Gud ligger inte bakom allt som sker i denna värld.

De har uppfyllt denna plats med oskyldigt blod 5 och byggt baalshöjder för att bränna upp sina barn i eld till brännoffer åt Baal, fastän jag aldrig har befallt eller talat om eller ens tänkt mig det. – Jeremia 19:4f-5

I går pratade jag med en man i stan han lyssnade på våran gatupredikan. Han var arg på Gud eftersom massor av barn hade dött i förintelsen under Nazi tyskland.

Problemet var att han beskyllde Gud för något som Gud inte alls låg bakom. Allt som sker på denna jorden är inte Guds vilja och Gud ligger inte bakom allt som sker i denna världen. Det sker mycket som Gud inte alls är hans godtycke eller Han vill skall ske.

Under Jeremias tid hade folket gått runt och dödat små barn för att offra dem till Baal, en avgud. De begick alltså två synder här. Det första var att döda sina oskyldiga barn och det andra var att tillbe en annan Gud. Herren säger till folket genom profeten Jeremia att Han aldrig har befallt dem att göra så här, samt att det inte var hans tanke. Vilket betyder att det inte var Hans vilja. På grund av vad de gjorde skulle Herren krossa den platsen de bodde på på grund av deras synd.

Det visar oss att Gud accepterar inte synd och Gud ligger inte bakom synden i denna världen. Därför barbariska saker som att barn mördades i Nazi Tyskland är inget man kan skylla Gud på.

Att Herren inte stoppade det är en annan sak, men han låter människan i bland göra som de vill.

Det kommer en domens dag, då vi dör, när Herren skall döma var och en efter deras gärningar. Ibland väljer Herren att ingripa i världshistorien och i dess händelser i bland gör han det inte.

Gud beskrivs i bibeln som en rättfärdig domare. Det betyder att han ibland dödar människor, men då är det rättfärdigt på grund av brott de har begått. Vi kan alltså inte skylla det dåliga som händer i världen på Herren utan det är människans eget fel.

Att utföra Guds vilja för våra liv

och alla kvinnor, som manades till det i sitt hjärta och kunde konsten, spann gethår. ” – 2 Mos 35:26

Under Mose tid skulle man bygga ett tabernakel och för att få detta arbete gjort så utrustade Gud folk med olika gåvor samt en villighet till att använda sina gåvor. Det fanns män som var konstnärligt begåvade som Gud hade utrustat för att utföra det konstnärliga arbetet men det fanns också kvinnor som Gud utrustade för att spinna gethår. Dessa kvinnor fick först en maning i sitt hjärta till det hela, vilket innebär att man hade en villighet till det sedan hade de också konstens gåva så att man kunde utföra detta arbete.

I dag vår tid har Gud sitt arbete och bygger sin församling genom olika gåvor. Men hur kan man veta vad som just är ens egna och funktion i en församling? Skall jag bli en missionär? Skall jag bli en pastor ? Vad skall just jag göra? Först av allt så är skriften vår vägledning där finns vissa instruktioner att följa som är Guds vilja. Dock finns det situationer där bibeln inte ger någon individuell vägledning. Skall du åka ut på missionsfältet eller inte? Bibeln ger oss vissa instruktioner om detta. Bibeln lär att det är församlingen som sänder ut men hur skall man då veta att just jag skall bli utsänd?

Svaret finner vi i denna vers. För det första så manas man till det i sitt hjärta. Det är en vilja som kommer att läggas ner i ens hjärta. Det står i Fil 2:13 ”för det är Gud som verkar i er, både vilja och gärning, för att hans goda vilja ska ske.”. Precis som Gud gav dessa kvinnor en maning i deras hjärtan så ger han oss en villighet i våra hjärtan det hela börjar där. Finns inte villigheten där så är det heller inget man skall göra. Räcker dock enbart en villighet?

Många kanske vill göra grejer man inte är lämpad för eller kvalificerad till. Därför tillägger bibelordet ”och kunde konsten, spann gethår.”. Dessa kvinnor inte bara hade villigheten utan de var även lämpliga för det. De hade utrustningen och kunskapen de behövde, de hade alla kvalifikationer som behövdes. Likadant är det för oss. Först kommer villigheten sedan måste vi också vara lämpade för det hela. Vi behöver be och söka Guds vilja, se om Guds leder oss någon annanstans samt undersöka mot skriften.

Om dessa finns i våra liv  då bör det inte finnas några hinder för att man skall göra det som Gud har lagt ner i oss att göra. Vi alla har våra gåvor och saker vi skall göra och låt oss därför göra det Herren har lagt ner i oss och det vi är lämpade för så att vi blir till nytta i Guds församling. Precis som dessa kvinnor var till nytta i byggandet av Gud tabernakel.