Social rättvisa i den tidiga kyrkan

Ni slavar, underordna er era herrar och visa dem all respekt, inte bara de goda och milda utan även de hårda.” (1 Petr 2:18)

Under den apostoliska tiden förekom många sociala orättvisor. Du hade väldigt rika som förtryckte de fattiga och de hade slav handeln. Många kristna levde som slavar och det är något som ofta återkommer i den apostoliska undervisningen ”Alla som bär slaveriets ok ska anse sina herrar värda all respekt, så att Guds namn och läran inte smädas. ” (1 Tim 6:1).

Paulus och de andra kristna för den delen verkade inte vara engagerade i social rättvise frågor. Visst fördömer Paulus det en gång (1 Tim 1:10) och säger att lagen är till för slavhandlaren. Aldrig finner vi dock någon uppmaning till de troende att försöka förändra samhället i detta. Vi finner inte heller några försök från apostlarnas sida att reformera samhället.

De kristna istället verkade acceptera att så var fallet och lärde sig leva med det. Petrus uppmanar slavarna att underordna sig sina herrar, men inte bara de goda utan även dem som behandlade dem illa. I stället var fokus på människans verkliga väl att försöka övertyga människan att omvända sig till Gud och få del av det eviga livet för i den kommande världen kommer allt att bli återställt.

I dag och genom vissa perioder av kyrkans historia verkar man ha tappat detta fokus och i dag hör man kristna röster som pratar om social rättvisa i olika former. Det har spridits som en löpeld på sistone genom främst Tim Keller och Gospel Coalition men har redan infiltrerat Sydstatsbaptisternas teologiska utbildning och det finns även i Sverige och kommer att bli allt mer vanligt..

Detta är inget annat än ett angrepp i från den onde som försöker få de troende att tappa fokus från det som är det viktigaste att vinna själar till det eviga livet. ”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn 20 och lär dem att hålla✱ allt som jag befallt er. Och se, jag är med er alla dagar till tidens slut”. Det är vårt uppdrag.

Många har fallit in i det många av dessa kändisförkunnare. Vi behöver se upp att vi inte blir bedragna och faller in i detta enbart eftersom det är kändis predikanter.

Den dagliga andliga krigföringen

Ta på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot djävulens listiga angrepp. (Ef 6:11)

Det kristna livet innebär en daglig andlig krigföring emot djävulens listiga angrepp och mycket listiga är de, ofta svåra att genomskåda. Det finns flertalet områden där djävulen attackerar oss och där vi blir involverade i andlig krigföring.

Det första är kampen om våra själar. Djävulen vill att du skall vandra i köttet och han vill göra dig till en andlig invalid och förstöra din själ. Han kommer därför att försöka locka bort dig från det som uppbygger din själ. Bort i från bönen, bort i från att lyssna på predikan, bort i från gemenskapen med syskon, bort i från att läsa din bibeln. Bort i från att läsa uppbyggliga böcker till att läsa skadliga böcker. Han kommer försöka släcka ut den passionen och få dig upptagen med annat.

Det andra är kampen om helgelsen. Helgelsen sker inte automatisk. Det är inte att sitta i en stol och bara se på Jesus ”Let go and let God”. Inte heller är det någon Kristen Hedonism. Det kommer inte fungera. Jag har provat och det ledde mig bara in i världslighet. Utan de syndfulla begären som krigar emot våra lämmar måste vi döda och hålla oss borta i från. (Kol 3:5; 1 Petr 2:11). Paulus sade att han ”Slår sig själv till lydnad” , bildligt talat. Vi kan inte vara passiva i vår strävan efter helgelse.

Det tredje är kampen för evangeliet. Evangeliet sprids inte automatiskt utan det är något vi själva aktivt måste engagera oss i för att det skall spridas, givetvis vill djävulen stoppa oss med olika tankar och argument för att få oss att undvika att evangelisera.

Det fjärde är kampen för tron. Det är inte bara en pastor som skall försvara tron mot de som vill korrumpera utan det är varje kristens ansvar. T.ex en ny predikant, pastor eller lära infiltrerar en kyrkan. Medlemmarna märker att något är konstigt, men sitter stilla och bryr sig inte och sedan några år senare ofta en generation senare har hela församlingen redan fallit och alla undrar varför?. Det var för att medlemmarna inte kämpade för tron och inte stod emot djävulens listiga angrepp.

Kära troende broder och syster, Är du engagera i den dagliga kampen? Eller har du redan fallit och stupat i kriget? I så fall res på dig ta upp vapenrustningen och börja stå emot djävulen och hans listiga angrepp.