vi kan glädja oss i vår frälsning och i det kommande arvet när vi får gå igenom svårigheter och prövningar av olika slag. Det är alltid vår tro som prövas men det sker på olika sätt genom livet.

Vi har i gamla testamentet berättelsen om hur Gud prövade Abraham. Vi finner först hur Gud lovar honom hur han skall föda en son. Abraham var gammal och även hans fru var gammal. Hans fru skrattade och kunde i tro på Guds löfte.

De försökte i egen kraft först och Abraham födde en son genom en tjänsteflicka som var mycket yngre än Sara och enkelt kunde bli gravid. De tvivlade nog på Guds löften under tiden. Slutligen så fick de Isak.

När de väl hade fått Isak så ber Gud Abraham att offra sin egna son. Detta var nästa steg i prövningen som han fick genomgå. Denna gången tvivlade inte Gud på Guds löfte utan var helt beredd på att offra Isak.

Gud såg hans tro och stoppade det hela och gav dem ett lamm att offra istället. Abrahams prövning var en prövning av tron för att se om han litade på Guds löfte eller inte.

Det är ofta så Herren testar oss också. Vi genomgår många svårigheter och under hela tiden är man beroende av att förtrösta och hålla sig till Guds löften.

Vår tro testas även för att se om vi är uthålliga även när folk går emot oss. Hur agerar vi om vi måste välja mellan att bli av med lite vänner eller att hålla fast vid vår tro?

Är vi beredda att genomgå stora förluster här i detta livet bara för att hålla fast vi tron? Gud kommer pröva sina barn på detta område.

Herren prövar oss också genom att vi får genomgå lidanden av olika slag för att se om vi ändå skall hålla fast vid tron. Job i gamla testamentet var en sådan.

Han fick genomgå det värsta av allt där han blev av med allt han ägde och hade. Det enda han fick behålla var sin egna hustru. Annars förlorade han både barn och ägodelar och blev dessutom allvarligt sjuk.

Mitt under allt detta förbannade han inte Gud. Mitt i detta höll han fast vid tron. Han övergav inte tron bara för det han fick gå igenom.

På samma sätt testar Herren vår tro. Saker och ting i livet blir inte alltid som man har tänkt sig och Herren tillåter det för att testa vår tro. Kommer vi att hålla fast vid Guds löften trotts motgångar?

Ett annat sätt Herren prövar vår tro är att han inte svarar på våra böner alltid. Vi behöver förstå att Herren svarar på bön men inte på allt.

Det finns många gånger i livet när saker och ting inte alls blir som du har tänkt dig. Detta för att Herren prövar vår tro. Kommer vi att behålla tron även om saker inte alls går som vi tänkt oss?

Versarna framför oss säger till oss att en sådan tro är långt mycket mera värd än guld som genomgått eld.

Guld är ett material som man kan elda i en eld gång på gång och guldet smälter men guldet försvinner inte bara för att det eldas. En platspåse brinner upp. Trä brinner upp. En filt brinner upp i eld men guld gör inte det.

Den tro ett Guds barn har som genomgår prövningar och lidanden är långt mycket mer värt en sådant guld. Guldet har ett värde, men en sann tros värde är mycket dyrbarare.

Inget kan rubba en sådan tro. Klarar man av det värsta i livet kommer inget att rubba en sådan tro. En sådan tro kommer att leda till frälsning.

När vi får genomgå dessa prövningar av olika slag. Prövningar av vår tro så säger bibeltexten till oss att glädja oss över den kommande frälsningen och det arv vi har. Det handlar alltså om att ha blicken fäst på det som skall komma i framtiden och inte på det man ser här och nu.

Detta är den sanna tron som bibeln talar om. Många som faller av och ger upp på vägen har ingen sådan tro. Deras tro är inte äkta. Det är en falsk tro som inte klarar av prövningarna.

De har har en tro som inte är som guld som klarar av lite eld. Så fort det blir hett om öronen ger man upp och vill inte vara med längre.

8.”Honom älskar ni utan att ha sett honom, och fastän ni ännu inte ser honom tror ni ändå på honom, och ni jublar med en obeskrivlig glädje, full av härlighet, 9. när ni vinner målet för er tro, era själars frälsning.”

Tron är äkta eftersom den baseras på något vi inte har sett. Ingen av oss vet hur Jesus ser ut, eller såg ut. De hade inte sett Honom på jorden när han vandrade där för de bodde i andra områden.

De hade inte heller sett någon bild eller någon Jesus gestalt. Gud kan inte liknas vid något. Paulus själv säger detta :

Är vi nu av Guds släkt bör vi inte tänka oss att det gudomliga liknar något av guld, silver eller sten, en bild som kommit till av mänsklig konst och fantasi.  – Apg 17:29

Vår tro baseras inte på någon mänsklig konst eller fantasi utan vad vi inte har sett älskar vi.

Jesus sade orden :”Saliga är de som inte har sett men ändå tror”.

Vidare säger bibeln att tron är en visshet om de man inte har sett. Vi har en enorm glädje i Jesus trotts att vi inte har sett honom.

Vi har absolut sett honom verka i våra hjärtan. Han har förvandlat våra liv och våra intressen. Ändå har vi aldrig sett honom med våra fysiska ögon.

Om en människa påstår sig ha sett Jesus i en vision eller med sina fysiska ögon så skall man vara väldigt skeptisk till det.

Bibeln säger nämligen att i de yttersta tiderna skall det finnas många falska Messias gestalter som skall bedra många.

Många människor idag vill kunna se för att kunna tro. De säger ”Om jag inte får se Jesus kan jag inte tro”. Samma mentalitet hade Thomas tvivlaren.

Han sade ”Om jag inte får se Jesus och se hållen i hans händer sticka fingrarna igenom hållen kan jag inte tro”.

Thomas fick se Jesus efter det och göra det han ville. Andra fick också se honom. Men vi som lever efter den tiden får inte se Jesus. Det är en mänsklig reaktion att man vill se något för att kunna tro.

Vår tro baseras inte på sådant och behöver inget sådant utan den är baserad på ett budskap om Jesus. Det är denna tro som kommer att leda oss till våra själars frälsning när vi en dag dör.

Det är med detta i tankarna och i sikte som vi härdar ut i svårigheter och prövningar av olika slag. Det är i tron vårt enda hopp finns.

Denna frälsning sökte till och med profeterna efter. Denna frälsningen som vi nu fått en del i.

10.Efter denna frälsning har profeterna forskat och ihärdigt sökt efter, de som profeterade om den nåd som ni skulle få. 11. De har efterforskat till vilken och hurdan tid Kristi Ande, som var i dem, syftade på, när han förutsade Kristi lidanden och den härlighet som skulle följa. 12. Och det uppenbarades för dem att de inte tjänade sig själva, utan oss. Detta har nu förkunnats för er genom dem som har predikat evangelium för er i den Helige Ande, sänd från himlen, detta som änglarna längtar efter att få blicka in i. ”

Låt mig avsluta med att säga en sak om dessa versar. Det finns nämligen en ny syn på hur man skall tolka skriften som kommer i från den ny evangeliska rörelsen.

Ursprungligen hade den sitt ursprung ur tysk liberalteologi och när den började komma i början av 1900 talet så förkastades den helt av den evangeliska rörelsen.

Runt år 1950 någonstans började denna syn dock att komma in i den ny evangeliska rörelsen och den blev populär genom teologen Bernard Ramm.

Bernard Ramm hade ett vetenskapligt och rationellt sätt att se på bibeln. Han var till exempel kritisk till att sex dagars skapelsen var bokstavlig och att jorden inte var ung..

Han ville bland in vetenskap in i sitt sätt att tolka skriften. Om vetenskapen säger en sak så skall skriften förstås i enlighet med den började det låta.

Han med ett nytt sätt att tolka bibeln. Det gamla sättet säger följande att ”en text måste förstås bokstavligt utifrån dess historiska sammanhang”.

Den nya synen som nu kom in säger följande ”En bibeltext måste bli förstådd bokstavligt utifrån hur den mänskliga författaren förstod texten samt hur de som levde på den tiden uppfattade det han sade.”

En annan teolog som heter Walter Kaiser gjorde detta sätt populärt genom att säga ”Huvudförfattarna sade aldrig något de inte förstod”.

När man säger på detta sättet tar man bort bibelns inspiration och bibeln blir bara en bok inspirerad av människor.

Detta som den nya synen säger som nu har tagit över på bibelseminarier och i teologiska utbildningar är inte sant. Kollar vi i de historiska böckerna i gamla testamentet så kan det inte vara sant.

Det är speciellt inte sant när vi läser profetiorna. Vi ser detta i versarna framför oss att profeterna själva forskade i skrifterna. ” Efter denna frälsning har profeterna forskat och ihärdigt sökt efter, de som profeterade om den nåd som ni skulle få” (vers 10)

Detta nya sätt att tolka kommer att säga att det de forskade efter var vilken tid Jesus skulle komma, men resten hade de klart för sig och förstod precis att det handlade om frälsningen..

Versarna säger dock mer än att de forskade vilken tid frälsningen skulle komma de säger även i vers 11

De har efterforskat till vilken och hurdan tid Kristi Ande, som var i dem, syftade på, när han förutsade Kristi lidanden och den härlighet som skulle följa. ”

Alltså hurdan tiden skulle vara. De visste alltså inte tidstecknen på när frälsningen skulle komma

Forskade du i profetiorna kunde du se uppfyllelsen först när det hände.

Vidare läser vi i vers 12 att genom att efterforska i skrifterna insåg dem att den tiden de profeterade om inte var för dem utan för oss. När de profeterade hade de alltså inte full insikt om vad de sade. De fick själva efterforska.

De hade en förståelse av att det skulle komma en frälsare men de hade inte hela profetians fulla förståelse. Orden de talade var inspirerade av den helige Ande.

Profeten Daniel tror inte jag hade full insikt i vad han profeterade eftersom det han talade om låg långt fram i tiden. Vi läser :

Men du, Daniel, ska gömma dessa ord och försegla bokrullen till den sista tiden. Många ska forska i den och kunskapen ska bli stor. När jag, Daniel, såg upp, se, då stod det två andra där, en på flodens ena strand och en på den andra stranden. 6 En av dem sade till mannen som stod klädd i linnekläder ovanför flodens vatten: ”Hur länge dröjer det innan slutet kommer med dessa märkliga ting?” 7 Jag lyssnade till mannen som stod klädd i linnekläder ovanför flodens vatten, och han lyfte sin högra och sin vänstra hand mot himlen och svor vid honom som lever för evigt: ”Efter en tid och tider och en halv tid, när det heliga folkets makt är krossad, då ska allt detta fullbordas.” 8 Jag hörde det men förstod inte, så jag frågade: ”Min herre, vad blir slutet på allt detta?” 9 Då sade han: ”Gå, Daniel, för dessa ord ska förbli gömda och förseglade till den sista tiden. (Dan 12:4-9)

Det är väldigt tydligt att Daniels profetia var för de yttersta tiderna och han själv säger i vers 8 att han inte förstår.

Gud ger honom ingen uttydning vilket han gjorde i andra profetior till Daniel utan säger bara till honom att försegla detta. Många skall forska i Daniels profetior och kunskapen skall bli stor.

När Petrus själv hade en syn i Apostlagärningarna läser vi i Apg 10:17Medan Petrus undrade inom sig vad synen kunde betyda ”.

Profeterna i bibeln visste alltså inte själva vad deras syner och profetior innehöll till punkt och pricka. De förstod en del i vissa fall. De förstod frälsningen och evangelium men det förstod inte allt. De talade Guds ord och de talade bättre än vad de förstod.

Walter Kaisers tanke om att de inte visste bättre än vad de sade är fel, och baserad på tyst liberal teologi och måste därmed förkastas..

Du behöver inte känna till massa av runt omkring fakta för att tolka skriften. Det är dagens bibeltolkning sätt att du måste veta geografi. Hur kulturen var, och hur folket som hörde vad som sades förstod detta.

Detta är en ny tolkningsmodell och den genomsyras i moderna bibelkommentarer med sin geografi och historia bakom varje bibeltext för att försöka visa att författarna förstod precis vad de menade..

Folk i fattiga länder har ju givetvis inte tillgång till alla dessa böcker och kommentarer och missar denna historia och geografi som man måste veta för att förstå korrekt enligt dessa.

Jag är glad att fattiga länder inte har tillgång till dessa kommentarer och jag fruktar dagen då västerländska missionärer tar med dem ner dit och ger till fattiga pastorer.

Profeterna hade alltså inte själva full insikt utan fick själva studera skrifterna för att försöka förstå vad de genom inspiration hade profeterat. De forskade om den frälsning vi nu har fått ta del av.

Detta har nu förkunnats för er genom dem som har predikat evangelium för er i den Helige Ande, sänd från himlen, detta som änglarna längtar efter att få blicka in i.” (vers 12)

Detta som profeterna skrev ner har nu förkunnats för oss genom evangelium. Detta evangelium som frälser och som vi skall glädja oss i har vi nu fått del av.

När vi därför går igenom svårigheter, prövningar av olika slag kan vi glädja oss, det gör vår tro starkare. Vi kan glädja oss över det arv som vi har framför oss.

Vi kan glädja oss för Jesus lovar att han skall bevara oss ändå till den slutliga frälsningen. Vi är det fantastiska och glada nyheter?