Jesu Död (Mark 15:21-47)

Predikan av Josef Löwdin
18/4-2014, Göteborg

Mark 15:21-47. Jesu död
Just nu firar vi påsk och det gör vi till minne av Jesu död och uppståndelse. I dagens text kommer vi ser när Jesus dör och begravs.

21 Simon från Cyrene, Alexanders och Rufus far, kom just in från landet. Honom tvingade de att bära Jesu kors. 22 Och de förde Jesus till Golgata, det betyder Huvudskalleplatsen. 23 De försökte ge honom vin tillsatt med myrra, men han tog inte emot det. 24 Och de korsfäste honom och delade hans kläder mellan sig och kastade lott om dem. 25 Det var vid tredje timmen som de korsfäste honom. 26 På anslaget stod vad han var anklagad för: ”Judarnas konung”. 27 Tillsammans med honom korsfäste de två rövare, den ene på hans högra sida, den andre på hans vänstra.* 29 De som gick förbi hånade honom och skakade på huvudet och sade: ”Se på den! Han som skulle bryta ner templet och bygga upp det igen på tre dagar! 30 Hjälp dig själv och stig ner från korset!” 31 På samma sätt gjorde översteprästerna och de skriftlärda narr av honom och sade: ”Andra har han hjälpt, sig själv kan han inte hjälpa. 32 Messias, Israels konung, han borde nu stiga ner från korset, så att vi får se det och tro!” Också de som var korsfästa tillsammans med honom smädade honom.
33 Vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker som varade till nionde timmen. 34 Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: ”Eloi, Eloi, lema sabaktani?” Det betyder: ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?” * 35 Några som stod där hörde det och sade: ”Hör, han ropar på Elia!” 36 En av dem sprang då och fyllde en svamp med ättikvin, fäste den runt ett spö och gav honom att dricka och sade: ”Låt oss se om Elia kommer och tar ner honom.” 37 Men Jesus ropade med hög röst och gav upp andan. 38 Då brast förlåten* i templet i två stycken, uppifrån och ända ner. 39 När officeren som stod mitt emot honom såg att han gav upp andan på ett sådant sätt, sade han: ”Den mannen var verkligen Guds Son.” 40 På avstånd stod även kvinnor och såg på. Bland dem var Maria från Magdala och den Maria som var Jakob den yngres och Joses mor, samt Salome. 41 De hade följt Jesus och tjänat honom, när han var i Galileen. Där var också många andra kvinnor som hade gått upp till Jerusalem tillsammans med honom.
42 Det var redan kväll, och eftersom det var tillredelsedag, dagen före sabbaten, 43 kom Josef från Arimatea dit, en högt ansedd rådsherre som också han väntade på Guds rike. Han tog mod till sig och gick in till Pilatus och bad att få Jesu kropp. 44 Pilatus blev förvånad över att Jesus redan var död och kallade till sig officeren och frågade honom, om Jesus redan hade dött. 45 När han fick veta det av officeren, lät han Josef få den döda kroppen. 46 Josef köpte då ett linnetyg, tog ner honom och svepte honom i linnetyget och lade honom i en grav, som var uthuggen i klippan. Sedan rullade han en sten för ingången till graven. 47 Maria från Magdala och Maria, Joses mor, såg var han blev lagd.

Jesu död och uppståndelse är grundpelarna i vår kristna tro. Om inte Jesus har dött på ett kors och uppstått från det döda är vår tro meningslös. Jesu död var grym och plågsam. Till och med Jesus själv våndades och svettades blod inför den.

I Jes 53:10 läser vi att det var Guds vilja att krossa honom(Jesus) så vad som nu sker är fortfarande i enlighet med Guds planer och vilja, vilket vi såg lite på i förra predikan.

Vers 21. ”Simon från Cyrene, Alexanders och Rufus far, kom just in från landet. Honom tvingade de att bära Jesu kors.”.

Simon var från Cyrene som ligger i dagens Libyen, Afrika. Vi läser här att Simon tvingades bära Jesu kors men i Joh 19:17 återges historien att Jesus bar korset och när han inte orkade mera tog Simon över och bar den resten av vägen.

Det var en romersk sed och tradition att brottslingen skulle bära sitt eget kors. Vi kan lära oss något av detta. Vi ser hur Jesus bär sitt eget kors och hur Simon fick bära ett kors som en förebild på att vi som kristna måste bära vårt kors.

”Den som inte bär sitt kors och följer mig kan inte vara min lärjunge. ” – Luk 14.27

Om vi inte bär vårt kors som Jesus gjorde kan vi inte vara hans lärjungar!. Det är omöjligt. Utan kors ingen kristendom. Vad innebär då det?

Att bära sitt kors på den tiden innebar först och främst att gå in i döden. Men vi vet att alla lärjungar inte blev martyrer utan endast en del av dem. Så vad ytterst det innebär är självförnekelse.
-Det innebär försakelse av dina synder.

Våra synder är oss ofta kära och vi älskar att rulla runt i dem. Men som en kristen har vi dött bort från synden genom Kristi verk på korset och därför skall vi inte längre leva i synden utan överge den.
”Sluta att göra det som är ont.” – Jes 1:16

-Det innebär att det kostar dig din självrättfärdighet.
Att leva i självförnekelse innebär att förneka sin egna godhet och kapacitet och helt kapitulera inför Gud. Paulus sade ”Ingen finns som gör det goda, inte en enda”. Det innebär att ingen i sig själv är god nog för att förtjäna något inför Gud även våra goda handlingar är nedsmutsade.
Vi göra god handlingar för att försöka blidka Gud eller för att bli populära eller att få vara i centrum. Som en kristen måste man dö från allt sådant och inse allt är enbart av nåd och inget annat!

-Det innebär att du kan tappa favör i världen.
Jesus hade inte mycket favör i världen. De i ledande ställning dödade honom och gillade honom inte. Apostlarna likaså blev piskade och man försökte tysta ner dem. Att bära sitt kors innebär att vara villig att tappa all favör i världen och faktiskt lida för sin tro.
”Kom ihåg vad jag har sagt: tjänaren är inte förmer än sin herre. Har de förföljt mig, skall de också förfölja er.” – (Joh 15:20)

-Det innebär att du kan bli martyr.
I många länder blir man dödad om man konverterar till att bli en Jesu lärjunge. Tron på Jesus kostade många lärjungar deras liv och i många länder är det lika med döden att vara en kristen. Att bära sitt kors innebär att vara villig att dö för sin tro. Är man inte det kan man inte vara en Jesu lärjunge.
Om du inte bär ditt kors kan du inte vara en Jesu lärjunge. Men Jesus har burit korset åt oss och genom hans kraft är det möjligt att bära sitt kors och han förser oss kraft och nåd inte bara att tro utan även att lida.
Vers .

22 Och de förde Jesus till Golgata, det betyder Huvudskalleplatsen.
Golgata betyder huvudskalleplatsen. Det var platsen för dem döda. Det sägs även enligt den judiska traditionen att det var platsen där Adam dog. Om så vore fallet är detta väldigt intressant för Jesus kallas för den andra Adam .

”Så står det skrivet: Den första människan, Adam, blev en levande varelse.* Den siste Adam* blev en livgivande ande. ” – 1 kor 15:45
Den första Adam och den andra dog i såfall på samma ställe.
Vers .23 ”De försökte ge honom vin tillsatt med myrra, men han tog inte emot det. ”
Det fanns ett judiskt ordspråk att man skulle ge starka drycker år den som håller på att dö samtidigt var det också vin som den romerska armén drack.
”Ge starka drycker åt den som håller på att förgås” – Ords 31:6

Vers 24-25. ”Och de korsfäste honom och delade hans kläder mellan sig och kastade lott om dem. Det var vid tredje timmen som de korsfäste honom”

Det finns en profetia i GT som säger att kläderna skall delas upp och kastas lott om.
”De delar mina kläder mellan sig och kastar lott om min klädnad.” – Ps 22:19

Denna profetia blev nu uppfylld och han korsfästes vilket var det romerska sättet att avrätta brottslingar eller slavar. Romarna korsfäste aldrig sina egna medborgare utan bara icke romare. Det var ett för grymt sätt att dö på .
Man spikade fast armarna i korset och sedan fötterna. Man dog genom att man kvädes till döds och ibland kunde man hänga i flera dagar innan man dog.

Jesus genomled den värsta tänkbara döden. Ja den var så grym att inte ens romarna fick dö på ett sådant sätt. Jesus som var oskyldig genomled den värsta döden som enbart de värsta brottslingarna fick genomlida.
Bibeln säger att ”syndens lön är döden” men Jesus hade inte begått någon synd och förtjänade det inte. Istället var vi de värsta brottslingarna som förtjänade döden.

Vi var de som skulle ha hängt där på korset och avrättats på de värst tänkbara sätten. Men Jesus tog vår plats på korset och blev till synd i vårt ställe. Så att syndens förbannelser inte skulle drabba oss mera utan för att försona oss med honom och försona för skuld och synd.

Vers. 26 ”På anslaget stod vad han var anklagad för: ”Judarnas konung”.
När romarna korsfäste folk så brukade man fästa uppe på korset ett anslag där det står vad man var anklagad för.

Läser vi parallellstället i Johannes 19:19-20 läser vi följande :
”Pilatus hade också låtit göra ett anslag som sattes upp på korset. Där stod: ”Jesus från Nasaret, judarnas konung.” 20 Det anslaget läste många judar, eftersom platsen där Jesus korsfästes låg nära staden och texten var skriven på hebreiska, latin och grekiska.”

Vi ser att texten var skriven på tre olika språk ”latin, grekiska och hebreiska”. Tar man initialerna av denna texten som fästes på korset på hebreiska så blir det ”YHVH”. Alltså Guds namn. Alla judar som gick förbi denna skylt kunde alltså se Guds namn hängandes på korset och se att det var Gud de hade låtit döda och korsfästa..
27 Tillsammans med honom korsfäste de två rövare, den ene på hans högra sida, den andre på hans vänstra.
Det var två rövare som korsfästes tillsammans med Jesus och om detta kan vi lära oss två saker :

Det första vi kan lära oss är hur enkelt det är att bli frälst!
Vi läser i parallellstället :
”41 Vår dom är rättvis. Vi får vad vi har förtjänat. Men han har inte gjort något ont.” 42 Och han sade: ”Jesus, tänk på mig, när du kommer till ditt rike.” 43 Jesus svarade: ”Amen säger jag dig: I dag skall du vara med mig i paradiset.” ” – Luk 23:41-43
Den ena rövaren insåg att Jesu var Messias som kom för att dö för våra synder. Han konstanterar att Jesus inte hade gjort något ont och att de rövarna fick vad de förtjänade. Han säger till Jesus ”Tänk på mig, när du kommer till ditt rike”. Jesus svarar honom med att säga ”redan idag skall du vara med mig i paradiset.
Denna man blev alltså frälst. Han hade insett att han var en skyldig brottsling och fick vad han förtjänade. Samtidigt insåg han att Jesus var den enda som kunde rädda honom från den riktiga skulden.
Notera att Jesus ledde honom inte in i en frälsningsbön utan Jesus såg hans hjärta att han hade fått en tro redan, och att han hade insett att just han var skyldig. Detta räckte för att hans plats in i evigheten skulle vara säkrad. Så enkelt är det, allt vi behöver göra är att tro på Kristi verk på korset, som var till just för syndare som ser sin syndfullhet och söker en frälsare.
Det är som fariséen och publikanen som bad i templet. Den ena tackade Gud för sin godhet och att han inte var en mördare och äktenskapsbrytare. Medans den andra vågade inte lyfta blicken till himlen utan bad ”Gud var mig nådig, en syndare”
Det var inga gärningar involverade här, inget dop, ingenting. Allt han hade var en enkel tro på att Jesus var syndfri. Kanske såg han skylten där det stod JHVH och kanske kände han till profetiorna. Troligen gjorde han det. Men frälst blev han på det mest enkla sättet.

Det andra vi kan lära oss är Guds val i frälsningen
Den andra rövaren var också en brottsling, men han hånade Jesus och ville att Jesus skulle frälsa sig själv genom att hoppa ner från korset (v32). Han ropade aldrig till Jesus om frälsning. Detta är en bild på Guds val i frälsningen där han frälser den ena men inte den andra. Det står skrivet: ”Ty Jakob älskade jag men Esau hatade jag”, ”Nej, det som för världen var dåraktigt har Gud utvalt för att låta de visa stå där med skam, och det som för världen var svagt har Gud utvalt för att låta det starka stå där med skam”.
Ingen av rövarna kunde bli frälsta om inte Jesus hade utvalt dem. Han valde den ena och inte den andra rövaren för att de visa skall stå där med skam. Den ena rövaren såg sin skuld och erkände den. Den andra rövaren som hånade Jesus, ansåg sig vara vis, men han skulle komma på skam.
Du har enbart Gud att tacka att du är frälst. Hur kommer det sig att den ena rövaren blev frälst men inte den andra? Ville den ena rövaren, men inte den andra? Men då kunde han ju berömma sig av sin enorma vilja?. Varför är du frälst men kanske inte din granne?.
Allt beror på Guds val och hans nåd. Det är bara nåd, nåd, nåd, nåd och åter nåd att du är frälst. Gud kunde ha valt din granne och låtit dig vara som rövaren som hånade och föraktade.

29 De som gick förbi hånade honom och skakade på huvudet och sade: ”Se på den! Han som skulle bryta ner templet och bygga upp det igen på tre dagar! 30 Hjälp dig själv och stig ner från korset!” 31 På samma sätt gjorde översteprästerna och de skriftlärda narr av honom och sade: ”Andra har han hjälpt, sig själv kan han inte hjälpa. 32 Messias, Israels konung, han borde nu stiga ner från korset, så att vi får se det och tro!” Också de som var korsfästa tillsammans med honom smädade honom.

Detta var profeterat om Kristus att han skulle bli hånad och föraktad. ”Men jag är en mask och inte en människa, hånad av människor, föraktad av folket. ” – Ps 22:7
Hånet och föraktet mot Jesus var även det förutbestämt och profeterat. Det var en uppfyllelse av profetiorna. Han utstod hånet och föraktet på grund av sin kärlek till oss. Han kunde ha struntat i det och låtit oss få vad vi förtjänar, Guds rättvisa dom mot våra synder.
Men på grund av hans kärlek till oss utstod han hånet och föraktet. Han syndade aldrig. Han öppnade aldrig sin mun mot dem som gjorde detta mot honom. Utan som ett får på väg att slaktas teg han även under hånet och föraktet.
Det är sådana vi var innan vi blev frälsta. Vi hånade och föraktade Gud. Men han förlåt oss och frälste oss, trotts allt vi har gjort emot honom.

När vi ser vad Jesus har gjort för oss trotts vad vi har gjort mo honom blir det enkelt att förlåta andra. Jesus har efterskänkt dig en enorm skuld som du aldrig kunde betala. Varför då gå och kräva en liten skuld av en annan?
Oförlåtelse är inte den kristna vägen och att vandra i förlåtelse mot våra syskon i Herren är Guds väg. Allt skuld är struken, så varför hålla en liten skuld mot andra?
När man ser vad Jesus har gjort på korset för oss och hurdana vi var när han förlät oss. Så blir det inte svårt att förlåta andra. Oförlåtelse finns på grund av att folk har inte sett skönheten hos Kristus och inte sett sitt hjärtas vidrigheter. När man ser korset och Kristi verk så försvinner all oförlåtelse ur hjärtat.

33 Vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker som varade till nionde timmen. 34 Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: ”Eloi, Eloi, lema sabaktani?” Det betyder: ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”

Sjätte timmen är alltså klockan 12.00 på dagen även detta var en fullbordan på en profetia :
”Det skall ske på den dagen, säger Herren, HERREN, att jag skall låta solen gå ner vid middagstid och lägga landet i mörker mitt på ljusa dagen. ” – Amos 8:9
Det var vid den nionde timmen, alltså klockan 15:00 som han utbrast ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?” som är ett citat av David och psalm 22:1.

Det intressanta här är att på när judarna skulle offra de dagliga offren som var förskriva i gamla testamentets lagar så dödade man djuret man skulle offra klockan 14:30 alltså en halvtimme innan Jesus sade dessa ord. Men själva offret av djuret skedde klockan 15:30, en halvtimme efter han sade detta. Mitt uppe i offerprocessen av de dagliga offren sade Jesus dessa ord.

Vilket var en symbolisk handling eftersom Jesus var det slutgiltiga offret. Alla offer och matlagar pekade på Kristus och det var Kristus som avskaffade dessa offer.
Men vad innebär det då när Jesus sade ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?” Blev han övergiven av Gud?
Ja, han blev övergiven. Jesus var syndoffret för världens synder. I 2 Kor 5:21 står det att ”den som inte visste av synd, honom har Gud gjort till synd i vårt ställe.

Hela världens synd lades alltså på Jesus men det var inte hans egna synd utan det var din och min synd som lades på honom. Synden är det som separerar oss från Gud och nu när världens synd var lagd på hans axlar så kände han sig övergiven av Fadern.
”Han var genomborrad för våra överträdelsers skull, slagen för våra missgärningars skull. Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid ” – Jes 53:5

Straffet för våra synder var lagt på honom så att vi skulle få frid med Gud. Vi levde i fiendeskap med honom och hans vrede och ilska var upptänd till maximum mot oss på grund av våra synder.
Men Gud krossade sin son i stället för oss för att vi skulle försonas med Gud och leva i frid med honom och inte i fiendeskap.
Därför blev Jesus övergiven så att vi inte skulle behöva leva kvar i våra synder utan bli försonade med Gud.

35 Några som stod där hörde det och sade: ”Hör, han ropar på Elia!”
Detta var ett missförstånd. Jesus ropade på Gud och inte på Elia. Av detta kan vi lära oss hur enkelt det är att missförstånd uppstår. Trotts att de stod nära där Jesus hängde och var på plats så missförstod de vad Jesus sade och trodde att han ropade på Elia.
Vi som kristna missförstår också varandra lätt och bör utgå i från att vi faktiskt kan ha fel eller ha missförstått något fel. Vi behöver vara på vår vakt mot sådant och inte dra förhastade slutsatser.
36 En av dem sprang då och fyllde en svamp med ättikvin, fäste den runt ett spö och gav honom att dricka och sade: ”Låt oss se om Elia kommer och tar ner honom.” 37 Men Jesus ropade med hög röst och gav upp andan. 38 Då brast förlåten* i templet i två stycken, uppifrån och ända ner.

Anledningen till att man gav honom just ättikvin att dricka var för att uppfylla profetiorna ”De gav mig galla att äta och ättika att dricka i min törst. ” – Ps 69:22
Efter det brast förlåten i templet och förlåten var ett tjockt skynke som fanns inne i templet som avskiljde det allra heligaste från andra delar av templet.
Templet var indelat i olika sektioner och in i det allra heligaste fick enbart översteprästen gå in en gång per år och det just på försoningsdagen!.
Hebreerbrevet är en bok som talar mycket om detta och i kapitel 9 vers 7 läser vi detta :
”I det andra rummet går endast översteprästen in en gång om året, och då aldrig utan blod, som han bär fram för sina och för folkets oavsiktliga synder. ”
När Jesus dog så gick denna förlåten i templet sönder i bitar och öppnade vägen till det allra heligaste.
I gamla testamentet gick översteprästen in i det allra heligaste en gång per år med blod för att försona folkets synder. Men detta kunde aldrig sona folket synd utan det var en skuggbild på Kristus.
När Jesus dog försonade han en gång för alla för dina och mina synder och gjorde slut på templets offer en gång för alla.
Därför behöver inte templet återuppbyggas igen eller offren återupptas. Jesus har ju avskaffat dem och öppnat upp till det allra heligaste så att vi när som helst kan komma inför honom och få förlåtelse för våra synder.

39 När officeren som stod mitt emot honom såg att han gav upp andan på ett sådant sätt, sade han: ”Den mannen var verkligen Guds Son.” 40 På avstånd stod även kvinnor och såg på. Bland dem var Maria från Magdala och den Maria som var Jakob den yngres och Joses mor, samt Salome. 41 De hade följt Jesus och tjänat honom, när han var i Galileen. Där var också många andra kvinnor som hade gått upp till Jerusalem tillsammans med honom.42 Det var redan kväll, och eftersom det var tillredelsedag, dagen före sabbaten, 43 kom Josef från Arimatea dit, en högt ansedd rådsherre som också han väntade på Guds rike. Han tog mod till sig och gick in till Pilatus och bad att få Jesu kropp. 44 Pilatus blev förvånad över att Jesus redan var död och kallade till sig officeren och frågade honom, om Jesus redan hade dött. 45 När han fick veta det av officeren, lät han Josef få den döda kroppen.
46 Josef köpte då ett linnetyg, tog ner honom och svepte honom i linnetyget och lade honom i en grav, som var uthuggen i klippan. Sedan rullade han en sten för ingången till graven. 47 Maria från Magdala och Maria, Joses mor, såg var han blev lagd.

Det är intressant att se hur mycket detaljer det finns om Jesu död. Bara att det nämns att kvinnor var vittnen och närmast närvarande vid hans död visar att det är en väldigt trovärdig berättelse.
Det visar även att kvinnor är välkomna i Guds rike. Vilket privilegium det måste ha varit att få se när Guds offerlamm Jesus Kristus dör.
Vi finner inget om att Jesu apostlar var där men kvinnorna var där på plats. De kvinnor som hade följt Jesu var på plats när han försonades med oss. Det mest viktigaste händelsen i hela världs historien skedde just nu och det var kvinnorna som fick vara på plats och se det med egna ögon.
Kvinnan har ett värde i Guds ögon. Vi har olika roller i familjen och i församlingen. Kvinnan kan inte undervisa eller predika i församlingen men det har en plats och en roll här också och det var kvinnan som fick se Jesu död och även uppståndelse.
I vissa kulturer så förtrycker man kvinnorna och det får vi som troende aldrig.

Det andra vi kan se i detta stycke är att de rättfärdiga finns på de mest oväntade ställerna.
Josef från Arimatea var en god och rättfärdig man enligt parallellstället i Luk 23:50. Det var nu han som tog modet till sig och gick till Pilatus för att ta ner Jesu kropp och begrava den.
När man korsfäste folk i romarriket så brukade man låta kroppen hänga kvar på korset och ruttna. Men dagen innan Sabbaten då en Jude inte fick arbeta tog man alltså ner Jesu kropp och lade den i en grav.
Av detta kan vi lära oss att de rättfärdiga finns på de mest oväntade platserna. Ingen annanstans ser vi denna Josef i bibeln. Det var inte de ”stora” som tog ner Jesu kropp. Det var inte Petrus, det var inte Johannes eller Andreas.
Det var Josef från Arimatea som gjorde det. En rättfärdig man som vi inte vet något om förutom denna versen. Han dök upp från det mest oväntade hållet, som en rådsherre med högt anseende.
Han var en man av hög position, men han var rättfärdig och det var just han som utförde denna handling. De rättfärdiga kan finnas på de mest oväntade platserna och i bland de mest oväntade familjerna.

Jesus står inför Pilatus och blir hånad. (Mark 15:1-20)

Predikan av Josef Löwdin 13/4-2014 , Göteborg

 

Genom hela bibeln finns det en röd tråd. Vi har sett genom Markus evangeliet hur profetia efter profetia har gått i fullbordan. Vi såg i början hur Jesus utförde många under och tecken för att uppfylla profetiorna i från gamla testamentet.
En kvinna har smort honom med dyr olja vilket var en profetisk handling inför vad som skulle komma. Vi har sett Jesus i Getsemane där han drack Guds vredes kalk. Allt har nu förberetts inför Jesu död. Men än återstår det lite profetior att fullborda, och nu ser vi nästa epok av Jesu död och uppståndelse.

I dagens text kommer vi att se hur Jesus står inför Pilatus och kommer att bli utlämnad åt döden, och hånad och föraktad.

1 Redan tidigt på morgonen fattade översteprästerna sitt beslut tillsammans med de äldste och de skriftlärda, hela Stora rådet. De band Jesus och förde bort honom och utlämnade honom åt Pilatus. 2 Pilatus frågade honom: ”Är du judarnas konung?” Jesus svarade: ”Du säger det själv.” 3 Och översteprästerna anklagade honom häftigt. 4 Pilatus frågade honom på nytt: ”Svarar du ingenting? Du hör hur mycket de anklagar dig.” 5 Men Jesus svarade inte längre, och det förvånade Pilatus.6 Vid högtiden brukade Pilatus frige en fånge, en som de begärde. 7 Där fanns nu en man som hette Barabbas. Han satt fängslad tillsammans med andra upprorsmän som hade begått mord under oroligheterna. 8 När folket kom fram och begärde att få vad han brukade bevilja dem, 9 svarade Pilatus: ”Vill ni att jag skall frige judarnas konung?” 10 Han förstod nämligen att det var av avund som översteprästerna hade utlämnat honom. 11 Men översteprästerna hetsade folket till att begära att han i stället skulle frige Barabbas. 12 Pilatus frågade dem än en gång: ”Vad skall jag då göra med honom som ni kallar judarnas konung?” 13 De skrek: ”Korsfäst honom!” 14 Pilatus frågade dem: ”Vad har han då gjort för ont?” Men de skrek ännu högre: ”Korsfäst honom!” 15 Och då Pilatus ville göra folket till viljes, frigav han Barabbas, men Jesus lät han gissla och utlämnade honom sedan till att korsfästas.
16 Soldaterna förde nu in Jesus på gården, det vill säga residenset, och kallade samman hela vaktstyrkan. 17 De klädde på honom en purpurmantel och flätade en törnekrona och satte den på honom. 18 Sedan hälsade de honom: ”Leve judarnas konung!” 19 Och de slog honom i huvudet med en käpp, spottade på honom och böjde knä och tillbad honom. 20 Och när de hade hånat honom, tog de av honom purpurmanteln och klädde på honom hans egna kläder. Sedan förde de ut honom att korsfästas

Vi befinner oss nu i Jerusalem och Jesus står inför Pilatus. Pilatus var romersk landshövding över den ockuperade provinsen Judeen mellan 26-36 e.Kr. Pilatus hade sitt högkvarter i Caesarea men uppehöll sig i Jerusalem under judarnas högtider, vilket det var just nu.

Det är just nu påskhögtiden som man firade till minne av uttåget ur Egypten. Det som det verkliga uttåget och påsken var en symbol för är nu på väg att bli uppfyllt.
Vad hela lagen och profeterna hade talat om var nu på väg att bli fullbordat. Det var ingen slump att Jesus nu stod inför Herodes utan han stod mitt i Guds vilja. Alla händelser i gamla testamentet hade förberedd denna dagen.
Det kanske inte är en trevlig plats att vara på, att stå mitt framför kungen. Men precis som för Jesus är även de jobbiga situationerna en del av Guds plan för våra liv.

Vi läser i vers 1 ”Redan tidigt på morgonen fattade översteprästerna sitt beslut tillsammans med de äldste och de skriftlärda, hela Stora rådet. De band Jesus och förde bort honom och utlämnade honom åt Pilatus.”.
De hade redan bestämt sig för att döda Jesus och gjort upp sina planer, men de själva hade inte makten att göra något så de var tvungna att gå inför Pilatus och Pilatus hade i sin tur fått makten från Gud. Vi läser i Apg 4:27-28.

”Ja, de gaddade sig verkligen samman i denna stad mot din helige tjänare Jesus, som du har smort, Herodes och Pontius Pilatus tillsammans med hedningarna och Israels stammar, 28 för att utföra vad du i din makt och genom ditt beslut hade förutbestämt. ”

Vad som nu sker i denna texten är alltså helt i enligt med Guds plan och i enlighet med vad han hade förutbestämt. Gud hade redan innan världens grund var lagd utvalt Jesus (1 Petr 1:20) till att komma som vår frälsare och händelserna som nu sker var förutbestämda..
Det var alltså inte ett misslyckande från Gud där han satt i himlen och gnuggade sina händer och säger ”Ojdå titta nu har de planerat att döda Jesus, då tar vi till plan B”. Nej utan det kom i från Gud att de blev uppeggade och utlämnade Jesus till Pilatus.

Samtidigt som det var förutbestämt av Gud att Jesus skulle stå inför Pilatus och folket skulle kräva hans död så var de helt ansvariga för sina handlingar. Gud inte bara bestämde deras onda handlingar utan höll de även ansvariga för de. ”Därför skall hela Israels folk veta att denne Jesus som ni korsfäste, honom har Gud gjort både till Herre och Messias.” ” – Apg 2:36.

De hölls ansvariga och Petrus beskyllde dem för att ha korsfäst Kristus. Detta med förutbestämmelsen och människans ansvar ser vi genom hela skriften. Gud använder sig av onda hjärtan och onda handlingar för att utföra sina syften. Sedan håller han dem ansvariga för att deras hjärtan var onda.
Vad vi alltså ser i denna text fram till hans korsfästelse och död var allt förutbestämt av Gud för att visa på hans makt och ära.
I bland som troende hamnar vi i jobbiga situationer precis som Jesus gjorde här. Men när vi står framför kungar och sådant så behöver vi inte oroa oss för Jesus har lovat att orden skall läggas i vår mun. Vi kan även ta till vara på löftet i Matt 10 ”att inte ett hårstrå skall gå förlorat från vårt huvud om inte vår fader i himlen vill det”
I detta fallet var det Guds vilja att det som skedde med Jesus skulle ske honom. Oavsett vad som händer i våra liv kan vi vara trygga att allt är i Guds händer och att han har allt under kontroll. (Rom 8:28)

2 Pilatus frågade honom: ”Är du judarnas konung?” Jesus svarade: ”Du säger det själv.” 3 Och översteprästerna anklagade honom häftigt. 4 Pilatus frågade honom på nytt: ”Svarar du ingenting? Du hör hur mycket de anklagar dig.” 5 Men Jesus svarade inte längre, och det förvånade Pilatus.

Jesus får nu frågan av Pilatus om han är Judarnas konung, men Jesus verkar inte alls så villig att svara utan säger bara ”Du själv säger det” och nu börjar översteprästerna att häftigt anklaga honom.
Jesus blev anklagad av de religiösa ledarna och vi som troende kommer också att bli anklagade av religiösa ledare och annat om vi följer Jesus. Djävulen kallas för en anklagare och det är hans natur att komma med anklagelser mot folk. Alla sanna tjänare måste kommer ibland råka ut för falska anklagelser som ofta inte alls stämmer.

Vi som troende måste passa oss så att vi inte hamnar hand i hand med Djävulen och börjar anklaga folk personligen för saker det inte finns någon grund för. Det är inte fel att anklaga någon om det man säger har någon grund men om den inte har det skall man hålla tyst. ”Ta inte upp en anklagelse mot någon av de äldste, om det inte finns två eller tre vittnen ”- 1 Tim 5:19.

Att anklaga utan bevis och vittnen är fel och en synd och vi måste passa oss för sådant.
Men hur skall vi agera om vi blir anklagade? I dessa versar ser vi hur Jesus svarade med tystnad. Han sade alltså inte ett ord för att försvara sig. Vid vissa tillfällen svarade Jesus med att peka tillbaks på fariséerna och deras hyckleri, men här svarade han inte med ett ord.

Detta var först och främst för att uppfylla profetiorna. Vi läser i Jes 53:7 ”Lik ett lamm som förs bort till att slaktas, lik ett får som är tyst inför dem som klipper det, så öppnade han inte sin mun.”
Så detta betyder inte att vi behöver vara tysta när vi anklagas falskt utan Jesus säger på ett annat ställe ”När man för bort er och utlämnar er, så gör er inte bekymmer för vad ni skall säga. Vad som ges er i den stunden skall ni tala. Det är inte ni som då talar, utan den helige Ande ” – Mark 13:11

Så vi som troende behöver inte vara tysta när vi anklagas falskt och vi behöver inte heller oroa oss för orden skall ges till oss i den stunden.

6 Vid högtiden brukade Pilatus frige en fånge, en som de begärde. 7 Där fanns nu en man som hette Barabbas. Han satt fängslad tillsammans med andra upprorsmän som hade begått mord under oroligheterna. 8 När folket kom fram och begärde att få vad han brukade bevilja dem, 9 svarade Pilatus: ”Vill ni att jag skall frige judarnas konung?” 10 Han förstod nämligen att det var av avund som översteprästerna hade utlämnat honom. 11 Men översteprästerna hetsade folket till att begära att han i stället skulle frige Barabbas.

Under den tiden hade romarna en tradition som inte var en lag eller något att en gång om året just vid högtiden släppa en fånge. Det är ingen slump att det var just den dagen som Jesus stod inför Pilatus utan som vi såg innan var det förutbestämt redan innan världens grund var lagd att det skulle ske.
Av detta stycke kan vi lära oss lite grejer :

1. Barabbas var en brottsling.
Mannen som fanns på plats med Jesus var Barabbas och han var en mördare. Han var en syndare och hade begått mord och förtjänade att straffas. Ingen kan klaga om Barabbas hade dömts för sina brott och sin synd. Men är detta även intressant ur en andlig synvinkel.
För varje människa är precis som Barabbas, man kanske inte har begått ett fysiskt mord men alla har syndat genom att bryta mot Guds lag. Alla människor är brottslingar i Guds ögon och förtjänas att straffas. Hur många av oss är inte mördare i våra hjärtan? Jesus sade ”om du blir vred på din broder utan orsak är du en mördare”, Johannes sade ”Om du hatar din broder, är du en mördare”
Mord är inte bara en yttre handling utan lika mycket en handling som sker i hjärtat. Självklart blir ingen i samhället dömd i dag för en inre handling som ingen annan än du och Gud känner till.
Men Jesus sade att man riskerar att hamna i Gehenna om man begår mord i sitt hjärta. På domens dag när vi står inför Gud kommer sådant att hållas emot oss och rättvisan kommer att kräva ett straff för morden vi har begått.

2. Jesus var oskyldig.
Barabbas var en brottsling skyldig enligt lagen och förtjänade att dömas rättvist för sina brott. Men Jesus hade inte gjort något fel. Han hade inte begått en enda synd i hela sitt liv. Han var den enda som någonsin lyckats hålla hela lagen felfritt och perfekt eftersom han är Gud själv. Bara Jesus kan det eftersom Gud är helig.
Han hade inte begått någon synd, och svek fanns inte i hans mun. – 1 Petr 2:22.
Det är viktigt med att Jesus var syndfri eftersom han var vår ställföreträdare. Någon som inte hade begått något brott var tvungen att dö i vårt ställe och straffas för den synd vi skulle straffats för. En icke syndfri kunde inte göra det för då vore det inget legalt offer.

3. Folket ville fria en brottsling.
Det tredje vi kan se är hur folket ville fria denna brottsling. Det intressanta med detta är att namnet Barabbas betyder ”faderns son”. Så de ville fria den falska sonen och korsfästa den riktiga sonen.
Vi såg tidigare var detta redan förutbestämd men det vittnar även om människans hjärta. Folket såg hellre en brottsling gå fri än Gud själv.
Det vittnar om människans hat emot Gud. Vi ser även det i vers 10 ” Han förstod nämligen att det var av avund som översteprästerna hade utlämnat honom”
Jesus var helt oskyldig och hade aldrig begått en enda synd. Hellre ville man ha orättvisa, man ville ha en brottsling frikänd som förtjänade sitt straff, medans en oskyldig ville man ha dömd.
Synden i deras hjärtan var avund. Avund är en synd vi alla har begått. Att vara avundsjuk innebär att inte vara tacksam till Gud. Man är besviken över att man inte har allt man vill ha och därför känner man avund. Dessa överstepräster var avundsjuka på Jesus. Han hade något de inte hade och de reagerade i avund så starkt att de ville döda honom.
Du kanske tänker men så hemsk är väl ändå inte jag? Men detta vittnar om människans ondskan som finns inne i en människas hjärta.
”Och HERREN såg att människornas ondska var stor på jorden och att deras hjärtans alla tankar och avsikter ständigt var alltigenom onda” – 1 Mos 6:5

Låt mig citera John Wesley. I dag pratas det mycket om väckelse men få skulle ens tänka tanken att läsa vad de gamla väckelsegubbarna säger. Så här säger Wesley om denna versen

”Gud såg deras hjärtans tankar” — som fanns i deras inre, anden inom dem, allt som fanns i hans inre känslor. Hans ”alla avsikter” Det är svårt att finna ett ord av större betydelse. Det inkluderar allt som är format, skapat, fabricerat inuti; allt som finns och håller själen; varje lutning, begär, passion, apetit; varje humör, syfte, tanke. Av det följer även som en konsekvens varje ord och handling, som naturligt kommer från dessa källor, är antingen goda eller onda beroende på vilken källa de kommer i från.

Nu såg Gud att allt detta, precis allt, var ont; — de var i strid mot moralisk rättfärdighet och hela Guds natur, som givetvis omfamnar allt gott. Men deras hjärtan var emot Guds vilja, den eviga standarden mellan gott och ont; emot den rena, heliga avbilden av Gud, som människan från början var skapad till, och var han en gång var när Gud stod, överblickandes av sina händers verk, såg han att allt var gott; motsatt till rättvisa, barmhärtighet, och sanning, och de väsentliga relationer som varje människa bär till sin Skapare och hans medmänniskor.

Men fanns det inget gott blandat med det onda? fanns det ljus blandat med mörkret? Nej; inget alls: ”HERREN såg att människornas ondska var stor på jorden och att deras hjärtans alla tankar och avsikter ständigt var alltigenom onda” Det kan inte förnekas, men många av dem, säkert alla, hade goda tecken nedlagda i sina hjärtan; eftersom Guds ande också ”bemödar sig med människan,”så att han kanske skulle omvända sig, speciellt under tidsfristen, de hundra tjugo åren, medans arken byggdes. Men fortfarande ”i hans kött bodde inget gott;” hela hans natur var helt ond: Den var helt i linje med sig själv,och inget av den andra naturen fanns där.

Frågan kanske fortfarande finns kvar, ”Var det inget uppehåll av denna ondskan? Fanns det inga klara intervaller, där det kom något gott ut ur människans hjärta?” Vi är inte här för att finna, vad Guds nåd kan göra i en människas hjärta; och, bortsett från det, har vi ingen orsak att tro att det fanns intervaller när ondskan upphörde, för Gud såg ”att deras hjärtans alla tankar och avsikter ständigt var alltigenom onda” , det var alltid det samma, d.v.s ”var enbart onda hela tiden;” varje år, varje dag, varje timme, varje stund. Han har aldrig börjat göra gott…”

Det är precis sådan vi är innan vi har blivit pånyttfödda av Gud. Vi är precis som Barabbas en skyldig brottsling. Vi är precis som prästerna, fulla av avund. Vi behöver en frälsare!

4. Jesus tog Barabbas och vårt straff

Som vi såg var Barabbas den skyldige brottslingen som borde ha dött för sina synder. Men Jesus som var oskyldig dog i hans ställe. Han gick fri medans Jesus dog.
Så är det med oss vi var de skyldiga brottslingarna som borde ha straffats för våra synder. Vi var som Barabbas och de översteprästerna. Mördare och fulla av avund. Men Jesus dog i vårt ställe och tog vår plats på korset.
Han som var oskyldig tog vårt straff och försonade sig med oss och blev till synd. Nu kan vi som Barabbas gå fria från våra synder om vi omvänder oss och tror på Jesus och det han har gjort för oss.

12 Pilatus frågade dem än en gång: ”Vad skall jag då göra med honom som ni kallar judarnas konung?” 13 De skrek: ”Korsfäst honom!” 14 Pilatus frågade dem: ”Vad har han då gjort för ont?” Men de skrek ännu högre: ”Korsfäst honom!” 15 Och då Pilatus ville göra folket till viljes, frigav han Barabbas, men Jesus lät han gissla och utlämnade honom sedan till att korsfästas.

Pilatus frågar nu folket vad han skall göra av Jesus. Folket vill ha honom korsfäst, men Pilatus ville inte detta utan frågar ”Vad har han gör för något ont”. Han ville alltså inte döma en oskyldig människa till döden.
Men folket skrek och skrek ”Korsfäst honom, Korsfäst honom”. Pilatus föll alltså för grupptrycket.
Vi kan ta varning av detta i dag i ett samhälle med mycket grupptryck. Folk kommer att försöka få dig att falla för grupptrycket och börja synda. Precis som man gjorde med Pilatus.

”Bara en gång!” ”Det är väl inte så farligt att testa lite!”. Det är precis som ormen i lustgården. Ät bara en gång. Synden bedrar alltid och försöker få oss på fall.
Det är därför Jesus uppmanar oss i Herren bön att be ”Inled oss inte i frestelse och fräls oss i från ondo”. Synden och djävulen är ett rytande lejon som försöker att uppsluka dig.
Men genom kraften i korset har Jesus övervunnit synden och syndens makt skall inte ha något grepp om oss.
När grupptrycket och synen lockar vid dörren så stå emot den. I vår mänskliga natur utan Kristus är vi precis som Pilatus som föll för trycket och lät döda Jesus trots att han var helt oskyldig.
Men på grund av Kristus och hans verk på korset så får vi kraft att övervinna och stå emot grupptryck och frestelser.

Det andra vi kan lära oss av detta är faran frukta människor mer än Gud.
Pilatus fruktade människor mer än Gud. Han ville hellre göra folket till viljes än att behag Gud.
”Då svarade Petrus och apostlarna: ”Man måste lyda Gud mer än människor.” – Apg 5:29
Petrus, Paulus, Jesus och alla apostlarna och även alla profeter och gudsmän i skriften har fruktat Gud och lydigt honom mer än människor. I Sverige i dag råder en otrolig apati där man är försiktig i sina ord och avståndstaganden från villoläror. Detta beror på att man vill hellre vara vän med människor än med Gud.
Man gör som Pilatus säger och gör vad folket vill höra. Låt oss aldrig falla in i den frestelsen att göra människor till viljes mer än Gud. Vem är bäst att ha på sin sida? Gud eller människor? ”Om Gud är för oss vem kan då vara emot oss?”
Låt oss inte vara fega eller tysta när vi ser villoläror smyga in runt omkring oss. Låt oss inte vara tysta eller fega när vi får chansen att förkunna evangelium. Många gånger har vi gjort oss skyldiga till att vara människan mer till viljes än Gud. Vi är inte bättre än Pilatus utan i behov av Guds nåd och ande.
Soldaterna förde nu in Jesus på gården, det vill säga residenset, och kallade samman hela vaktstyrkan. 17 De klädde på honom en purpurmantel och flätade en törnekrona och satte den på honom. 18 Sedan hälsade de honom: ”Leve judarnas konung!” 19 Och de slog honom i huvudet med en käpp, spottade på honom och böjde knä och tillbad honom. 20 Och när de hade hånat honom, tog de av honom purpurmanteln och klädde på honom hans egna kläder. Sedan förde de ut honom att korsfästas
Jesus blir nu hånad och föraktad. I vers 18 ser vi att man sade ”Leve judarnas konung!”. Man gjorde narr av honom och klädde upp honom till en konung på ett hånfullt sätt.
En kung i Israel hade en purpurmantel och en Guld krona. Man sätter på honom denna purpurmanteln men ger honom en törnekrona för att håna och förakta och göra narr av honom. De tog en käpp och slog honom. De spottade på honom och hånfullt tillbad honom.
Detta var profeterat om Kristus att han skulle bli hånad och föraktad. ”Men jag är en mask och inte en människa, hånad av människor, föraktad av folket. ” – Ps 22:7
Hånet och föraktet mot Jesus var även det förutbestämt och profeterat. Det var en uppfyllelse av profetiorna. Han utstod hånet och föraktet på grund av sin kärlek till oss. Han kunde ha struntat i det och låtit oss få vad vi förtjänar, Guds rättvisa dom mot våra synder.
Men på grund av hans kärlek till oss utstod han hånet och föraktet. Han syndade aldrig. Han öppnade aldrig sin mun mot dem som gjorde detta mot honom. Utan som ett får på väg att slaktas teg han även under hånet och föraktet.

Detta är något som vi som kristna kommer bli utsatta för också. Vi kan se hur Paulus hånades ”När judarna fick se allt folket, fylldes de av avund och hånade Paulus och sade emot honom när han predikade. ” – Apg 13:45
När du blir hånad och föraktad för evangeliums skull, Gläd dig och jubla!, Guds rike tillhör dig.
”Saliga är de som blir förföljda för rättfärdighetens skull, dem tillhör himmelriket.
11 Saliga är ni, när människor hånar och förföljer er, ljuger och säger allt ont om er för min skull. 12 Gläd er och jubla, ty er lön är stor i himlen. På samma sätt förföljde man profeterna före er.
” Matt 5:11-12

När du blir hånad och föraktad var som Jesus. Öppna inte din mun mot dem och säg inget ont utan bara välsigna.
Om du blir hånad och föraktad så gläd dig också över det. Du är inte ensam. Profeterna fick utstå det, Jesus fick utstå det och Paulus fick utstå det. Är inte det en god skara människor att tillhöra? Ge inte upp evangeliets förkunnelse bara för lite hån och förakt, lönen i himlen väntar dig om du inte ger upp.
Det kanske inte är det enklaste att glädjas och jubla när man blir hånad, men det är vad Jesus uppmanar oss att göra. Att bli hånad och föraktad trotts att man är oskyldig är ett friskhets tecken och visar att Kristus finns i oss.

Slutligen : Det är lätt att bli sårad och besviken när man blir hånad eller utsatt för hemska grejer. Men Jesus yttrade inte ett ord mot dem utan sade när han var som mest hånad och hängde där på korset ”Fader förlåt dem, ty de vet inte vad de gör”. När vi ser att vi förtjänade att dö som Barabbas, när vi ser vår hemska syndiga natur och hur Jesus har behandlat oss. Så skall vi också förlåta dem oss skyldiga äro. Förlåtelse är korsets väg och om vi inte förlåter de som gjort oss illa så vandrar vi inte korsets väg.