Hurdan tillbedjan vill Herren ha? (3 Mos 10:1-2)

Predikan av Josef Löwdin

29/12-2019, Göteborg

Länk till ljudfil

Men Arons söner Nadab och Abihu tog var sitt fyrfat och lade eld i dem, strödde på rökelse och bar fram främmande eld inför Herrens ansikte, något som han inte hade befallt dem. Då gick eld ut från Herren och förtärde dem, och de dog inför Herren.(3 Mos 10:1-2)

Hur vi tillber Gud är ingen oviktig fråga. Jag förstår fullständigt de s.k worship wars i USA som var förr i tiden, i alla fall en del av dem.

När vi läser vår bibel så finner vi att Gud är en ordningens Gud som vill ha saker och ting på ett visst sätt och följer man inte det sättet så miss behagar man Gud.

Nadab och Abihu Arons söner förstod inte detta. De ansåg att man kan göra lite som man vill och man bar fram främmande eld inför Herren, något som Gud inte hade befallt och det kostade dem deras liv.

Det berättar för oss något om allvaret och att vi inte skall ta lätt på Guds ordningar och principer. Detta lär oss att vi måste följa Gud principer och ordningar och inte hitta på egna grejer som inte är i enlighet med skriften.

Man kan alltså inte tillbe Gud hur som helst och hitta på egna sätt eller ha egna tankar om detta som inte är i enlighet med skriften.

Enligt vad jag har lärt mig där jag har läst teologi av äldre män påstår man följande. Under 1970 talet kom det en ny lovsång in i församlingarna genom Jesus rörelsen. Den nya filosofin var att ta hippie musiken rätt in i församlingarna.

Samtidigt i samhället uppstod populär musiken eller rocken genom Elvis och The Beatles. De som levde på den tiden som var reformerta och fundamentalister då såg igenom detta, och såg att det var en aktiv kampanj emot Gud och ett uppror i denna musiken som inte fanns i någon annan musik.

Den Karismatiska rörelsen var snabba att ta in allt detta och en del av den evangeliska rörelsen men de reformerta och fundamentalisterna och andra mindre grupper stod fullständigt emot att ta in detta i lovsången.

Fram tills mitten på 1990 talet då saker och ting började förändras. Ut flög psalmboken och den kongretionella tillbedjan, och in kom den lugna rocken och banden, även in i de konservativa kretsarna.

Idag talar vi knappt länge om ämnet, och hurdan tillbedjan Herren söker. Vad lär de gamla principerna oss?.

Vad i skriften var det som fick den två generationer tillbaka att fullständigt förkasta detta och inte vilja ha in det i kyrkan?

Det absolut vanligaste folk som argumenterar för sina lovsångsband och körer. Att man kan ha vilken typ av musik som helst i kyrkan så länge texten är OK brukar alltid peka på ställen i gamla testamentet så som t.ex. Ps 150 och andra psalmer för att bevisa att vad som helst är tillåtet.

Vi skall komma tillbaka till Ps 150 men först vill jag visa att detta påstående är falskt. Vad som helst var inte alls tillåtet i templet.

Du kunde inte ta in trumsetet eller el basen in i templet. Det fanns restriktioner och en exakt beskrivning om vilka instrument som fick användas.

I Israel på den tiden fanns åtta instrument, en del hävdar 9 eller 10. Max tio instrument och minst åtta. Oavsett hur många som fanns så var enbart fyra tillåtna i templet och det skall vi nu kolla på :

Han lät leviterna ställa upp sig till tjänstgöring i Herrens hus med cymbaler, lyror och harpor, så som David och kungens siare Gad och profeten Natan hade befallt,  för Herren hade genom sina profeter gett befallning om detta.Och leviterna ställde upp sig med Davids instrument och prästerna med trumpeterna” (2 Krön 29:26).

Det är viktigt att notera här att Herren hade gett en befallning om detta genom sina profeter. Det var alltså Gud som hade bestämt exakt vilka instrument de fick ha. Leviterna skulle ha Davids instrument och prästerna skulle ha trumpeterna.

Det är alltså här vi måste börja för att förstå gamla testamentet. Vi måste börja med de tydliga befallningarna i från Gud innan vi tolkar resten.

Du kan inte börja med ställen som Psalm 150 utan måste börja där de tydliga befallningarna finns och arbeta därifrån och försöka förstå resten.

Här finner vi alltså fyra instrument. Du hade trumpeter, harpor, lyor samt cymbaler. Inget annat instrument var alltså tillåtet. Du fick inte ha en flöjt även om det fanns i Israel på den tiden.

Dessutom användes inte alla dessa fyra samtidigt. Trumpeterna fick bara användas under tiden för brännoffret sedan användes inte de något mera.

Cymbalerna var inget som ett trumset i vår tid utan var små små cymbaler som man hade på fingrarna som ger väldigt låga ljud i från sig.

Lite som en triangel i vår tid kanske, men inget som skapar rytmer eller något högt ljud. Dessa användes också väldigt begränsat.

Kvar fanns då två instrument vilket var harpan och lyran som användes vid tempel gudstjänsten till psalmerna man sjöng.

Det intressanta är att när judarna senare byggde sina synagogor var det just bara de två instrumenten man använde för sin tillbedjan.

Låt mig visa ett annat ställe för att bevisa att man använda dessa instrumenten och inget annat i Guds hus. Det finns mängder flera att ta upp som jag kan visa på men de är så många att vi har inte den tiden.

Alla dessa stod var och en under sin fars ledning vid sången i Herrens hus till cymbaler, lyror och harpor vid tjänsten i Guds hus. De stod under kungens, Asafs, Jedutuns och Hemans ledning. (1 Krön 25:6)

Här finner vi tre av de tillåtna. Här saknas trumpeterna men det var antagligen eftersom detta inte var vid ett brännoffer då trumpeterna användes.

Folk som därför hävdar att man kunde ha vad som helst, och kan ha vad som helst i vår tid har inte studerat dessa passager. De har fullständigt missat detta och det är därför viktigt att det undervisas i vår tid.

Du kan alltså inte ta Psalm 150 och hävda att de hade ett rock band i templet i GT. Eller att det var som en dansklubb. För det är absolut inte sant.

För att förstå de stycken i psaltaren som verkar fullständigt motsäga det jag nu har visat så behöver vi förstå en sak till först.

Israel var ett religiöst land där man hade blandat staten med religionen. Du hade inte bara tempel tillbedjan utan du hade firanden av segrar i krig. Du hade processioner där man gick upp till templet för att fira vissa högtider.

När du hade dessa så fanns det inga restriktioner utan alla instrument var då tillåtna. Flöjten kunde användas vid ett bröllop eller en seger fest men inte inne i templet. När vi därför läser Psaltaren måste vi förstå det hela på det sättet.

Låt oss titta på några psalmer som verkar motsäga Herrens befallning till David genom profeterna.

 Sångare går främst, harpspelare följer efter bland jungfrur som slår på tamburin. (Ps 68:26)

Tamburinen var inte tillåtet att använda i templet. Så hur skall vi förstå detta är det en uppmaning att använda tamburinen i templet eller vad är detta?

Det är en seger procession. David sjöng om hur Herren hade gett dem seger över sina fiender. Vi ser detta genom hela psalmen. Vers 22 Ja, Gud krossar sina fienders huvuden, ,

Vers 18 och 19 Guds vagnar är tiotusentals,tusen och åter tusen. Herren är mitt ibland dem, i helighet som på Sinai. 19 Du steg upp i höjden, du tog fångar,

Det här är ingen direkt tillbedjan till Herren utan en seger sång. Det kan inte handla om tempel tillbedjan, för då skulle bibeln motsäga sig själv, och Gud skulle då tillåta något som han inte alls hade gett tillstånd till.

Stäm upp lovsång, slå på tamburin, på den ljuvliga harpan och lyran. (Ps 81:3).

Här har vi två instrument som var tillåtna i templet samt ett som inte var tillåtet. Därför kan det inte handla om tempeltillbedjan.

I stället säger nästa vers 4 till oss vad det handlar om Blås i hornet vid nymåne och vid fullmåne på vår högtidsdag, ”.

Det här var alltså under en högtids dag som man kunde använda tamburinen. Detta handlar alltså inte om templet och dess tillbedjan.

Nästa psalm, var det en som kom med mig till en gång och hävdade att jag hade fel och pekade på psalm 149 som ett bevis för att allt var tillåtet i templet. Men vad säger psalmen? Låt oss kolla :

 De ska prisa hans namn med dans, sjunga hans lov med tamburin och harpa”, (Ps 149:3)

Här finner vi dans och tamburin igen som inte var befallt för templet. Så vad har vi här? Tempel tillbedjan? Nej vi läser vidare i vers 5 :

5 De trogna ska jubla i härlighet och sjunga av glädje på sin bädd.

På sin säng?. I templet? Man har väl inga sängar i templet?

6 De ska ha Guds lov i sin mun och ett tveeggat svärd i sin hand,

Svärd i sina händer i templet? Nej, det är uppenbart att detta är en seger sång över att man vunnit i kriget.

Vilket blir tydligare ju mer man läser :

7 för att hämnas på hednafolken och straffa folken, 8 för att binda deras kungar med kedjor och deras stormän med bojor av järn, 9 för att verkställa den dom som står skriven. ”

Inte heller den psalmen motsäger alltså att det fanns en restriktion i templet. Nu till den sista och den folk alltid pekar på för att rättfärdiga sina rockband.

Men kom ihåg Herren kan inte motsäga sig själv och vi har en tydlig befallning redan vilka instrument man skulle ha.

Här i psalm 150 listas en mängd instrument. Vi läser i början Halleluja! Prisa Gud i hans helgedom, prisa honom i hans mäktiga valv”. – Ps 150 (vers 1)

Vad vi har att göra med här är alltså både tempel tillbedjan samt tillbedjan under en öppen himmel alltså alla processioner och högtider,

Det är därför alla instrument listas. De som fick användas i templet, och sedan listas alla andra instrument som inte fick användas i templet men användes till annat. Du har alltså en komplett lista på alla instrument som fanns på den tiden i Israel.

Det är alltså inte enbart tillbedjan i templet som det talar om här utan alltihopa. Nu lever vi inte under det gamla förbundet.

Allt detta var bara förebilder och skuggor på verkligheten som skulle komma. Vi kan inte säga i dag att vi bara måste använda harpan och lyran i vår tillbedjan, eftersom då måste vi också tända brännoffer vilket man också gjorde i templet, och vi skulle även behöva leviter och präster.

Men samtidigt kan ingen hävda att vad som helst var tillåtet eller är tillåtet idag för vi har sett att det fanns restriktioner och allt var inte tillåtet i templet. Bara vissa av de instrumenten som fanns.

Hur skall vi då överföra detta till vår tid och vår församling? Jo själva principen att vi måste tillbe Herren på hans sätt. Vi måste följa Herrens principer och de restriktioner som finns.

Vi kan inte göra som vi vill, och ta in rockbanden i kyrkan utan vi måste följa principerna. Hur skall vi då tillbe Herren i det nya förbundet?. Låt oss titta på principerna för att sedan ge en korrekt bild av tillbedjan utifrån hur det målas upp i himlen.

Men det kommer en tid, och den är redan här, när sanna tillbedjare ska tillbe Fadern i ande och sanning. Sådana tillbedjare vill Fadern ha. 24 Gud är ande, och de som tillber honom måste tillbe i ande och sanning.(Joh 4:23-24).

Här har vi det väldigt tydligt att vi måste tillbe Gud i ande och sanning. Med det menas att vi måste tillbe honom med hjärtat. Hjärtat måste ligga bakom det hela och det måste vara baserat på sanningen.

Texterna måste vara fulla med sanningar och hjärtat måste vara med. Du kan alltså inte tillbe enligt köttet utan det måste vara efter anden.

Det som behagar Gud. Det utesluter allt som tilltalar köttet på en gång så som populär musiken som talar till ens kött men inte till anden.

Två av köttets gärningar, vilda fester och trolldom finns båda i populär musiken.

Vilda fester är att släppa loss självkontrollen och ordet för trolldom i grekiskan är pharmacia som vi får ordet medicin i från.

Det syftar på mediciner som gör en beroende, droger. Alltså det syftar även på musik som gör dig beroende. Sådant kan du inte tillbe Herren med. Musiken i tillbedjan måste vara enkel och inte tilltala köttet.

Nästa princip finner vi i 1 Kor 14:15 Jag vill lovsjunga i anden, men jag vill också lovsjunga med förståndet

Tillbedjan är inte bara av hjärtat utan den måste vara rationell. Ens förstånd måste kunna reflektera över vad man sjunger.

Texterna måste alltså vara djupa, och man kan inte ha texter som kopplar bort förståndet. Det är förståndet och hjärtat som leder till sanna känslor och inte tvärtom.

Mycket av dagens så kallade tillbedjan är ren mysticism. Den baseras på att känslorna skall styra och förståndet skall kopplas bort. Där är det musiken som styr och texterna kommer i andra hand.

Där har man repetitiva fraser som repeteras om och om igen för att skapa känslor och koppla bort förståndet. Det är ren mysticism och har inget med kristen tro att göra.

Det blir helt tvärtom hur det skall vara. Lovsången måste vara rationell där förståndet är med och får arbeta för att reflektera över vad man sjunger. Reflektionen över textens innehöll och dess innebörd är det som skapar sanna känslor.

Nästa princip känner vi alla väl till. ” Och anpassa er inte efter denna världen” (Rom 12:2)

Vi skall inte anpassa oss efter denna världen. Judarna i gamla testamentet gjorde det inte. De såg inte på hur det var i länderna runt omkring och försökte härma.

Här går många snett idag när man försöker härma världen så mycket som möjligt, Man tar in världens musik i stället för att hålla det enkla.

Man tar in estradörerna som skall stå i centrum och leda istället för att alla sjunger tillsammans och ingen står i centrum.

Vi kommer tillbaka till detta. Men detta var primärt vad den gamla skolans kristna den äldre generationen som knappt finns kvar längre stod emot.

De såg rock och populär musiken komma på scenen. De såg på 1970 talet hur man började anpassa sig och ta in det i kyrkan, och man stod emot det i många många år innan man gav efter för trycket.

När man märkte att församlingarna krympte och alla gick till populärmusikens församlingar började man ge efter för att få in mera folk.

Det finns dock församlingar i vår tid som byggs och ökat utan att anpassa sig. Åker du till Filippinerna finns det många sådana men här i Sverige är läget annorlunda.

Du kan inte ta världens musik och göra den till kristen. Många argumenterar utifrån psalm 150 vilket vi har sett man inte kan göra. Andra argumenterar att så länge det är rationellt och texterna är bra spelar det ingen roll hur det låter.

Jo det spelar roll. Bibeln förbjuder oss att anpassa oss, ända är det precis vad vi gör. Kolla till exempel på hillsong som bygger stora mega kyrkor med en strategi att anpassa sig.

Jag har hört om folk som varit där och sagt att det var så bra, för det var precis som en nattklubb.

När någon säger det borde en kristen reagera. Vänta lite nu. Det var som vad då ?

-”En nattklubb”. Min vän där är problemet, man tar musiken i från en nattklubb och anpassar sig och sedan ändrar texterna lite, eller skriver egna texter.

Detta är att tillbe Gud efter köttet och inte efter anden. Det går emot allt vi ser i skriften. Visa mig någonstans i skriften där apostlarna anpassade lovsången efter dåtiden populär kultur.

Du finner det helt enkelt inte. Även om du vill argumentera med gamla testamentet så visa mig i från gamla testamentet då var man anpassa sig till länderna runt omkring? Det finns helt enkelt inte.

Nästa princip för Gud är inte oordningens Gud, utan fridens, som i alla de heligas församlingar. – (1 Kor 14:33)

Paulus konfronterade församlingen i Korinth för att där var det oordning. De följde inte de principer som Paulus ville att de skulle följa.

De talade i tungor utan att tolka, och de talade inte en åt gången, och max två eller tre utan de talade utan ordning, precis som i en karismatisk församlingen i dag som är långt i från bibeln när det gäller detta.

Sedan pekar Paulus på att Gud är ordningens och fridens Gud. Gud är alltså emot det som är kaos det som inte är ordnat. Detta kan appliceras även på lovsången.

Det måste råda frid och ordning. Du kan inte ha rapp musiken där folk släpper loss och släpper på den fridfulla stämningen och ordningen.

Du kan inte ta in nattklubben där ordningen försvinner och folk släpper loss. Du kan inte ta in de tunga rytmerna i från trummor och allt sådant som skapar oordning.

Du kan inte ha hög musik som stör friden. Allt måste ske med värdighet och ordning.

Jag minns när jag var ung och nyfrälst så fattade inte jag detta utan gick till kyrkor och ungdoms möten där man inte följde detta.

Ibland hände det att det kom in äldre av den gamla generationen för att snabbt lämna igen och klaga på den höga musiken och allt kaos som rådde. De yngre brukade säga att de är bara gamla och därför gillar de inte det.

Men sanningen är att dessa äldre var skolade i en tid då man förstod detta. De kom i från en tid när det fortfarande var den traditionella lovsången som rådde och de förstod varför.

De hade en bra förståelse av att du kan inte ta vad som helst i Guds hus eller bete dig hur du vill.

Unga idag skulle kalla dem fariséer eller glädjedödare men problemet ligger hos oss, att det är vi som inte har förstått.

Jag har faktiskt funnit på youtube klipp som man har spelat in. Om hur man tror det lät i templet när man lovsång Herren.

Det är rätt intressant att lyssna till för du hör en harpa och en cymbal som låter som en triangel slå en eller två gånger under tre minuter. Sedan kan du ibland höra en lyra spela lite fridfullt.

Men det är långt i från dagens populär musik. Det låter så fridfullt och det är helt text drivet. Texten och sången styr fullständigt och instrumenten hörs bara lite ibland och märks knappt.

De sjunger även på ett helt annat sätt som man inte gör inom populär musiken. Lyssna till det om du har möjlighet.

Kung Davids musik fick de onda andarna i Saul att stilla. När du hör hur det låter så förstår du varför. Det var så fridfullt i sången och instrumenten spelas på ett helt annat sätt än vad den gör inom populär musiken.

För även om jag tror vi kan ha lite instrument så tror jag absolut att vi också måste följa bibelns principer och ordningar för att det skall vara acceptabelt inför Gud.

De behöver spelas i enlighet med principerna. Du kan använda ett piano på olika sätt. Antingen för rock n roll eller för att spela det lite lungt.

Så det handlar inte så mycket om vilka instrument man har utan hur de används. Men det är ju klart en säckpipa är ganska olämpligt och likaså ett trumset.

Det finns en princip till innan vi kollar på en bild av hur tillbedjan skall vara.

Vi läser i Hebr 12:28 :

” Därför, då vi får ett rike som inte kan vackla, så låt oss ta vara på nåden, genom vilken vi ska tjäna och behaga Gud med vördnad och gudsfruktan

Denna vers talar om vilken livsstil vi skall ha, men en sådan livsstil startar med och inkluderar hur vi tillber Gud. Vördnad handlar om en respektfullhet och en högaktning.

Det handlar om att man kommer seriöst inför Gud. Man kommer stillsamt, fridfullt, med ett böjt hjärta och respektfullt.

Nästa ord här är gudsfruktan. Gudsfruktan handlar inte om helighet, de är två olika saker. Gudsfruktan kommer i från det grekiska ordet ”eureka”. Eureka handlar om hur man kommer inför sin Gud. Det handlar också om vördnad.

Vi kan illustrera det som när man skall möta en Kung. Du vet mycket väl vem kungen är och vilken auktoritet och makt kungen har. Du kommer inte inför en sådan kung hur som helst, utan du kommer med en fruktan och vördnad för vem han är.

Vår tjänst inför Gud vilket inkluderar tillbedjan måste alltså var full av vördnad inför Gud. Vi kan inte komma inför Gud utan vördnad för honom.

Även denna princip utesluter mycket av den moderna musiken för den innehåller inte vördnad.

Den innehåller att själva loss, den innehåller rock n roll och allt möjligt som är emot vördnaden.

Låt oss slutligen se på en mönsterbild för hur lovsången skall vara. Vi kollar på hur lovsången ser ut i himlen och det är den man skall försöka efterlikna.

Och när han tog bokrullen, föll de fyra varelserna och de tjugofyra äldste ner inför Lammet. Var och en hade harpor och skålar av guld, fulla med rökelse, som är de heligas böner. 9. Och de sjöng en ny sång och sa: Du är värdig att ta bokrullen och öppna dess sigill, för du blev slaktad och har friköpt oss åt Gud med ditt blod från alla stammar och språk och folk och folkslag*, 10. och har gjort oss till kungar och präster åt vår Gud och vi ska regera på jorden.11. Och jag såg och hörde rösten av många änglar runt omkring tronen och varelserna och de äldste, och deras antal var tio tusen gånger tio tusen, tusen och åter tusen. 12. De sa med hög röst: Lammet, som blev slaktat är värdigt att ta emot makten och få rikedom och vishet och styrka och ära och pris och lovsång. 13. Och allt skapat, som är i himlen och på jorden och under jorden och de som är på havet, och allt som finns i dem hörde jag säga: Honom, som sitter på tronen, och Lammet, tillhör välsignelsen och äran och priset och makten i evigheternas evigheter.” (Upp 5:8-12)

I detta stycke samt i kapitel fyra finner vi lovsång inför Herrens tron i himlen. Detta är en bild på hur det kommer att se ut i himlen och hur det bör vara här på jorden.

Vi finner de fyra varelserna som tog fram bokrullen. Sedan finner vi de tjugofyra äldsten som spelar harpa.

Här vi finner vi harpan, intressant. Samma instrument man använde i templet. Det instrumentet skall åter igen användas i himlen.

De tjugofyra äldste är en bild. Där tolv representerar Israels tolv stammar och de andra tolv representerar Jesu tolv Apostlar.

Det är alltså en bild på alla som utgår i från Israel och alla som lever under den apostoliska tidsåldern. Vad det är är alltså hela Guds folk genom alla tider som nu tillber i himlen.

De föll ner inför hans tron och här läser vi att de sjöng en ny sång. De sjöng alltså inte gamla psalmer utan en ny sång. Det är vad våra hymner är idag det är en ny sång.

Vi finner även att de alla tillber tillsammans. Vi finner ingen lovsångsledare i himlen. Vi finner inget band. Inget trumset. Vi finner inga estradörer utan alla samlas inför tronen och tillsammans tillber de Herren.

Vi läser ” och har gjort oss till kungar och präster åt vår Gud och vi ska regera på jorden.11. Och jag såg och hörde rösten av många änglar runt omkring tronen och varelserna och de äldste, och deras antal var tio tusen gånger tio tusen, tusen och åter tusen. ”

Det kan även vara så att det beskriver församlingens tillbedjan här på jorden eftersom det står att ”vi skall regera på jorden”.

En del skulle inte hålla med om det, men oavsett så måste vi eftersträva en himmelsk tillbedjan här på jorden.

Detta är sann tillbedjan. Gud är i centrum och ingen människa. En harpa som är ett ganska tyst instrument men låter väldigt vackert. Ett enda instrument bara och samling runt tronen.

Ingen människa får uppmärksamhet för deras sång förmåga. Så skall det vara.

Det behöver inte vara just en harpa för inte många kan spela det idag men det skall vara enkelt. Fullt av vördnad och där alla sjunger tillsammans och fritt i från folk på en scen.

Jag minns när jag var nyfrälst och gick till en stor församling och de hade ett lovsångs team på en scen. På scenen stod en ung vacker kvinna och ledde lovsången. Ung som man var så stod man och tittade på henne och kunde inte följa med i sångerna.

Det var en distraktion helt klart. I himlen finns inga sådana distraktioner och i en församlings lovsång skall det inte finnas heller utan Jesus skall vara i centrum och ingen på någon scen.

Vi är så långt i från detta i vår tid där estradörerna har tagit över och världen har kommit in men den som tillber Herren måste tillbe Honom i Ande och sanning. Det är en sådan lovsång som Gud vill ha

En lovsång som ärar honom. Det är en sådan lovsång han tronar på där man sjunger psalmer och hymner och andliga sånger.

Låt oss tänka på Nadab och Abihu och att deras tillbedjan inte var acceptabelt inför Gud och må vi komma inför Gud där vi tillber honom i ande och sanning för det är en sådan tillbedjan Herren vill ha.

Han vill inte ha bullret utan vill ha rätt ande och sanningen. Amen,

Brännoffret och vår andliga gudstjänst. (3 Mos 1)

Predikan av Josef Löwdin

24/11-2019, Göteborg

Länk till predikan

Vi har fem olika offer framför oss. Vi har brännoffret, Matoffret, Gemenskapsoffret, Syndoffret samt skuldoffret.

Alla dessa offer pekar på Jesus Kristus men ur olika vinklar. Man kan jämföra det med ett hus. När du tittar på ett hus, så ser du ett hus men du kan se det ur olika vinklar.

Om du står på framsidan ser du en dörr och kanske några fönster, men du ser inte balkongen eller en eventuell altan. Står du på baksidan så ser du balkongen och en eventuell altan.

Kommer du med ett flygplan så ser du taket och skorstenen, men om du står på marken kanske du inte ser skorstenen. Går du in i huset ser du rummen och en källare. Detta ser du inte på utsidan.

På detta sätt kan vi likna offren. Det är olika bilder på Jesus ur olika synvinklar. Brännoffret är den första vinkeln av Jesus Kristus.

Brännoffret var det första av de fem olika offren som fanns. Det var också ett offer som fanns långt innan dessa offersystem implementerades in i Israels lag.

Redan under Kain och Abels tid så offrade Abel ett djur till Herren som bränndes upp. Abels offer var av nötboskap.

Senare finner vi Noah offra ett brännoffer och den gången är det fåglar som offras och bränns upp. Slutligen finner vi Abraham som skulle offra sin son Isak på befallning av Herren.

Men allt var bara ett test och Gud stoppade Abraham ifrån att offra Isak. I stället så gav Herren honom ett djur att offra och då var det en bagge. Alltså ett får.

Alla dessa tre kategorier av djur finner vi i brännoffret och de har alla en viss betydelse för oss i dag, men de pekar också på Jesus Kristus som brännoffret, vilket vi kommer att se.

Vad som också kännetecknar detta offer och de andra var att det var en del av Israels högtider, Brännoffret skulle offras under alla Israels högtider, så som lövhyddohögtiden, det osyrade brödets högtid och försoningsdagen.

Brännoffret skulle offras i uppenbarelsetältet. Alltså det låg precis utanför tabernaklet, men innanför själva området för tabernaklet. Det var en form av en förgård där offret utfördes.

Detta offer utfördes även på ett altare av brons och akacieträd. Detta altare skulle alltid brinna. Elden fick inte slockna. Prästerna skulle varje morgon gå ut och lägga ved på altaret för att hålla i gång elden.

Askan av allt det som brändes upp skulle prästerna varje morgon ta bort, och föra det till en ren plats. Offret skulle helt och hållet eldas upp och skulle ligga kvar under natten i elden.

Offret var en symbol på rening som skedde i och med offret. Genom offret så fick folk försoning med Gud.

Det pekade alltså framåt emot en ny verklighet. Folk kunde genom offren se framåt något nytt som skulle komma. Något fullkomligt skulle komma, och en gång för alla försona människan med Gud.

Brännoffret är en symbol på Jesus Kristus som var offret som var välbehagligt inför Gud. Vi kommer se hela tiden hur offret pekar på Kristus men vi kommer också se många applikationer för oss om vad offret betyder för oss i dag.

1 Herren kallade på Mose och talade till honom från uppenbarelsetältet. Han sade: 2 Säg till Israels barn: När någon bland er vill bära fram ett offer åt Herren ska ni ta ert offer av boskapen, antingen av nöt eller småboskap.

Brännoffret hade redan funnits länge, men nu ger Herren instruktioner om exakt hur det skulle utföras. Herren talade till Mose på samma plats som brännoffret skulle utföras på, uppenbarelsetältet.

Det som detta offer innehöll var att det var tvunget att vara ett liv som du skulle offra. Det var ett allvarligt, ett seriöst offer. Det behövde vara ett djur som hade liv i sig. Antingen av nötboskap eller av småboskap.

Det som menas med det är att det skulle vara en tjur, ett får eller getter. Just att det var ett djur visar oss på en vidare andlig betydelse. Det handlar om att ett liv måste offras. Blod måste utgjutas.

Detta är en symbol på när Jesus offrade sitt liv och utgjöt sitt egna blod för våra synder. Jesus var alltså den som skulle offras i en symbol av ett djur. De som offrade kunde alltså se fram emot evangeliet utan att ha det klart för sig då.

Men att liv behövdes offras har en betydelse för oss idag. Det handlar om hur vi måste offra våra liv för Gud i tjänst för honom.

På den tiden offrade man djur till Gud i form av deras liv och nu skall vi som troende offra våra liv som ett andligt offer till Gud. Rom 12:1 beskriver detta som vår andliga gudstjänst inför Gud.

Därför uppmanar jag er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära era kroppar som ett levande och heligt offer som behagar Gud – er andliga  gudstjänst.

Brännoffret har alltså den betydelsen för oss idag att vi skall frambära våra egna kroppar som ett andligt offer inför Gud.

De olika delarna och djuren som offrades på brännoffret förklarar för oss hur detta andliga offer sker och hur vi offrar till Gud idag.. Detta är uppdelat i tre delar som vi nu skall gå igenom.

  1. Offret av nötboskapen (vers 3-9)

3 Om han vill bära fram ett brännoffer från nötboskapen, ska han ta ett felfritt djur av hankön och föra fram det till uppenbarelsetältets ingång för att han ska räknas som välbehaglig inför Herrens ansikte.

Om någon vill offra något av sin nötboskap så var det frivilligt. Det fanns alltså alltid tillgång till att gå och offra något i tabernaklet om man ville.

Offret i från nötboskapen alltså tjurar och oxar och sådana starka djur skulle vara en hane. Denna hane skulle även vara felfri och det fick inte förekomma någon sjukdom eller skada eller något att anmärka på.

Detta är en bild på Jesus. Vi vet i från NT att Jesus beskrivs som offerlammet. Nu var det inte ett lamm just här utan det kommer i nästa kategori, men det har samma betydelse.

Det skulle vara en man som symboliserade vilket kön offret skulle ha. Jesus var en man. Det behövde även vara felfritt vilket symboliserar Jesu syndfrihet.

Men allt skulle ske med ordning. Det skulle föras fram till en specifik plats i detta fallet uppenbarelsetältets ingång, annars skulle offret inte vara välbehagligt inför Gud.

Av detta kan vi lära oss att Gud har sina ordningar och Gud är ordningens Gud och för att inte bedröva Gud måste vi följa dessa ordningar för det är välbehagligt inför Honom.

Det är särskilt viktigt i vår tid när det råder anarki i Guds hus, och folk gör som de vill. Folk har slutat studera ordet och följa ordet, utan man rättar sig snarare efter vad man själv anser är rätt.

Nu i grunden handlar brännoffret om vårt andliga offer inför Gud i från början till slut. Det pekar inte bara på Kristus utan är för oss idag.

Tjuren eller nötboskapen som skulle offras är därför en vidare symbol för oss idag som talar om arbete under uthållighet.

Nötboskapen användes i arbete av en åker och de var starka och uthålliga djur. De arbetade på och på och orkade mycket.

Det lär oss en princip av uthållig tjänst inför Herren. Vi kan till exempel inte bara sitta ner i soffan och säga Gud är suverän men aldrig utföra något arbete för Guds rike. Det blir fatalism. I stället måste vara kristna som är djupt aktiva i arbetet för Guds rike.

Aktiva i att be för Guds rike och aktiva i att arbeta för Guds rike med uthållighet. Vi kan till exempel ställa oss frågan. När var det senast jag gick ut evangeliet till någon annan?

Alla har inte samma gåor här. Alla kan inte predika på en gata. Men alla kan sprida evangeliet på olika sätt. Traktater, videos, predikningar, vittna för kollegor eller en granne eller liknande.

Vi som kristna skall vara som nötboskapen som offras och har en karaktär av stor uthållighet. Som arbetar till man helt enkelt tar slut. Kristendom och lathet finns inte.

Alla som Gud någonsin har använt genom historien har varit väldigt aktiva i att sprida Guds rike och det krävs stor uthållighet i sådant arbete,

 4 Han ska lägga sin hand på brännofferdjurets huvud, och det blir då välbehagligt och till försoning för honom.

5 Han ska slakta ungtjuren inför Herrens ansikte, och Arons söner, prästerna, ska bära fram blodet och stänka det runt omkring på altaret som står vid ingången till uppenbarelsetältet. 6 Sedan ska han flå brännofferdjuret och stycka det,

Vi finner detta här hur den som offrar tjuren måste göra jobbet själv. Prästen kunde inte göra det åt dig utan den som offrar behövde anstränga sig.

Han skulle själv slakta tjuren sedan skulle han själv stycka djuret. Prästerna skulle bara sprida runt blodet runt altaret.

Men vi har återigen en koppling till Kristus här. Den som offrar skulle lägga handen på tjurens huvud och det skulle bli till försoning för honom.

Vi ser alltså här hur Kristus liknas vid tjurens huvud och den som ville försonas med Gud behövde röra vid huvudet, och huvudet var det som gav kontakten med försoningen.

Prästerna skulle stänka runt blodet runt altaret som låg utomhus i ett tält. Detta är en symbol på hur Jesu blod skulle utgjutas utomhus på en plats.

Jesus genom sitt blod var alltså medlaren mellan människan och Gud. Han kom med försoning och all försoning går via honom genom att tro på honom. Det är vad detta betyder.

Vi ser här de tre olika aktörerna i det hela. Den som vill offra. Självaste offret. Samt försonaren.

Vi har här människan, Jesus Sonen samt Fadern.

7 och prästen Arons söner ska göra upp eld på altaret och lägga ved på elden. 8 Sedan ska Arons söner, prästerna, lägga styckena, huvudet och fettet på veden som brinner på altaret. 9 Men inälvorna och fötterna ska tvättas i vatten✱ och därefter ska prästen bränna alltsammans på altaret.

Vi finner här de olika delarna i från tjuren som hade styckats. Dessa skulle brännas upp i elden på altaret och detta symboliserar hur vi skall ge våra kroppar till en andlig gudstjänst som ett levande brännoffer inför Gud.

Delarna har därför också en vidare betydelse. Vi finner här huvudet, fettet, inälvorna samt fötterna. Samt att de två senare skulle tvättas i vatten.

Dessa symboliserar hur vi skall offra oss själva som ett andligt offer till Gud. Först finner vi huvudet. Huvudet symboliserar våra tankar.

Vi skall älska Herren av hela vårt förstånd säger lagen till oss. Det innebär att vi måste offra våra tankar. Vi behöver kontrollera våra tankar.

Det finns ett andligt krig om våra sinnen och vi behöver deltaga i den striden. Dessa tankar går emot Guds vilja och vi behöver offra sådana tankar på brännoffer altaret för att ta död på tankar som inte behagar Gud.

För våra stridsvapen är inte köttsliga, men genom Gud är de mäktiga att bryta ner starka fästen, . 5. och bryta ner alla tankebyggnader och all höghet, som reser sig mot Guds kunskap, och ta varje tanke till fånga under lydnaden mot Kristus,” (2 Kor 10:4-5)

Sedan har vi fettet. Vad symboliserar fettet? Fett är något som skapar energi i våra kroppar. Om vi inte har ätit så börjar kroppen ta av vårt överskottsfett för att producera energi till våra kroppar.

Fettet symboliserar därför energin vi lägger in i arbetet för Herren. Vi skall inte bara arbeta med uthållighet utan lägga ner energi i vad vi gör.

T.ex om vi ber skall vi inte bara be utan verkligen mena vad vi ber och lägga energi på det. När vi vittnar för andra skall vi anstränga oss och lägga vår energi för att komma med de bästa evangelie-argumenten.

I allt vi gör för Herren oavsett vad det är skall vi lägga ner energi på det. Det skall vara helhjärtat och inte lite halvhjärtat och slarvigt.

Men det handlar också om att lägga sin energi på rätt saker och inte slösa bort sin tid på onödiga grejer. Fettet används för rätt syfte i kroppen på samma sätt måste vi lägga vår energi på rätt saker i livet.

ta väl vara på tiden, för dagarna är onda. ” (Ef 5:16)

Är det så vårat liv ser ut? Lägger vi ner vår energi på rätt saker ? Och lägger vi ner vår energi i det vi gör?

För det tredje har vi Inälvorna. De är liknande med fettet det har med vårt hjärta att göra. Inälvorna är de som finns innuti kroppen och representerar därför vår inre människa. Vårt hjärta.

Vi behöver offra våra inälvor på altaret inför Gud. Vi behöver bevara vårt hjärta för utifrån hjärtat utgår hela vårt liv.

Våra motiv måste vara rena. Vår kärlek i hjärtat måste vara till Gud och våra medmänniskor. Kärleken som Gud har gett oss måste bevaras och får inte svalna.

Våran kärlek kan svalna absolut. Varför skulle annars församlingen i Efesus behövde omvända sig för att de hade tappat sin första kärlek?

Vi behöver göra saker av hjärtat utifrån kärlek och inte utifrån en plikt.

Vad ni än gör, gör det av hjärtat, som för Herren och inte för människor.” (Kol 3:23)

Sist här har vi fötterna. Detta symboliserar vår vandring i livet. Vi behöver vandra i ljuset och inte i mörkret.

Våra gärningar skall inte vara associerat med det som är mörkt, Med att vandra i ljuset betyder också att vi lever i syndabekännelsen. Vi behöver bekänna våra synder inför Gud så fort vi blir överbevisade om dem.

Men vi behöver också vara noggranna med hur vi vandrar : ”. Se därför noga till hur ni vandrar, inte som ovisa utan som visa, ” (Ef 5:16)

Vi behöver vandra i Kristi fotspår och i vishet. Vi behöver ta vara på oss själva hur vi lever våra liv och vad vi gör med våra fötter.

Vi behöver vara noggranna och eftertänksamma med vilken plats vi sätter våra fötter på. Vi kan inte bara sätta dem var som helst.

Utan vi behöver hålla oss borta i från det som skadar våra själar, vår renhet samt det som ger oss ett dåligt vittnesbörd.

Slutet av vers nio ”Det är ett brännoffer, ett eldsoffer till en ljuvlig doft för Herren.”

Om vi offrar våra kroppar som ett andligt brännoffer så är detta en ljuvlig doft inför Herren. Detta är vad Herren vill med våra liv att vi ger dem till Honom.

Denna vers är även en referens till Jesus Kristus. Hans offer för våra synder beskrivs nämligen som en ljuvlig doft.

Och lev i kärlek, så som Kristus har älskat oss och utgett sig själv för oss som en offergåva, ett väldoftande offer åt Gud. ” – (Ef 5:2).

Jesus Kristus var alltså det slutgiltiga brännoffret. Nu låt oss titta det andra offret som skulle brännas.

  1. Offret av småboskapen (Vers 10-13)

10 Om han vill bära fram ett brännoffer av småboskapen, av fåren eller getterna, ska han ta ett felfritt djur av hankön. 11 Han ska slakta det inför Herrens ansikte vid norra sidan av altaret, och Arons söner, prästerna, ska stänka blodet runt omkring på altaret. 12 Han ska stycka djuret i dess delar, tillsammans med huvudet och fettet, och prästen ska lägga dem på veden som brinner på altaret. 13 Men inälvorna och fötterna ska tvättas i vatten och därefter ska prästen offra alltsamman och bränna det på altaret. Det är ett brännoffer, ett eldsoffer till en ljuvlig doft för Herren.

Mycket av detta är redan förklarat, men låt oss ta det som är nytt eller inte redan förklarat.

Vi finner här offer av småboskap.

Det syftar på får, lamm eller getter. De skulle också vara felfria vilket pekar på Kristus som var offerlammet för våra synder.

 ”Se Guds Lamm som tar bort världens synd! ” (Joh 1:29).

Lammet eller denna typen av småboskap har även en betydelse för oss idag. Denna betydelse är vad lammet står för och hur det agerar..

Ett lamm är ett djur som följer sin herde vart än herden vallar dem. Detta visar på underordnande och ödmjukhet. Det visar oss på hur vi skall följa herden vart han än går.

Vi skall följa Jesus i allt han lärde oss men även i att uppfylla missionsbefallning. Vi underordnar oss alltså Jesus så som ett lamm följer sin herde.

Detta talar om Jesu herravälde i våra liv. Jesus inte bara är Herren utan måste även vara Herre i våra liv. Vi måste följa hans bud för att våra liv skall vara ett välbehagligt brännoffer inför Gud.

Vi har blivit frälsta för att göra goda gärningar. Det är vår kallelse att följa vår mästare vart han än tar oss och in i döden om så skulle behövs.

Om vi inte är villiga att dö för vår tro är vi inte som lamm som följer sin herde.

Är det så vi lever våra liv ?

Vers 13. ”Men inälvorna och fötterna ska tvättas i vatten och därefter ska prästen offra alltsamman och bränna det på altaret. ”

Jag har redan förklarat vad inälvorna och fötterna står för men vi läser att dessa skulle tvättas i vatten innan de offrades.

Vattnet är en symbol på Helige Ande. Detta betyder att vi behöver leva våra liv i den Helige Andes kraft i helgelse. Vi behöver Guds välsignelse i våra liv så att andra kan bli uppbyggda genom Helige Ande.

Men det betyder också att vi behöver vandra i helgelse för Helige Ande helgar oss genom ordet. ”Helga dem genom din sanning, ditt ord är sanning. ” (John 17:17)

När vi studerar Guds ord och tar det till oss så helgar Ande oss. Att inälvorna och fötterna behöver tvättas i vatten handlar alltså om att leva i ordet och växa till genom det. Det handlar om att få sin föda där ifrån samt att leva i Andens kraft som helgar oss.

  1. Offret av fåglarna. (Vers 14-17)

14 Och om han vill bära fram åt Herren ett brännoffer av fåglar, ska han ta sitt offer av turturduvor eller unga duvor. 15 Prästen ska bära fram djuret till altaret och vrida huvudet av det och bränna det på altaret. Blodet ska kramas ut på altarets sida. 16 Men krävan med dess orenhet ska han ta ut och kasta på askhögen vid östra sidan av altaret. 17 Han ska fläka upp fågeln vid vingarna, dock utan att slita loss dem, och prästen ska bränna den på altaret, på veden som ligger på elden. Det är ett brännoffer, ett eldsoffer till en ljuvlig doft för Herren.”

Vi har nu det sista av de tre offren. I detta fall skulle det offras en duva. Duvorna var för de fattiga, om folk inte hade råd så kunde man offra en duva.

7 Men om han inte har råd med ett sådant djur, ska han som offer för sin synd bära fram åt Herren två turturduvor eller två unga duvor, en till syndoffer och en till brännoffer. (3 Mos 5:7)

Först låt oss titta på vad detta betyder. Att duvorna var för de fattiga kan vi tillämpa på andlig fattigdom. De som offrar duvorna är de som behöver vara de andligt fattiga.

Detta talar om för oss att vi skall i vårt andliga offer bära en ödmjuk ande. Bara att offra en duva i sig gladde inte Herren utan det offer han vill ha är en förkrossad och ödmjuk ande.

Gud ser till de ödmjukas hjärtan. Den som kommer inför honom med en brustenhet över sin synd. Den som ser sanningen om sig själv och är förkrossad över det. Det är vad en sann ödmjukhet är för något och det är ett sådant offer Herren vill ha.

Sedan symboliserar duvan i sig den oskyldighet vi skall bära på. Jesus själv sade detta ” Var därför kloka såsom ormar och oskyldiga såsom duvor. ” (Matt 10:16)

Duvan vittnar alltså om en oskyldighet.. Vi som vill offra ett brännoffer idag inför Gud måste leva ett liv i oskyldighet. Det talar om att vi lever oklanderligt inför andra och inför Gud. Det handlar om hjärtats renhet.

Visst kommer folk alltid att klandra ändå för vi har en fiende som gillar att klandra Guds barn men vad det betyder är att det inte skall ligga något bakom det hela utan oavsett klander skall vi vara oskyldiga.

[Det goda oklanderliga vittnesbördet om Anabaptisterna]

Vers 16 ”Men krävan med dess orenhet ska han ta ut och kasta på askhögen vid östra sidan av altaret.” .

Krävan finns hos fåglar. Den sitter på matstrupen och dess funktion är att lagra mat. När duvan äter sin mat så lagras givetvis också en del skräp i krävan.

När duvan offrades skulle man därför ta bort krävan för den skulle inte alls brännas eller vara en del av offret.

Detta är en symbol för oss idag som vittnar om att vi att måste rensa bort smutsen i våra egna liv.

Det som befläckar oss måste vi hålla oss borta i från.

Det handlar om två saker. Vi måste hålla oss borta i från synden. Göra kamp till blods emot synden som bibeln säger till oss.

Vi kan inte tolerera synd i våra egna liv utan behöver leva i renhet.

Men även världen befläckar oss. Vi läser i Jak 1:27

Men att ta hand om föräldralösa barn och änkor i deras nöd och hålla sig obesmittad av världen, det är en gudstjänst som är ren och fläckfri inför Gud och Fadern. ”

När vi lever i den här världen finns det tankar, idéer, attityder, levnadssätt och alltså möjligt som besmittar oss, som vi ständigt behöver rena oss ifrån genom bön och bekännelse inför Gud.

Vi behöver också vara noggranna med vad vi gör med våra ögon och öron så att vi inte blir besmittade. Vi behöver även vakta våran tunga så att våra ord blir välbehagliga inför Herren.

Är det ett sådant liv vi lever mina vänner?. Lever vi ett liv där våra kroppar är ett andligt brännoffer inför Herren?.

Ett liv där vi lever i kärleken till Herren där vi älskar honom av hela vårt hjärta, hela vår själ och hela vårt förstånd?.

Lever vi ett liv där vi älskar vår nästa som oss själva? Lever vi ett liv där vi tjänar Herren med all vår kraft?. Lever vi ett liv i ödmjukhet och renhet?

Låt oss vara sådana som ständigt offrar brännoffer inför Herren. Där vi offrar våra liv så som oxar, får och duvor inför Honom.

När vi lever så som Herren vill, så blir det en ljuvlig doft inför Honom som han accepterar. Det borde vara allas våra liv. Må vi leva så. Amen.