Villfarelsen att dopet är frälsande. (1 Petr 3:18-22)

Predikan av Josef Löwdin

10/11-2019, Göteborg

Länk till predikan

Under reformationen så reformerades evangeliet och man skiljde sig i från Rom. Dock så fanns en del saker kvar i från Rom som inte reformerades av Luther. Jag tänker på hans syn på barndopet och hur dopet är frälsande.

Detta är den katolska kyrkans lära att dopet frälser dig. Att du blir pånyttfödd genom dopet.

Än i dag har många kvar denna synen och denna syn är en villolära som man inte skall tiga om utan predika emot med full kraft.

Jag tror absolut att även om man är barndöpt så är en del sant frälsta eftersom de inte vet bättre. Men inte på grund av deras dop utan på grund av att de satt sin tro på evangeliet och fått sina hjärtan förvandlade.

Däremot är jag övertygad att det finns nog ingen religiös lära som går under namnet kristendom som skickar fler människor till det eviga fördärvet än just barndopsläran.

Det lurar många att tro att bara för att de är döpta som barn och tar sakramenten så är de frälsta.

Detta är en mänsklig tradition som går långt tillbaka i kyrkans historia som reformatorerna inte bröt med.

Det är inte bara en del barndöpare som tror att dopet är frälsande utan det finns även folk som förespråkar att dopet frälser oss men som samtidigt förespråkar ett vuxen dop.

Den populära Danske karismatiska förkunnaren Torben Söndergaard har denna falska syn att vuxen dopet är ett steg i frälsningen och att man blir född på nytt genom dopet.

En luthersk präst sade följande om en predikan som höll en annan syn på omvändelsen än vad denna lutheran höll.

Jag fann denna kommentar på youtube som en kommentar till en predikan och jag vet mycket väl vem denna lutherska prästen är. Jag citerar:

Ni [Baptister] får nog vara lite försiktiga med hur ni uttrycker er. Att säga att Gud inte frälser genom dopets vatten är ju att vända sig emot vad Gud i bibeltexten 1 Petr :21 säger ordagrant.”

Man kan tänka. Kanske denna lutherska präst uttrycker sig lite slarvigt. Men jag tror inte alls så är fallet för jag skall nu citera vad Martin Luther själv undervisade i detta ämne så får vi detta tydligt framför oss.

[Läs ur Luthers stora katekes sidan 140-141]

24] Fatta därför saken helt enfaldigt så, att dopets kraft, uppgift, gagn, frukt och ändamål är att saliggöra. Ty man döper ingen därför, att han skall bliva en furste, utan, såsom orden lyda, för att han skall bliva salig.

Man kan ju undra här vad Luther menar med ordet salig? Menar han bli glad och lycklig eller vad menar han? Han gör det väldigt tydligt för oss att han pratar om att bli frälst om vi läer vidare.

[25] Men att bliva salig betyder, såsom vi veta, ingenting annat än att, förlossad från synder, död och djävul, komma i Kristi rike och evigt leva med honom. 26] Här ser du återigen, huru dyrt och högt dopet bör skattas, då vi därigenom vinna en sådan outsäglig skatt. Detta borde väl också visa, att det icke kan rätt och slätt vara fråga om blott vatten, ty blott vatten kunde icke verka sådant. Men ordet och det ovan framhållna, att Guds namn är däri, hava denna verkan. 

27] Men varest Guds namn är, där måste också liv och salighet vara, så att det med rätta må kallas ett gudomligt, saligt, fruktbart och nåderikt vatten. Ty genom ordet få dopet kraft att bliva ett bad till ny födelse, såsom Paulus benämner det i Tit. 3:5.

28] Men då våra små vismän, de moderna andarna, förebära, att tron allena gör salig, gärningarna åter och yttre ting därvid intet ha att betyda, så svara vi, att visserligen intet annat än tron uträttar något i oss, såsom vi ännu ytterligare skola höra. 29] Det vilja dessa blinda ledare icke inse, att tron måste hava någonting, som den tror, d.v.s. ett stöd att hålla sig till och ett fotfäste och en grund att stå på. Så håller sig tron till vattnet och tror, att dopet, vari är idel salighet och liv, har sin kraft icke – såsom redan tillräckligt är sagt – genom vattnet, utan därigenom att vattnet har blivit ett med Guds ord och stiftelse och därigenom att hans namn är därmed förenat. Om jag nu tror detta, vad gäller då min tro annat än Gud, såsom den som har infört och planterat sitt ord i dopet och framställer för oss detta utvärtes ting såsom medel att vinna den skatt, varom vi talat?”

Det finns ingen som helst tvekan när vi läser detta och det kan inte på något sätt misstolkas att Luther trodde verkligen att en dopet är vad som frälser dig och ger dig en plats i himlen om det kopplas till ordet..

Många idag lever med denna föreställning. Jag pratade med en man som är ortodox som menade att man måste snabbt döpa en bebis eftersom de är syndare och kan dö när de är spädbarn. Man måste därför snabbt döpa dem så de blir frälsta.

Vi skall därför idag ta upp denna bibeltext som hänvisas så ofta till av barndöpare och kolla på den i relation till frälsningen. Förstår vi denna text så förstår vi även (Tit 3:5) samt andra texter som verkar koppla dopet till frälsningen och som Luther hänvisar till.

  1. För också Kristus led en gång för synder, rättfärdig för orättfärdiga, för att han skulle föra oss till Gud, visserligen dödad till köttet, men levandegjord i Anden, 19. i vilken han också gick bort och proklamerade för andarna i fängelset, . 20. de som en gång i tiden var olydiga*, den gången när Gud tålmodigt väntade i Noas dagar medan arken byggdes. I den blev några få, det vill säga åtta personer, frälsta genom vatten. 21. Efter denna förebild blir också vi nu frälsta i dopet, som inte innebär ett avläggande av köttets orenhet, utan en bön till Gud om ett gott samvete, genom Jesu Kristi uppståndelse, 22. han som är på Guds högra sida sedan han har stigit upp till himlen. Änglar, väldigheter och makter har blivit lagda under honom.

Luther trodde att du blir frälst genom Tron allena genom Kristus Allena. Här håller jag med, men hans syn om dopet motsäger fullständigt detta.

Problemet han gjorde och många gör idag är att man tar inte dessa stora sanningarna och börjar tolka därifrån.

Man tar inte skriftens tydliga läror och börjar därifrån utan man tar någon vers här och där och tolkar dem utan att tänka på vad bibeln lär på andra ställen,

Mycket av dagens eskatologi hamnar snett för man inte tillämpar denna princip. Man tar de tydliga sakerna och tolkar därifrån utan man finner tusen år i en enda vers och börjar genast tolka in ett tusenårsrike där.

Istället för att utgå i från Jesu undervisning och Apostlarnas lära i frågan som inte ger något som helst rum för något tusenårsrike.

På samma sätt går barndöparna helt snett. Man utgår inte i från den tydliga läran om frälsning genom tron, och att tron kommer av något som är fött i ens hjärta som resulterar i en bekännelse.

Ett litet spädbarn kan givetvis inte ha en sådan bekännelse då man inte ens kan prata. Men om man bara hade trott på barndop av andra anledningar som en del barndöpare gör så kan man leva med det.

I detta fallet blandar man in frälsningen i det hela och himmelriket och även frihet i från synden och då blir det en grav villolära som kommer i från människans kött och inte i från Anden.

Vi finner här i texten att det är Kristus allena som är frälsningen för våra synder.

För också Kristus led en gång för synder, rättfärdig för orättfärdiga, för att han skulle föra oss till Gud,

Kristus led en gång för våra synder. Det är fullbordat. Det behövs inget mer syndaoffer eller något annat syndaoffer. Han led för våra lagöverträdelser. Han led för alla de gångerna som vi har brutit emot Guds lag.

Han led för de orättfärdiga. Vi var dessa orättfärdiga. Orättfärdig betyder att man har en rättegång framför sig och att man är skyldig till ett eller flera brott. Det är så bibeln beskriver människans situation.

Vi är alla skyldiga till att bryta emot Guds lag men Jesus kom och dog för våra synder och utplånade dem.

Kristus beskrivs här som rättfärdig. Alltså Kristus har aldrig syndat och är inte på väg till någon rättegång.

Vi måste förstå att det är den himmelska rättegången det talar om här. Där vi döms efter Guds lag och inte efter en nations lag.

Jesus höll alltså alla Guds bud och syndade aldrig för det behövdes ett syndfritt offer som kunde ta vår plats och vårt straff.

Han led för att föra oss till Gud. Det betyder att vi nu kan leva återigen i gemenskap med Gud och fria i från vårat straff.

Bibeln beskriver det på andra ställen att vi alla människor på grund av sin synd lever i fiendskap med Gud. På grund av synden har man Gud som sin fiende. Detta bryts ner och försvinner genom Jesus Kristus.

Vi förs till Gud i en gemenskap med honom igen. Det blir fred mellan den som tror och Gud. Fiendskapen upphör.

Det var våra synder som skiljde oss i från Gud men nu har den skiljemuren försvunnit och på grund av Jesus kan vi komma till Gud.

Detta talar om att Jesus Kristus är enda vägen till Gud. Ingen behöver gå genom vissa ritualer eller reningar eller offer för att komma till Gud. Du behöver inte döpas i vatten för att komma till Gud.

Om en människa vill komma till Gud måste man gå genom tron på Jesus att han led för våra synder och att han var rättfärdig. Jesus själv sade att han är enda vägen till Fadern. Han sade inte att vattendopet är vägen till Fadern.

visserligen dödad till köttet, men levandegjord i Anden,

Jesus dog till köttet, alltså hans kropp dog. Hela Jesus dog. Det var inte att han var medvetslös en stund utan han dog.

Sedan blev Jesus levandegjord i Anden. Det är ganska omtalat vad som menas med denna fras.

En del menar att det var Helige Ande som uppväckte Jesus.

Andra menar att det var hans gudomliga natur som uppväckte honom själv. Oavsett vilket man tror så var hela treenigheten med vid uppståndelsen. Vilket jag nu skall visa.

Först så ser vi hur Sonen själv har makt att ta tillbaka sitt liv.

Joh 10:17-18 säger till oss : ”17. Därför älskar Fadern mig, eftersom jag ger mitt liv för att sedan ta det tillbaka. 18. Ingen tar det ifrån mig, utan jag ger det av mig själv. Jag har makt att ge det, och jag har makt att ta det tillbaka.”

Sedan finner vi att Helighetens Ande var involverad i uppståndelsen.

Rom 1:4 säger till oss : ”. och som med kraft är bevisad vara Guds Son enligt helighetens Ande, genom uppståndelsen från de döda, Jesus Kristus, vår Herre. ”

Slutligen finner vi att det var Fadern som uppväckte Jesus.

Apg 3:15 säger till oss ” och ni dödade Livets Furste, som Gud har uppväckt från de döda. Det är vi vittnen till.

Hela treenigheten var alltså involverad i Jesus Kristi uppståndelse. Här har vi kärnan i hela det kristna evangeliet.

Jesu Kristi död och uppståndelse, och det är viktigt att förstå att det är enbart genom tron på Jesu Kristi död och uppståndelse som en människa blir en kristen.

Kom i håg detta när vi snart kommer in på en vers som börjar prata om dopet. För dopet det talar om har handlar inte ett dugg om ett vattendop.

Vers 19.”i vilken han också gick bort och proklamerade för andarna i fängelset,

Jesu död på korset var också en deklaration för de som idag är döda. Denna vers används ofta av trosrörelsen för att predika JDS läran. Alltså de säger att Jesus dog andligen och led i helvetet för oss.

Vad predikanter så som Kenneth Copeland och Joyce Meyer säger till oss är Jesus ”gick till helvetet i vårt ställe” .

Kenneth Hagin som var trosrörelsen grundare sade att Jesu hela inre människa och hans ande gick till helvetet i vårt ställe.

Det är inte alls vad denna versen säger eller någon annars vers. Jesus hamnade inte i helvetet. Utan vad vi ser här är att hans uppståndelse förkunnade för andarna i fängelset.

Andarna som syftas på här tror många syftar på de onda andarna.

Det tror inte jag, för det stämmer inte med nästkommande vers. Utan jag tror det handlar om människor som i dag är döda som i bland kallas också för andar i skriften.

och till en högtidsskara och församling av förstfödda, som är uppskrivna i himlen*, och till Gud, allas domare, och till de rättfärdigas andar som har fullkomnats” Hebr 12:23

Vad det alltså visar oss här är att de som idag är döda är levande andar. Antingen är de i fängelset som troligen syftar på dödsriket eller så är de i himlen. En människa är inte död i väntan på den slutliga domen.

Dessa andar här som Petrus talar om var människor som levde under Noahs dagar. Men som flera tusen år senare efter deras död är förvarade i fängelset.

Jesu uppståndelse var alltså en proklamation av sanningen för de som en gång i tiden var olydiga ordet.

Sammanhanget här talar om de som var olydiga under Noahs tid. Det syftar alltså inte på onda andar utan på människans ande.

Vilket vi läser vidare i vers 20 ”

de som en gång i tiden var olydiga*, den gången när Gud tålmodigt väntade i Noas dagar medan arken byggdes. I den blev några få, det vill säga åtta personer, frälsta genom vatten.

Under Noahs dagar så var ondskan så stor på jorden och människans tankar ständigt allt i genom onda så Gud.

På grund av all denna ondska så beslutade Gud sig för att förstöra jorden men han visar sin godhet och nåd och inte bara förstör jorden.

Istället förbereder Gud en räddning för alla som ville komma. Han kallade Noah till att bygga en båt som skulle frälsa alla människor som kom.

Noah beskrivs nämligen som en rättfärdighetens förkunnare i 2 Petrus 2:5, och under tiden han byggde båten så varnades människan för att Gud skulle förstöra jorden.

Jag tror att även om vi inte finner det i skriften, så erbjöds alla att komma in i båten för räddning. De varnades under hela de 120 åren som de fick på sig innan floden kom..

Gud visade alltså sitt tålamod mot de olydiga och gav en väg till frälsning. Vattnet skulle förstöra jorden och båten var den enda räddningen.

Detta är en bild på evangeliet. Där båten symboliserar Jesus och vad vi just har läst. Hans död och uppståndelse för våra synder. Vattnet symboliserar Guds dom över synden.

Men detta är en förebild på frälsningen och dopet. Vilket vi läser vidare :

  1. Efter denna förebild blir också vi nu frälsta i dopet, ‘

Betoningen här ligger på att det är förebilden som ligger till grund för själva frälsningen.

Men vad som menas här är inte ett vattendop utan ett dop in i Kristus.

Det kan inte betyda ett vattendop för då måste man samtidigt förneka att det är tron på Kristus Allena som frälser oss.

Vidare i kontexten finner vi senare också att det är en bön som frälser och gör detta. Genom tron alltså på Jesu Kristi död och uppståndelse för just dina och mina synder så blir man döpt i den Helige Ande in i Kristus.

Det är det sanna dopet som bibeln talar om. Varje gång vi ser ordet dop i bibeln när det är relaterat till frälsningen så syftar det på att döpas in i Kristus genom tron.

Det innebär att man blir född på nytt. Får ett nytt hjärta och blir renad av Jesu blod.

Ett löfte som Gud ger oss om pånyttfödelsen finner vi i (Hesekiel 36: 25-27)

Jag ska stänka rent vatten på er så att ni blir rena. Jag ska rena er från all er orenhet och från alla era avgudar. 26 Jag ska ge er ett nytt hjärta och låta en ny ande komma in i er. Jag ska ta bort stenhjärtat ur er kropp och ge er ett hjärta av kött. 27 Jag ska låta min Ande komma in i er  och göra så att ni vandrar efter mina stadgar och håller mina lagar och följer dem.

Här ser du hur ordet vatten används och det används inte i relation till ett barndop utan i relation till frälsningen. Alltså Gud stänker vatten på oss så att vi blir rena. Det resulterar i ett nytt hjärta och Guds Ande kommer in i oss.

En lutheran som jag förklarade detta med dopet för och hänvisade till den här versarna menade på fullt allvar att detta stycke i Hesekiel 36 handlar om barndopet.

Men vad gör ett yttre dop med oss?. Ingenting egentligen. Dopet i våran Baptistiska teologi är bara en symbol.

Det yttre vattendopet är bara en yttre handling för att visa för omvärlden att man redan har blivit döpt in i Kristus. Det är en yttre symbolisk handling för att visa på en inre verklighet.

Precis som båten åkte igenom vattnet och det frälste dem åtta stycken i Noahs familj så blir nu alla de som är döpta in i Kristus frälsta i från Guds vrede.

Dopet sker alltså i ens hjärta när man får ett nytt hjärta. Det är inte tvärtom som Luther hävdar att vattendopet är vad som ger dig ett nytt hjärta.

Sedan läser vi här frasen ”som inte innebär ett avläggande av köttets orenhet, utan en bön till Gud om ett gott samvete, genom Jesu Kristi uppståndelse”

Frälsningens syfte är att ge oss ett gott samvete och det sker genom en bön ser vi här. Det innebär att en människa blir frälst genom tron.

Man ser sin syndaskuld. Man ser att man är hopplöst förlorad och man kommer till Kristus och ber till Honom om frälsning.

I gamla testamentet så blev du renad genom vatten, du hade också omskärelsen som var en symbol på dopet. Men dessa saker var bara temporära läser vi.

Liksom med reglerna om mat och dryck och olika reningar handlar det bara om yttre regler fram till tiden för en bättre ordning.”(Hebr 9:10).

De skulle vara en skuggbild på det som kommer. Men dessa reningar och omskärelsen kunde bara rena köttets orenhet. Det kunde inte ge människan ett gott samvete.

På samma sätt kan inget dop i världen göra något annat med oss än att ta bort köttets orenhet. Alltså med det menas. Smutsen i från kroppen.

När du badar med tvål och vatten så blir du ren i från smuts. Mer än så kan inte vattendopet göra dig. Det kan inte frälsa dig och du kan inte bli ren i samvetet genom det.

Jag vill också ta upp Tit 3:5 som barndöparna ofta hänvisar till. Givetvis har de många fler versar men det är samma princip i allt detta.

 Han frälste oss genom ett bad till ny födelse och förnyelse i den helige Ande, 6 som han rikligt utgöt över oss genom Jesus Kristus, vår Frälsare, 7 för att vi ska stå rättfärdiga genom hans nåd och bli arvingar med hopp om evigt liv (Tit 3:5)

Kristus frälste oss genom ett bad till ny födelse läser vi här. Då tänker man. Aha här ser vi det att du blir frälst genom dopet. Det räcker med att bada och att prästen förkunnar orden för dig, så blir du frälst.

Men detta är ett bad av rening som det syftar på. När vi kommer till tro så blir vi badade och tvättade rena och vi får en förnyelse i den helige Ande.

Alltså det gamla stenhjärtat dör och bytts ut mot ett nytt hjärta och en ny Ande. Den här versen talar alltså inte om att dopet frälser dig som Martin Luther hävdade.

Låt mig ta två versar till som de ofta pekar på.

Joh 3:5 Jesus svarade: ”Jag säger dig sanningen: Den som inte blir född av vatten och Ande kan inte komma in i Guds rike.  ”.

Vad man menar här är att man måste döpas. Man menar att vattnet syftar på dop. Men vi som baptister går återigen tillbaka till Hes 36 och menar att det syftar på rening och hela pånyttfödelsen.

Vattnet är en metafor för detta och det syftar inte på fysiskt vatten som vi dricker.

Slutligen Rom 6:3-4

 Eller vet ni inte att alla vi som är döpta till Kristus Jesus är döpta till hans död? 4 Vi är begravda med honom genom dopet till döden för att leva det nya livet, liksom Kristus är uppväckt från de döda genom Faderns härlighet.

Vi är begravda med Honom genom dopet läser vi här. Men vi läser precis innan att vi som är döpta till Kristus.

Återigen syftar detta på att vi blir dopade in i Kristus genom pånyttfödelsen. När vi kommer till tro så får vi ett nytt hjärta och Kristus tar sin boning i oss. Det är alltså ett dop in i honom.

Allt detta sker genom tron på Kristus allena och inte genom en dop gärning.

Varför är detta så viktigt? Jo det är väldigt viktigt eftersom Luther trodde man blev pånyttfödd genom spädbarnsdopet.

Det vaggar in många i en falsk frälsningsvisshet. Många som inte alls har kommit till tro utan bara har fått höra att de blivit frälsta genom dopet blir lurade.

Jag tror detta sänder fler människor till det eviga fördärvet än någon annan lära som går under namnet kristendom.

Detta är en allvarlig villolära som hålls av den katolska kyrkan men som Luther inte reformerade men baptisterna gjorde det.

Det är en lära som tar bort människans personliga behov av omvändelse. Det lurar människa att tro att de bara behöver ta sitt sakrament. När vad som i själva verket behövs är en personlig omvändelse och tro på Jesus som Herre och frälsare.

Vi kan applicera dagens text vidare på vikten av att vara döpt in i Kristus som enda frälsningen. Vi behöver förstå att inga yttre ritualer är vad som frälser en människa.

Du blir inte frälst av att läsa bibeln eller be till Gud. Du blir inte frälst av att besöka en kyrka Söndag efter Söndag.

Vad som frälser en människa är dopet in i Kristus där vi blir renade och får ett nytt hjärta det sker genom tron.

En andra applikation är att Petrus här pekar på vad Kristus har gjort i en kontext av lidande. Han har tidigare pekat på att vi kan få lida för vår tro genom framförallt hån av andra.

Petrus pekar på hur Kristus också led, så med andra ord eftersom Kristus led trotts att han var oskyldig, så får vi räkna med att vi som Guds barn också kommer att få lida trotts att vi ibland är oskyldiga.

Vi kan därför i en sådan situation tänka på Kristus som fick lida så att vi inte tappar hoppet under lidandet utan istället kan glädja oss att vi får anses värdiga samma hån som vår mästare gick igenom.

22. han som är på Guds högra sida sedan han har stigit upp till himlen. Änglar, väldigheter och makter har blivit lagda under honom.

Olydnad hindrar Guds välsignelse i våra liv (1 Petr 3:8-17)

Predikan av Josef Löwdin

20/10-2019, Göteborg.

länk till ljudfil

8. Till sist, var alla ett till sinnes, ha medkänsla med varandra, älska bröderna, var barmhärtiga och vänliga. . 9. Löna inte ont med ont, inte smädelse med smädelse, utan tvärtom välsigna, då ni vet att ni är kallade till det för att ni ska ärva välsignelse. 10. För den som älskar livet och vill se goda dagar ska avhålla sin tunga från det som är ont och sina läppar ifrån att tala svek. 11. Han ska vända sig bort från det som är ont och göra det som är gott, söka efter frid och sträva efter den. 12. För Herrens ögon är vända till de rättfärdiga och hans öron till deras bön. Men Herrens ansikte är emot dem som gör det onda. 13. Och vem är den som kan göra er skada, om ni efterföljer det goda? 14. Ja, även om ni får lida för rättfärdighetens skull, är ni saliga. Och var inte rädda för deras hotelser, låt er inte heller skrämmas. 15. Utan håll Herren Gud helig i era hjärtan, och var alltid redo att med mildhet* och fruktan svara var och en som ber er försvara det hopp som ni har, 16. och med ett gott samvete, så att de som förtalar er såsom onda människor får skämmas när de talar illa om ert goda levnadssätt i Kristus. 17. För det är bättre, om det skulle vara Guds vilja, att ni lider för goda gärningar än för onda. ”

Enhet är viktigt men en biblisk enhet baseras på sanningen och inte på lögn. Sann biblisk enhet handlar om att bevara den som redan finns inte försöka skapa en falsk enhet.

Genom hela kyrkans historia har detta med enhet varit viktigt. Redan i Apg kapitel 15 när det kom in folk med främmande läror som sade att hedningarna måste omskära sig och leva som judar.

Då agerade Apostlarna och skickade ut ett brev till församlingarna som gick emot deras läror.

En del hävdar att Apostlarna själva var oeniga i frågan och därför hade man ett långt möte men så var inte fallet utan man diskuterade vad man skulle skriva till hedningarna.

Senare i kyrkans historia kom det in folk som förnekade treenigheten då samlades kyrkoledare för att behandla frågan och skrev ner en trosbekännelse om treeigheten och vad kyrkan tror.

Senare kom det in Jesus statyer och då samlades man igen för att behandla den frågan och så skrev man ner en bekännelse vad man trodde.

Vi finner detta om och om igen hur man skrev ner olika typer av trosbekännelser för att bålla enhet i olika frågor.

Att enhet är viktigt finner vi i vers 8.

Till sist, var alla ett till sinnes”

Som kristna skall vi alla vara ett till sinnes. Vi skall ha Kristi sinne och tänka som Kristus. Vi skall vara eniga i Kristus. Med det innebär två saker Vi skall vara överens om dokriner och praktiserande.

Det är därför kyrkor som vill vara bibliska måste ha en trosbekännelse som församlingen kan samlas runt. Givetvis kommer inte alla hålla med om allt till 100% beroende på vilken bekännelse man har. Inte heller syftar denna vers på att vi skall aldrig ha olika åsikter.

Men det finns saker som är viktiga doktriner som kristna måste hålla med varandra som för att man skall kunna sammarbeta.

Detta började luddas upp rejält i och med den ekumeniska rörelsen som började mycket genom Billy Graham.

Billy Graham var en evangelist som började bra och var använd av Gud men som började kompromissa och mot slutet av livet hade kompromissen gått så långt att han till och med förnekade att Jesus är enda vägen till Gud.

Allt på grund av att han började med att bjuda in katoliker och liberala att arbeta tillsammans med honom på hans kampanjer.

En annan central man ar John Stott som trodde att människan hade apor som förfäder och som ville enas med katoliker. Att vara enig i fundamentala sanningar blev inte längre viktigt.

I stället skulle man enas kring en bekännelse som sade alla som bekänner Jesus som Herre skall vi vara eniga med. Problemet med detta är att även de onda andarna tror det och bävar.

Vi ser frukten av detta idag när inte dessa ord om att vara ett till sinnes längre verkar gälla doktriner. Man vill samlas kring minst gemensamma nämnare snarare än kring viktiga sanningar.

Förr i tiden brukade en församling ta fram en trosbekännelse som gällde enbart doktrin för det räckte. Alla församlingar hade i stort sett samma tillvägagång sätt.

De hade sina bönemöten och sina evangeliska möten eller väckelsemöten som en del kallade det. De hade sina metoder och sitt sätt att arbeta.

Man hade psalmboken och det var församlingen som sjöng tillsammans istället för att ha ett band. Nu för tiden behöver en församling inte bara en trosbekännelse utan även en bekännelse om vad man praktiserar som församling.

För denna text handlar inte bara om att vara ett till sinnes kring doktriner utan även i det kristna livet. Kristna skall leva på samma sätt och vara ett till sinnes. Detta går även längre än hur vi tänker, utan också i ord och handling måste det finnas en enighet.

I vår Herre Jesu Kristi namn uppmanar jag er, bröder, att ni alla ska vara eniga i det ni säger och inte låta splittring finnas bland er, utan stå enade i samma sinne och samma mening. ” (1 Kor 1:10).

Sann enhet baseras alltså på doktrinär sanning och på kristen livsstil. Du kan inte skilja dem åt.

Enhet kring sanningen är en del av skriftens undervisning och det är därför en kyrka måste ha en trosbekännelse. Kyrkor som inte har det är öppna för villoläror.

Kyrkan som Petrus skriver till hade doktrinär enhet vid den här tiden för vi finner ingen uppmaning i detta brev att hålla sig till läran vilket vi finner i många andra brev.

Däremot talar Petrus om hur de skulle leva eftersom hela brevet handlar om kristen livsstil.De var förföjlda och hade det kämpigt och därför uppmanar nu Petrus dem hur de skall agera under deras nuvarande situation. Och vilken form av enhet de skall ha.

ha medkänsla med varandra, älska bröderna, var barmhärtiga och vänliga.”

Ha medkänsla med dem som lider. Tänk på dem som om det vore ni själva som fick genomgå allt detta. En kristen behöver ha detta medlidande och gråta med de syskonen som gråter.

Vi behöver älska bröderna. Tjäna dem, ge våra liv för varandra. Be för varandra. Ge mat åt bröder som har det tufft ekonomiskt. Älska på alla olika sätt vi kan.

Men en sida av att älska som vi missar mycket i vår tid handlar också om tillrättavisning av de som behöver det. Vara bekymrad när folk faller in i djävulens snara och villfarelser.

Men det måste ske i mildhet och vänlighet. Man kan inte komma med en fientlig ande om man skall tillrättavisa någon.

Om vi tillrättavisar på fel sätt så tas det inte emot. Det ger mer skada än nytta. Vi måste vara barmhärtiga och vänliga.

Lyssna på en politisk debatt så finner du massor av fientlighet men ingen vänlighet. Sådant kan knappast vara nyttigt för en kristen att lyssna på för det påverkar oss bara negativt. Vi behöver vänlighet inte fientlighet.

Det är en sådan underbar sötma när man ser människor som är vänliga deras ord är som en honung. Oh hur mycket vänlighet behöver inte vi som kristna i denna väldigt fientliga värld.

9.Löna inte ont med ont, inte smädelse med smädelse, utan tvärtom välsigna, då ni vet att ni är kallade till det för att ni ska ärva välsignelse”

När folk gör ont emot dig vilket kommer att ske mot alla kristna mer eller mindre någon gång i livet så skall vi inte löna ont med ont.

Det är världens filosofi att man skall hämnas och det är budskapet Hollywood spyr ut i sina filmer och alla njuter av att se på när det sker hämnd.

Men det är inte biblens väg och inte Jesu väg. När folk gör ont emot dig så ge inte igen. När folk smädar dig så smäda inte tillbaka utan välsigna.

När Kristus led så var han tyst som ett lamm. När vi blir sårade så är det enkelt att bli bitter och man vill smäda tillbaka eller göra något ont tillbaka. Så skall vi inte agera.

Jag hörde en gång om en gatupredikant som blev smädad. Istället för att välsigna så började han att säga till personen som smädade att han skulle dömas av Gud och behöver omvända sig i från smädelsen han gjorde.

Min vän visst är det sant i sig men bibeln säger inte att vi skall agera på det sättet emot smädare utan vi skall välsigna dem.

Det ger ett mycket bättre vittnesbörd att välsigna än att hålla på att hugga tillbaka. Detta är viktigt hur vi använder vår tunga och hur vi agerar i livet är väldigt viktigt, för det kan ta bort Guds välsignelse i från våra liv fullständigt.

då ni vet att ni är kallade till det för att ni ska ärva välsignelse”

Om vi håller på att löna ont med ont och smäda folk som smädar oss och är kritiska och bittra på dem, så kommer Gud inte välsigna oss.

Denna välsignelse är väldigt viktig att vi har över våra liv för annars kommer vi inte se mycket frukt i våra liv. Vi kan predika varje sanning som finns men inte ha någon välsignelse ändå.

Vad var problemet med Guds folk under gamla testamentets tid? De bekände Guds namn de var hans folk, men ständigt var de utan välsignelsen eftersom de var olydiga.

En del missade kanans land och fick gå igenom öknen i fyrtio år bara för deras olydnad och deras klagande på Mose. Vi kan inte bara vifta bort de texterna utan att applicera det på oss själva.

De missade landet som flödar av mjölk och honung. De missade Guds välsignelse. Vi missar Guds välsignelse om vi inte disciplinerar våran tunga.

Vi vet att för en människa är detta omöjligt men vi har bönen och vi kan alla gå till Gud och be om att våran tunga, våra tankar och våra ageranden skall vara kontrollerade.

Vers 10. För den som älskar livet och vill se goda dagar ska avhålla sin tunga från det som är ont och sina läppar ifrån att tala svek.

Om vi vill se goda dagar och Herren verka igenom oss måste vi avhålla tungan från det som är ont.

Vi behöver vara folk som välsignar och inte förbannar. Vi behöver vara vänliga och milda i vårt tal.

Vi behöver hålla oss borta i från smädelsen och allt slags ont i från våra läppar.

Kristna måste vara människor av sina ord. Vi skall inte tala svek. Säga något som vi sedan inte håller eller menar. Det är av ondo att tala svek och detta är världens väg och inte Kristi väg.

Vi finner aldrig någonstans i skriften hur Gud sviker oss med sina ord. Hos Gud finns inget svek så skall det inte heller hos kristna finnas något svek.

Vi vet alla att vi alla kristna felar med vår mun. Det finns ingen kristen som aldrig syndar med sin tunga. Likväl kan vi inte ta det som en ursäkt utan vi behöver sträva emot perfektion.

Vi behöver korsfästa köttet som strider emot oss och inte vill kontrollera sin tunga. När vi misslyckas går vi till Herren och bekänner det och ber om hjälp att göra allt bättre nästa gång.

Men det är inte bara tungan som behöver kontrolleras utan även våra handlingar.

  1. Han ska vända sig bort från det som är ont och göra det som är gott, söka efter frid och sträva efter den.

För att ha Guds välsignelse över oss skall vi inte bara disciplinera våran tunga. Utan även hela vårt liv. Vi behöver hålla oss borta i från det onda och istället göra det goda.

Vi skall så långt som möjligt söka efter att leva i fred med alla människor. Detta kommer inte att gå fullt ut. För vi vet att en kristen kan bli förföljd men så långt som möjligt skall man undvika stridigheter.

Jesus sade till oss orden ”välsignad är den som skapar fred”. Så för att ärva denna välsignelse och se dessa goda dagar som Petrus här citerar i från psaltearen så behöver vi leva ett sådant här liv.

Där vår tunga inte hugger tillbaka. Där vi är fria i från agg och gräl med andra och istället skapar fred. Detta betyder inte att man inte kan varna för faror eller tillrättavisa men låt allt ske i mildhet.

12.För Herrens ögon är vända till de rättfärdiga och hans öron till deras bön. Men Herrens ansikte är emot dem som gör det onda.

Herrens ögon är vända till sådana som lever ett sådant rättfärdigt liv och han lyssnar på deras böner. Här har vi ett andra hinder för bönsvar. Jag nämnde senast att om vi behandlar vi fru respektlöst så hindrar det våra böner.

Vandrar vi inte rättfärdigt som är beskrivet ovan så hindras också våra böner. Det handlar alltså inte bara om att vara rättfärdigförklarad utan vi behöver också göra det rätta för att inte våra böner skall hindras.

Vi finner gång på gång i skriften hur Herren säger till Israels folk ”Jag är emot er och jag skall inte lyssna på era böner”. Vad var orsaken till att Herren var emot dem och vägrade lyssna på deras böner?

Det var för de hade vänt sig till andra gudar och tillbad dem. Därför sade Herren till dem genom till exempel profeten Jeremia att de skulle vända sig till sina gudar som de förströstade på och de skulle ropa till dem istället.

Därför säger Herren så: Se, jag ska låta en olycka drabba dem, som de inte ska kunna komma undan. När de då ropar till mig kommer jag inte att lyssna på dem. 12 Då ska Juda städer och Jerusalems invånare gå bort och ropa till de gudar som de brukar tända rökelse åt, men dessa ska inte kunna rädda dem undan olyckan. 13 För du, Juda, har lika många gudar som du har städer. Och så många gator som det finns i Jerusalem, så många altaren har ni satt upp åt skammens gud – altaren där ni tänder rökelse åt Baal. (Jer 11:11-13)

Judas synder var att de hade många andra gudar. Gud var arg på dem eftersom att de gång på gång blivit varnade men vägrade lyssna. Guds svar till dem var:

Han skall inte ens lyssna på deras böner och Jeremia skulle inte ens be för dem. De hade Herrens ord det räckte men de vägrade följa det.

Så är det med oss. Vi har här Herrens ord framför oss som säger till oss att vi skall inte löna ont med ont. Smädelse med smädelse och vi skall söka efter friden med människor.

Givetvis är detta inte en fullständig lista men principen är den samma vi behöver leva rättfärdigt om Herren skall lyssna på våra böner.

Om vi vet vad som är det rätta men ändå fortsätter att göra det onda så kommer Herrens ansikte vändas bort i från oss precis som Herren gjorde med Juda under Jeremias tid.

Han kommer inte lyssna på våra böner annat än omvändelsens bön. Himlen kommer vara stängd för oss och Guds välsignelse kommer inte finnas med oss.

Oh hur hemskt är inte det att leva sitt liv som Guds barn men inte ha sin Faders välsignelse. Vi behöver ställa oss själva denna frågan. Finns det något i mitt liv jag behöver bekänna inför Herren för att välsignelsen skall återvända.?

13. Och vem är den som kan göra er skada, om ni efterföljer det goda?

Om vi följer det goda vem kan då skada oss? Med detta menar han inte att du blir fri i från folk som vill skada dig. Du kan bli skadad till kroppen och få lida men de kommer inte åt sin själ.

Vad som menas är att då har man Gud på sin sida och Guds beskydd i sitt liv. Gud kommer aktivt att vaka över oss och se till att allt sammarbetar till det bästa för oss i våra liv.

Vi finner detta i Kung Davids liv. Han följde Guds vägar och Herrens bud och Herren var med honom i allt trotts alla svårigheter han fick genomgå i livet.

Saul var ute efter honom och ville döda honom men Gud beskyddade David och Saul kom inte åt honom.

Paulus fick lida till smärta i kroppen, men han följde det goda, och Gud tog honom igenom alltihopa. Inte bara tog honom igenom utan gav honom en glädje mitt under alla lidanden.

Om vi därför gör det goda så kan ingen göra oss någon skada. Men om vi inte gör det goda så får vi Gud själva emot oss och det är mycket värre än något annat i denna värld.

Vi får inte ha en felaktig bild och tro att vi inte skapar lidanden för oss själva. Följer vi inte det goda så skapar vi problem och lidande för oss själva här i livet.

Josua i Josua bok kapitel sju fick komma inför Herren och klagade över problemen de hade. Fienden hade kommit för att förgöra dem och Josua skyller på Gud.

Guds svar var att det var inte Herrens fel utan deras egna. De hade stulit och ljugit och därmed dragit på sig all denna olycka själva..

De hade alltså skapat sig själva problem genom att inte följa det goda utan ägna sig åt lögner och stöld i kriget. De hade tagit med sig ett krigsbyte trotts att de inte fick det. De hade gått emot Herrens befallningar och det skapade problem för dem.

Likadant är det med oss gör vi inte det goda så kommer problemen att komma in i våra liv och Gud låter dem ske, men mitt i allt kommer han inte överge oss eftersom vi är hans barn..

Men gör vi det goda vem kan då göra oss någon skada? Nej då har vi Gud på vår sida och vi har hans beskydd..

  1. Ja, även om ni får lida för rättfärdighetens skull, är ni saliga. Och var inte rädda för deras hotelser, låt er inte heller skrämmas.

Även om vi alltså får lida när folk talar illa om oss, eller skadar oss på olika sätt, så skall vi komma ihåg att vi är saliga.

Saliga är ni när folk ljuger om er och hånar er och talar allt slags ont om er. Vi behöver inte vara rädda för folk som hotar utan vi kan vara saliga.

Ordet salig betyder att vi skall vara lyckliga eller upprymda. Är det så vi reagerar när folk går emot oss eftersom vi gör det goda?.

Min vän har du gjort det som är rätt men ändå får lida för det så är detta Herrens ord till oss. Var salig. Var inte rädd för dem som hotar.

  1. Utan håll Herren Gud helig i era hjärtan, och var alltid redo att med mildhet* och fruktan svara var och en som ber er försvara det hopp som ni har,

I stället skall vi hålla Herren helig i våra hjärtan. Med det menas att vi inte skall frukta människor utan göra det som är rätt ändå oavsett vad det kostar oss.

Med det menas också att vi proklamerar hans helighet genom att själva leva heligt när vi får lida. Vad som menas är att vi lyfter upp hans namn mitt under lidandet och att vi förtröstar på honom i svårigheterna.

Men framförallt innebär det att vi inte skall börja anklaga Gud för orättvisa när det blir tufft utan Gud är Helig och handlar alltid med rättvisa mot sin skapelse.

Vi har ett hopp i vår tro i evangeliet. När folk ser att vi lider för vår tro så kan folk börja fråga oss om vår tro. Då skall vi kunna berätta om varför vi får lida och vilket hopp vi har i evangeliet.

En kristen måste alltså kunna sina doktriner och evangeliet utantill så att man kan försvara när folk frågar. Det finns alltså tillfällen då man behöver förklara tron men då skall det ske med ödmjukhet och respekt.

Jag är ingen jättefantast av apologetik som den utformas ofta idag. Det här är personligt och jag skall vara vänlig, men visst vi skall kunna försvara tron och en del försvar av tron är nödvändig.

Judas brevet talar ju om att vi skall försvara tron i från falska lärare och det håller jag med om.

Men mycket av apologetiken i dag är i min syn bara en tävling.

Man har en debatt som man försöker vinna. Du har en person som skall ge sina argument. Sedan har du nästa person som skall ge motargument. Lite som en politisk debatt.

Sedan har du publiken som sitter och lyssnar och skall sedan bestämma sig vem de ansåg var vinnaren. Sedan kan vinnaren gå in på nätet och läsa att han vann debatten och så blir han uppblåst i sitt hjärta.

Jag kan inte finna i skriften att man hade denna typ av debatter som många apologeter sysslar med.

Jag finner inte Petrus och Paulus dra i gång en debatt om dopet.

Där Paulus står och ger sina argument för vuxen dop och Petrus ger sina argument för barndopet. Sedan sitter församlingen och lyssnar för att se vem de ansåg vann. Det finns helt enkelt inte i bibeln.

Utan trons försvar som det talar om här är när folk frågar oss personligen om varför vi har sådan uthållighet i tron mitt under lidandet. Då har man tillfälle att dela evangeliet.

Att detta har med att dela tron under lidande är ganska tydligt utifrån sammanhanget och vad som följer i texten.

  1. och med ett gott samvete, så att de som förtalar er såsom onda människor får skämmas när de talar illa om ert goda levnadssätt i Kristus.

När folk förtalar men vi gör det goda och lever rätt så kommer de som förtalar bara att få skämmas över det de har sagt.

Alltså trons försvar handlar om ett sammanhang där man blir förtalad av andra och man försvarar sin tro om varför man får lida och vilket hopp man har i framtiden..

Det är sann apologetik. Det skall inte handla om tävlingar och se vem som kan komma med de bästa argumenten utan det handlar om att försvara trons hopp när man blir förtalad.

Men om vi inte låter det ske med mildhet så försvinner hela vittnesbördet på en gång och de som förtalar kan säga. ”Se hans tro är värdelös”.

Vi måste agera så att vi har ett gott samvete med det betyder att vi måste agera i enlighet med skriften. Eftersom våra samveten kan dövas och man kan agera fullständigt fel men ändå inte känna det i sitt samvete.

Det är så vårat samvete fungerar. Man gör något som är fel och samvetet säger ifrån men man lyssnar inte och sedan gör det igen och då säger samvetet mindre ifrån.

Sedan gör man det igen och tillslut slutar samvetet att tala och det är därför en del kan begå kallblodiga mord och sedan inte ha något samvete alls för det. De har dövat samvetet.

Men om man har blivit frälst och renad i Jesu blod så renas även samvetet och det blir känsligt igen.

Om samvetet alltså är känsligt och i enlighet med skriften så kan man med gott samvete svara de som förtalar oss i mildhet. Har vi inte svarat i mildhet så kommer samvetet säga ifrån.

  1. För det är bättre, om det skulle vara Guds vilja, att ni lider för goda gärningar än för onda.

Ibland är det Guds vilja att vi skall lida av olika orsaker som att fostra oss och bygga karaktär i oss. Men om det skulle vara Guds vilja är det bättre att vi lider för när vi gör goda gärningar än för när vi begår onda gärningar.

Nu när vi vet att det finns saker som drar bort Guds ansikte i från oss borde vi då inte rannsaka oss själva och se om vi lever rätt?

Lever vi som texten i dag säger i kärlek till bröderna. Är vi barmhärtiga? Visar vi medlidande?

Unviker vi att smäda tillbaka när vi blir smädade?

Är våran tunga diciplinerad? Lönar vi det onda med att göra gott emot dem istället? Lyder vi guds ord? Lever vi som vi borde leva? Är vi ett i sinnet med varandra?

Min vän detta är viktiga frågor och inte bara dessa utan allt som bibeln lär oss måste vi följa om vi vill se Guds välsignelse i våra liv.

Finns det något i våra liv som tar bort välsignelsen så låt oss omvända oss i från det och bekänna det inför Gud.