2 Sam 2:12-3:6 Inbördeskrig mellan folken och enheten i Kristus

Predikan Josef Löwdin

21/2-2016, Göteborg

 

Vi läser ofta i dag om folk som reser sig mot folk och om inbördeskrig på den ena platsen efter den andra. Men vi lever också i en värld där vi ser familj efter familj gå sönder på grund av man inte kommer överens och man separerar och ens gamla vän kan bli ens värsta fiende.

I dagens text finner vi ett Israel i inbördeskrig som handlar om maktstrider och krig mellan stammar och familjer.

12 Abner, Ners son, drog ut med Sauls son Is-Bosets folk, från Mahanajim till Gibeon. 13 Joab, Serujas son, och Davids folk tågade också ut. De stötte på varandra vid Gibeons damm, och de intog ställning på var sin sida om dammen. 14 Abner sade till Joab: ”Låt de unga männen komma fram och utföra en krigslek inför oss.” Joab svarade: ”Ja, låt dem komma fram.” 15 Då reste de sig och gick fram, tolv för Benjamin och för Sauls son Is-Boset och tolv av Davids tjänare. 16 De fattade varandra i huvudet och stötte svärdet i sidan på varandra och alla stupade. Därför kallas denna plats Helkat-Hassurim. Den ligger vid Gibeon. 17
Sedan började en mycket hård strid den dagen, och Abner och Israels män blev slagna av Davids folk. 
18 Tre söner till Seruja var där: Joab, Abisaj och Asael. Asael var snabb på foten som en gasell på fältet.19 Han förföljde Abner utan att vika från honom vare sig till höger eller vänster. 20 Då vände Abner sig om och sade: ”Är det du, Asael?” Han svarade: ”Ja.” 21 Då sade Abner till honom: ”Vik av åt höger eller vänster. Angrip någon av de yngre och tag hans rustning.” Men Asael ville inte låta honom vara. 22 Då sade Abner än en gång till Asael: ”Låt mig vara! Varför skulle jag slå ner dig? Hur skulle jag sedan kunna se din bror Joab i ansiktet?” 23 Men när han vägrade låta honom vara gav Abner honom med bakänden av sitt spjut en stöt i buken, så att spjutet gick ut genom ryggen. Han föll ner och dog där på stället. Och var och en som kom till platsen där Asael hade fallit ner och dött, stannade till där. 24
Men Joab och Abisaj förföljde Abner. När solen hade gått ner och de hade kommit till Ammahöjden, som ligger mitt emot Gia, på vägen mot Gibeons öken, 
25 samlades Benjamins barn bakom Abner till en enda skara och gick i ställning på toppen av en och samma höjd. 26 Abner ropade till Joab: ”Skall då svärdet få fortsätta att frossa? Förstår du inte att detta får ett bittert slut? Hur länge skall det dröja innan du befaller ditt folk att sluta med att förfölja sina bröder?” 27 Joab svarade: ”Så sant Gud lever: Om du ingenting hade sagt, hade folket först i morgon dragit sig tillbaka och slutat förfölja sina bröder.” 28 Därefter blåste Joab i hornet och allt folket gjorde halt. De förföljde inte längre Israel och fortsatte inte att strida. 29
Abner och hans män tågade genom Hedmarken hela den natten. De gick över Jordan och drog vidare hela förmiddagen och kom så till Mahanajim. 
30 När Joab upphörde att förfölja Abner och samlade folket, saknades nitton av Davids män förutom Asael. 31 Men Davids män hade dödat trehundrasextio man av Benjamins och Abners folk. 32 De tog med sig Asael och begravde honom i hans fars grav i Betlehem. Därefter marscherade Joab och hans män hela natten och kom i gryningen till Hebron.

 Kriget mellan Sauls hus och Davids hus blev långvarigt. Under tiden blev David allt starkare, medan Sauls hus blev allt svagare. 2
I Hebron föddes söner åt David. Hans förstfödde var Amnon, som han fick med Ahinoam från Jisreel. 
3 Hans andre son var Kilab, som han fick med Abigail, änka efter karmeliten Nabal, och den tredje var Absalom, son till Maaka som var dotter till Talmaj, kungen i Gesur. 4 Den fjärde var Adonia, Haggits son, och den femte Sefatja, Abitals son. 5 Den sjätte var Jitream, som David fick med sin hustru Egla. Dessa föddes åt David i Hebron.

Vad som nu har skett är att Saul precis har dött och en strid om tronen och landet bryter loss.

Abner leder den ena Arméen.

Denna Abnér var den som ledde Isbosets arméer. Tidigare hade han hand om Sauls arméer. Isboset var Sauls son och många tyckte nu att han skulle vara arvinge till den nya tronen och till hela landet.

Den andra armeén leddes av Joab som var den som ledde Davids Arméer. Vi finner i vers 13 att de möts vid Gibeons damm.

Gibeons stad var en stad som tillhörde Benjamins stam och hade varit kontrollerad av Saul tidigare och låg nära där Saul hade haft sitt huvudstyre ifrån.

Den låg på andra sidan av Jordan floden och nu ville man ena även Davids del av Israel under Is Bosets styre.

I vers 14 finner vi : Abner sade till Joab: ”Låt de unga männen komma fram och utföra en krigslek inför oss.” Joab svarade: ”Ja, låt dem komma fram.”

Denna krigslek som här beskrivs var antagligen något som Saul hade sysslat med. Men vi finner den absolut i romarriket där man använde gladiatorer som fick slåss på arenor tills man dog, och detta enbart för nöjes skull.

Syftet var alltså att det skulle vara som en lek och underhållning innan själva kriget drog igång.

Abner som erbjöd detta hade antagligen lärt sig av Saul som troligtvis också gillade dessa spelen man höll.

Leken skulle dock var jämn så Benjamins stam som slogs för Sauls hus och nu Is Boset skickade fram tolv stycken och Juda stam som slogs för David skickade fram tolv stycken för att utföra denna gladiator liknande krigslek.

I vers 16 ser vi att man tog tag i varandras huvud och satte spjuten i varandra tills alla de medverkande hade dött.

Alla de dog och nu började en mycket hård strid om varade hel dagen.

Sedan började en mycket hård strid den dagen, och Abner och Israels män blev slagna av Davids folk.”

Davids män vann detta kriget som de gjorde med alla sina krig, vilket också är en framtida bild på Jesus och Guds folk som kommer vinna varje strid över synden och köttets begär..

Abners folk som förlorade började dra sig undan. Men Joabs och några till började följa efter Abner.

En av dessa hette Asael som förfölje Abner vart han än gick.

Till slut tröttnade Abner och dödade Asael och Bad Joab och hans folk att dra sig undan och sluta förfölja sina egna bröder.

Därefter blåste Joab i hornet och allt folket gjorde halt. De förföljde inte längre Israel och fortsatte inte att strida.” (vers 28).

Men detta var bara det första av krigen och kriget mellan Davids hus och Sauls hus blev långvarit. Vi läser avslutningsvis här att Davids hus bara blev starkare men Sauls hus blev svagare

Kriget mellan Sauls hus och Davids hus blev långvarigt. Under tiden blev David allt starkare, medan Sauls hus blev allt svagare.” (Kap 3:1)

Vi finner flera saker i denna text som vi kan ta lärdom av idag.

Det första vi finner är inbördeskrig mellan bröder.

Dessa var alla barn till Abraham, Barn till Isak och till Jakob, de bodde alla i samma land de var landsmän och släktingar, Ändå började de kriga om makten och började att ha ihjäl varandra.

Landet Israel är en bild på församlingen och de var alla från samma familj. I dag har vi också inbördeskrig, kanske inte med vapen men inom våra egna familjer och inom våra egna församlingar .

Vi lever i en tid då så många familjer och församlingar splittras, allt detta beror på att det råder inbördeskrig i ens egna hus. Man överger hustru eller hustru överger mannen. Barn gör uppror mot sina föräldrar eller föräldrar förklarar krig mot sina barn.

Inget av detta är ett kristet beteende och orsaken till det hela är att man vandrar i köttet. Man håller på som dessa soldater och leker gladiatorer med varandra och har ta död på varandra genom ens sätt att agera.

Alla anser att de har rätt till tronen och ger sig inte i kriget utan det blir bara värre och värre och till slut spricker alltihopa.

Paulus säger i Gal 5:19 Köttets gärningar är uppenbara:, fientlighet, gräl, avund, vredesutbrott, själviskhet

Är inte detta alltid orsaken till att det råder inbördes krig inom familjer och inom församlingar?

Man grälar och kivas, man kommer inte överens och vill sätta sig själv först och sin egna vilja först.

Det leder vredesutbrott och kriget är fullt igång och alla köttets gärningar blossar upp fullt ut..

Folk som lever så skyller på att man allt möjligt om att ”Vi passade inte ihop” eller annat. Ja det kanske man inte gör, men folk som hävdar så är ofta de själva som är skyldiga till kiv och gräl och köttets gärningar.

Men orsaken är inte att man lever med fel person utan orsaken är att man inte har dödat sitt eget kött och man vandrar efter ens kött och efter ens egna begär.

Paulus säger vidare: ” De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med dess lidelser och begär. ” (Gal 5:24).

De som verkligen tillhör Kristus har alltså redan korsfäst detta kött och lever inte efter det. Därför om man besöker en familj där folk lever i Anden och där man tillhör Kristus så finner du harmoni och frid i hemmet.

Det är ingen plats av inbördeskrig. Det är ingen plats där man tar död på varandra och på ens egna familj som man gjorde i Landet Israel.

Samma sak med en församling som har medlemmar som är fyllda av Anden och som tillhör Kristus. Där råder harmoni och frid och inbördeskrig hålls borta.

Därför så fort tendenser till inbördeskrig finns inom ett hem eller i en församling eller i ens omgivning så måste man ta itu med det och säga som Abner sade till Joas i vers 26

Abner ropade till Joab: ”Skall då svärdet få fortsätta att frossa? Förstår du inte att detta får ett bittert slut? Hur länge skall det dröja innan du befaller ditt folk att sluta med att förfölja sina bröder?”

När man lever efter köttet kommer det att få ett bittert slut. I Stället behöver man lägg undan svärdet och stridsyxan och leva i frid med varandra.

Man behöver inte ha rätt i allt eller ha sin vilja igenom i allt. Man skall inte se till sitt eget bästa utan till andras bästa.

Detta om något är Jesu vad Jesus undervisade och vad bibeln lär. Detta om något är rätt teologi. Du kan tro att du har rätt teologi i massor av frågor men så länge de lever efter köttet har du helt fel teologi.

Du kan enligt teologer också ha fel teologi men om du lever efter Anden så är din teologi ändå rätt.

Så länge det finns strider och bitterhet i bland troende så har man missförstått allt vad bibeln egentligen lär ut.

Jag har sett så mycket av detta genom åren. Jag har sett folk som ena stunden går till kyrkan och gråter lite och har massor av upplevelser för att i nästa sekund då man kommer hem direkt börjar skrika åt sin fru eller man och så är kriget igång och köttets gärningar kommer fram.

Detta är inte Andens verk utan köttets verk. För som troende har vi ju dödat köttet och dött bort från det. Andens sanna verk är alltså frid och harmoni i hemmet

Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet , mildhet, självbehärskning. Sådant är lagen inte emot. 
 (Gal 5:22-23)

Det är vad ett sant verk av Anden gör med en människa man börjar leva i tålamod, i mildhet och självbehärskning. Kriget försvinner alltså ur ens hem och ur ens egna församling.

Det kan förekomma olika synpunkter ändå inom en familj eller i en församling men i dem börjar man inte strida tillbaka utan man tar de tålmodigt och i mildhet.

och en Herrens tjänare ska inte strida utan vara vänlig mot alla, ” (2 Tim 2:24)

Därför om detta är du min vän så lägg av dig köttets gärningar och vandra i anden i stället.

Det andra vi finner är Davids seger.

Davids armé vann detta kriget och vi läser och i (3:1) ”Under tiden blev David allt starkare, medan Sauls hus blev allt svagare.

David fortsatte att vinna krigen och blev starkare och starkare medans Saul blev svagare och svagare.

Detta är också en bild på det kristna livet. Vi måste slåss emot synden som Jesus redan har vunnit över. Vi har fortfarande vårt kött vid liv och det slåss mot Anden. Men vi skall besegra det och vinna över köttet. Så att Anden blir allt starkare och starkare och köttet blir svagare och svagare.

Låt oss titta på Paulus ord

” Har vi nu dött med Kristus, tror vi att vi också ska leva med honom. 9 Vi vet att Kristus är uppväckt från de döda och aldrig mer dör. Döden har ingen makt över honom längre. 10 Hans död var en död från synden en gång för alla, men hans liv är ett liv för Gud. 11 Så ska också ni se på er själva: ni är döda från synden och lever för Gud i Kristus Jesus.
12 Synden ska därför inte regera i er dödliga kropp så att ni lyder dess begär. ” (Rom 6:8-12)

Synden och kallat köttet skall inte längre regera i våra dödliga kroppar så att vi följer dess begär.

Allt detta på grund av vad Jesus har gjort för oss. Hans död är likamed vår död. Vi har dött från köttet med Kristus.

Därför skall det inte finnas inbördeskrig bland troende. Det är ju omöjligt eftersom vi är i Kristus.

Ja, man kommer inte hålla med varandra om allt och även i bibeln finner vi att folk inte kom överens om saker och ting.

Men det får inte leda till krig och köttets gärningar för då är något väldigt fel.

Johannes säger ganska tydligt :

Kära barn, låt ingen förvilla er. Den som gör det rätta är rättfärdig, liksom han är rättfärdig. 8 Den som ägnar sig åt synd är av djävulen, för djävulen har syndat ända från begynnelsen. Men Guds Son har uppenbarats för att göra slut på djävulens gärningar. 9 Den som är född av Gud ägnar sig inte åt synd, för Guds säd förblir i honom. Han kan inte synda, eftersom han är född av Gud. 10 Så blir det tydligt vilka som är Guds barn och vilka som är djävulens barn: den som inte gör det rätta är inte av Gud, och inte heller den som inte älskar sin broder.
  ” (1 Joh 3:7-10)

Seger över synden är inget förslag det är ett måste. Det är så man känner igen vilka som tillhör Herren. Johannes är väldigt tydlig med det här. Den som gör det rätta är rättfärdig.

Med andra ord de som inte lever i inbördeskrig med mera är rättfärdiga. Medans de som ägnar sig åt synd, de som lever efter köttet är av djävulen och känner inte Gud.

En troende lever inte efter köttets gärningar eftersom Guds säd finns i honom. Den Helige Andens producerar sin frukt i oss som leder till fred med människor och fred med Gud.

De som därför går runt med hat mot sin broder känner inte Gud eftersom Gud är kärlek.

Davids seger och vår seger över synden är alltså något som kommer att ske.

Guds löfte till dig är seger över synden. Vi skall vandra i Anden och inte i köttet. David intog landet och hans fiender kom på fall.

Våran fiende synden skall också komma på fall annars är något väldigt fel och frågan man måste ställa sig om man inte finner seger över synden är om man ens har den Helige Andens verkan i ens liv?

Lösningen på problemet är att gå till Jesus Kristus.

Jesus Kristus dog just för sådana som du och jag. Vi som levde efter köttets begär det var just sådana han dog för. Vi som inser vårt behöv av befrielse från synden och det kriget som finns inom oss.

Vi kan komma till Kristus i omvändelse och tro. Tro på det verk han har utfört på korset och omvänd dig från dina försök att på egen hand besegra köttets gärningar.. Han har lovat oss att vi skall få seger över synden för ligger i krig med oss och vill få oss att kriga med andra.

Segern är vunnen på grund av Jesus och inte på grund av våra ansträngningar. Våra ansträngningar kommer inte hjälpa oss utan leder bara till depression och desperation. Men Jesu ansträngningar ledde till segern.

Jesus sade ”Kom till mig alla ni som bär på tunga bördor så skall jag ger er vila”. Låt oss även följa Abners råd:

”Skall då svärdet få fortsätta att frossa? Förstår du inte att detta får ett bittert slut? Hur länge skall det dröja innan du befaller ditt folk att sluta med att förfölja sina bröder?”

Lägg bakom dig bitterhet och strider och lev nu i anden i stället.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s