David älskade sin fiende Saul in i döden (1 Sam 31-2 Sam1)

Predikan av Josef Löwdin 8/11 – 2015, Göteborg

Hur skall vi agera när de som förföljer oss dör? Hur relaterar vi till aktiv dödshjälp? Och kan vi lita på Guds löften till oss? Dessa svar får vi från dagens text.

Saul befinner sig just nu ute i strid, med sig har han alla sina söner. De krigade mot Filistérerna som man tidigare hade besegrat när David dödade Goliat. Nu är striden så hård att Sauls alla tre söner dör mitt framför ögonen på honom (vers 2)

Filisteerna ansatte häftigt Saul och hans söner och de dödade Sauls söner Jonatan, Abinadab och Malki-Sua.” (1 Sam 31:2)

Även Jonathan, Davids bästis dog i striden. Man kan ju undrade varför det skedde? Jonthan som beskrevs som rättfärdig och som hela tiden hjälpte David. Han hade inte gjort något ont, men ändå dör han.

Det står i biblen att barn skall inte dö för sina fäders synder. (Hes 18:20)

Men det fanns ett undantag och det finner vi 1 5 Mos 20:5

Ty jag, Herren , din Gud, är en nitälskande Gud, som låter straffet för fädernas missgärning drabba barnen, ja, tredje och fjärde släktledet, när man hatar mig ”

I denna vers talar Gud just om avgudadyrkan. Om man var en del av Israel så var det inte tillåttet att tillbe andra gudar. Gjorde man det skulle Gud även straffa barnen och barnbarn och barnbarnsbarn.

Saul hade gjort sig just skyldig till avgudadyrkan om ni kommer i håg 1 Sam 15:23 ?

Ty upproriskhet är trolldomssynd och trots är synd och avguderi. Eftersom du har förkastat Herrens ord, har han också förkastat dig, så att du inte längre får vara kung.”

Sauls avguderi var att han hade trotsat Herren och förkastat vad Herren hade sagt. Därför dog nu alla tre av Sauls barn mitt framför ögonen på honom. Även Jonathan som var godhjärtad dog på grund av Sauls synd.

En annan anledning till att Jonathan strök med var att det var Kungens söner som fick ärva kungdömet om de lydde Herrens bud vilket vi läser i lagen för kungarna i

5 Mos 17:20 ”Då skall han och hans söner regera länge i Israel. ”

Saul hade dock inte lydit Guds bud och därmed fick inte heller hans söner ärva tronen.

Gud hade lovat tronen till David så nu när Jonathan var borta kunde kungadömet gå till en annan familj som Gud själv hade utvalt. Guds val var Davids Isais son.

I vers 3-4 finner vi hur striden hårdnar runt Saul, som inte vill bli dödad av Filistéerna utan hellre blir dödad i form av aktiv dödshjälp. Han vapenbärare dock ville inte döda Saul för han var mycket rädd.

Då tog Saul själv svärdet och begick självmord. Vapenbäraren själv begick också självmord. Denna vapenbärare sägs enligt judiska historie böcker vara Doeg som i 1 Sam kapitel 22 dödade Herrens präster.

Nu fick han igen för sitt massmord tidigare. Sauls§ död var även profeterad av David själv. David vägrade tidigare i boken gång på gång att ta Sauls liv trotts att han hade chansen. Han gav som argument för det hela följande ”

 David sade vidare: ”Så sant Herren lever: Herren skall själv slå honom, antingen när hans dag kommer och han dör, eller han drar ut i krig och blir dödad.  – 1 Sam 26:10

David visste alltså att Gud själv skulle slå honom antingen när hans dag kom eller när han drog ut i krig. Det var när han drog ut i krig som det hela skedde.

Var det då Herren som tog Sauls liv eller inte?

Svaret på den frågan finner vi i 1 Krön 10:13-14 som är samma historia återgivet på ett annat sätt.

Sådan blev Sauls död, därför att han hade varit trolös mot Herren . Han hade inte hållit Herrens ord, och han hade även rådfrågat en spåkvinna för att få svar. 14 Han hade inte sökt svar hos Herren . Därför dödade Herren honom och flyttade över kungadömet på David, Isais son.

Det var alltså Herren som tog Sauls liv och David visste att han inte behövde ta Sauls liv utan överlämnade det åt Herren.

David befann sig nu i Silag sedan han just hade återerövrat de kidnappade fruarna. Han hade just gått igenom sitt livs svåraste kris och nu kommer nästa kris. Han får beskedet att Saul har dödats. Detta beskeded fick han genom en Amalikit som dräpte Saul.

Jag gick fram till honom och dödade honom, för jag visste ju att han inte skulle kunna överleva sitt fall vers 10

Vi läste ju i förra kapitlet att Saul högg sig själv och dog. Låter kanske lite motsägelsefullt.

Vilket också ateister och skeptiker brukar peka på.

En tolkning många har är att Amalikiten ljuger om vad som hände.

Vilket är fullt möjligt eftersom nu när David skulle bli kung ville ha kanske ha en position eller en belöning av David för vad han gjorde.

Men stället så dödar David honom för att han hade dödat Saul. Men i mina öron låter det lite konstigt.

Det står dessutom ingenting om att han ljuger utan det är bara spekulationer, men det är en fullt möjlig tolkning.

Men det kan också ha gått till på följande sätt :

Då tog Saul själv svärdet och störtade sig på det. 5. När vapenbäraren såg att Saul var död, störtade också han sig på sitt svärd och följde honom i döden.” (1 Sam 31:4-5)

Vad som beskrivs i vers 4 är att Saul försökte döda sig själv. Sedan sägs inte mer utan det är en lucka innan man upptäcker att han är död.

Denna lucka om vad som skedde mellan vers 4 och fem finner vi nu här i det första kapitlet av andra Samuelsboken.

 Den unge mannen som hade berättat detta för honom svarade: ”Jag kom av en händelse upp på berget Gilboa, och där fick jag se Saul stödja sig mot sitt spjut, och vagnar och ryttare ansatte honom. 7 När han vände sig om och fick se mig, ropade han på mig, och jag svarade: Här är jag. 8 Han frågade mig vem jag var, och jag svarade honom att jag var amalekit. 9 Då sade han till mig: Ställ dig över mig och ge mig dödsstöten. Jag har gripits av dödsångest, för livet är ännu kvar i mig. 10 Jag gick fram till honom och dödade honom, för jag visste ju att han inte skulle kunna överleva sitt fall. Och jag tog diademet som satt på hans huvud, och ett armband som han hade om armen, och jag har tagit med dem hit till min herre.”

Saul hade alltså försökt att ta självmord men var ännu inte död och Amalikiten kom till platsen och såg att Saul var spettad med ett spjut och bad om aktiv dödshjälp.

Amalikiten dödar då Saul på Sauls egna begäran. Sedan kommer då vers 5 i första samuelsboken kapitel 31. När vapenbäraren såg att Saul var död, störtade också han sig på sitt svärd och följde honom i döden.”

Jag tror en sådan förklaring är fullt möjlig och det kan ha skett så att en Amalikit mitt i allt faktiskt var på platsen och utförde detta. Varför skulle inte han kunna ha varit där? Han kanske var med i den filistenska armén.

Bägge tolkningarna reder ut det så kallade ”motsägelse” argumentet. Vilken tolkning man än tar här av dessa två så är det ingen motsägelse på något sätt.

Det är också intressant vad som skedde efter Sauls död med hans kropp. Vi finner den berättelsen 1 Krön 10: 8-12

Dagen därpå kom filisteerna för att plundra de slagna och fann då Saul och hans söner, där de låg fallna på berget Gilboa. 9 De plundrade honom och tog med sig hans huvud och hans vapen och sände omkring dem i filisteernas land och förkunnade den goda nyheten för sina avgudar och för folket. 10 De lade hans vapen i sitt gudahus, och hans skalle hängde de upp i Dagons tempel. 11 När invånarna i Jabesh i Gilead hörde allt vad filisteerna hade gjort med Saul, 12 bröt alla vapenföra män upp, och tog Sauls och hans söners döda kroppar och förde dem till Jabesh. De begravde deras ben under terebinten i Jabesh och fastade sedan i sju dagar.”

Saul hade varit trolös mot Herren och sökt råd av en spåkvinna och därav blivit en avgudadyrkare.

Nu hängdes hans skalle upp i ett avgudatempel framför Dagon som var Filstéernas gud.

Amalikten hade begått aktiv dödshjälp genom att döda Saul på Saul begäran. Denna aktiva dödshjälp får nu David att reagera.

David frågade den unge mannen som hade berättat honom detta: ”Varifrån är du?” Han svarade: ”Jag är son till en amalekit som lever här som främling.” David sade till honom: ”Kände du ingen fruktan för att räcka ut din hand och förgöra Herrens smorde?” Och David kallade på en av de unga männen och sade till honom: ”Kom hit och stöt ner honom.” Och han stack ner honom så att han dog. David sade till honom: ”Ditt blod komme över ditt eget huvud, för din egen mun vittnade mot dig när du sade: Jag har dödat Herrens smorde.”

Det var alltså fel att döda Herrens smorde Saul, kungen av Israel även om han bad om att få bli dödad. (Om han nu inte ljög). Men David agerade utifrån att det han sade skulle vara sant.

Det betyder idag att det är fel att döda alla som ber om att bli dödade. Aktiv dödshjälp är alltså fel.

Det som sker nu när David får dödsbudet är att David börjar sörja både Saul och Jonathan.

 David sjöng denna klagosång över Saul och hans son Jonatan, 18 och han bestämde att man skulle lära Juda barn ”Bågsången”, som är upptecknad i ”Den redliges bok”: 19 

”Din prydnad, Israel, ligger slagen på dina höjder. Hur har inte hjältarna fallit! 20
Förkunna det inte i Gat, ropa ej ut det på Askelons gator, för att filisteernas döttrar
ej må glädja sig, de oomskurnas döttrar ej fröjda sig. 
21 

Ni Gilboa berg, på er må ej falla dagg eller regn, ej finnas fält för offergåvor. Ty nersölad ligger där
hjältars sköld, Sauls sköld ej mer smord med olja. 
22 

Från slagnas blod, från hjältars hull vek Jonatans båge inte tillbaka, kom Sauls svärd ej omättat åter. 23 

Saul och Jonatan, de älskvärda och ljuvliga, i liv och död ej skilda, snabbare än örnar var de, starkare än lejon. 24
Ni Israels döttrar,
gråt över Saul, han som klädde er
i scharlakan och praktskrud och prydde era kläder
med smycken av guld. 
25 

Hur har inte hjältarna fallit
mitt i striden!
Jonatan ligger slagen
på dina höjder. 
26
Jag sörjer dig, Jonatan,
min broder. Du var mig mycket ljuvlig. Din kärlek var mig underbar, mer än kvinnors kärlek. 
27
Hur har inte hjältarna fallit, och stridsvapnen förstörts!”

I vers 18 här finner vi en referens till Bågsången som finns i De redliges bok, eller som det står i engelskan ”The book of Jasher”.

Denna bok nämns även i Josua 10:13 så det var en bok som fanns före Josuas tid . Denna bok innehöll troligtvis sånger och poemer som hyllade Israel gamla hjältar.

Man kan ju undra då som en följd fråga, som sjäv dök upp i min egna tankar. Om icke bibliskt material citeras i bibeln, varför då inte göra som katoliker och ta in skrifter som inte finns med i vår bibel kanon?

Detta är dock vanligt i skriften att utombibliska källor citeras. Josua använde Jashers bok för att berätta om vad som skedde. Inte för att Josua inte visste vad som skedde, eftersom han var ju själv där. Utan för att bevisa att det han sade faktiskt är sant.

OK, om ni inte tror på vad jag säger så gå och läs Jashers bok själva. Det är lite därför Josua citerar den boken.

Vi finner också andra som citerar icke bibliska skrifter :

Därför heter det i ‘Boken om Herrens krig’:”Vaheb i Sufa, och Arnons bäckravin,
och bäckravinens sidor, som går ner till Ars bosättning och lutar sig mot Moabs gräns.”
” -4 Mos 21:14-15

Samma sak här : OK, om ni inte tror på vad jag säger så gå och läs Krigs boken själva. Det är lite därför Mose citerar den boken som innehöll historiska skildringar.

Paulus citerar också grekiska poeter i Titus 1:12 och i Apg 17:28

Men det var inte svaret på frågan. Utan frågan är varför kan man då inte ta med dessa böcker i kanon eller dessa poeter?

Biblisk historia var inte något som inte fanns nedtecknat någon annanstans så helt enkelt finns det hänvisningar om var du kan läsa om dessa grejer för att styrka bibelns trovärdighet.

Bibeln nämner vilka gudar som tillbads på denna tiden och vilka som var de stora tänkarna och poeterna. Därför lät Gud deras citat finns med i skriften så att folk själva kan se att bibeln inte är något påhitt.

Det betyder alltså inte att Jashers bok är Guds inspirerade ord eller skall vara med i bibeln.

Därför finns även denna referens till Jashers bok med här. Det finns alltså med där för att styrka bibelns trovärdighet.

David sörjer alltså nu Saul och Jonathans död genom denna sång.

David kallar Saul och Jonathan för ”De älskvärda”.

Bägge var alltså värdiga att bli älskade, och David älskade de bägge.

David inleder nu sin tid som Kung med att sörja Saul och Jonathan och inte med att fira sig själv och sin nya position.

I dag brukar man ofta fira när någon nu kommer till makten, men det gjorde inte David. Det tycker jag är värt att noteras.

Vad kan vi då lära oss av denna texten idag ?

  1. Vi skall alla en dag dö (1 Sam kap 31)

Oavsett vilken position vi har här i världen, så undgår ingen det faktum att vi alla en dag kommer att dö. Saul trotts sin ställning som kung, och inte bara som kung utan även den första kungen någonsin över Israel.

Vilket privilegium han hade att få vara först och att få vara Kung. Men den positionen hjälpte föga för dagen kom då han skulle dö och den dagen drabbar oss alla. Både stora och små, alls dagar är räknade och vi vet inte när vi skall dö.

Saul var i många krig och kunde ha dött tidigare. Han kunde också ha överlevt och dött senare. Inte kunde han veta vilken dag som döden skulle drabba honom. Inte heller kunde han veta hur döden skulle drabba honom.

Om han visste hur och när döden skulle drabba honom hade han säkert kunna försöka finna vägar att undfly den. Han hade kunnat bara undvikit att dra ut i krig.

Döden grep honom helt plötsligt, han kunde inte undgå den. Den kom som en jordbävning, helt plötsligt och det fanns inget sätt att fly undan den. Nu skulle han dö och stå inför Gud och göra räkenskap för hela sitt liv.

Han skulle nu stå inför Herren och tala om hans förföljelse mot David, tala om när han besökte en spåkvinna, tala om när han dräpte alla Herrens präster i sin jakt efter David.

Alla hans gärningar skulle nu få sin dom inför en Gud som man inte kan muta eller som inte glömmer något, inför en Gud som man inte kan komma med undanflykter inför.

Hela sitt liv skulle han nu efter sin död få se bli uppspelad mitt framför honom och Guds dom skulle nu falla.

Men detta öde drabbade inte bara Saul utan kommer en dag att drabba dig och mig. Dagen kommer då vi dör, helt plötsligt och helt oundvikligt. Hur mycket vi än försöker så kommer vi inte undan den dagen då vill skall dör och står inför Herren.

Då kommer hela vårt liv spelas upp inför oss och vi skall få Guds dom över oss. Jag vet inte hur det är med dig, men innan Gud frälste mig brukade den dagen skrämma mig. Varje gång jag tänkte på döden vart jag rädd.

Varje gång jag tänkte tanken att jag skulle stå inför Gud blev jag skräckslagen. Tänk dig själv att stå inför honom som vet allt !. Som känner ditt hjärta och alla dina tankar och motiv. Han som man inte komma fly undan med bortförklaringar!.

Dagen kommer då vi dör och frågan är till dig min vän. Vad skall det då bli av dig? Är du redo att möta din skapare ?

Om inte, dröj inte med att få det rätt ställt med Gud. Du vet aldrig när du kommer att dö. Så ofta har man läst historier i tidningarna om folk om dog unga på olika sätt.

En flicka var bara 19 år och dog när hon krockade med en lastbil. Vem vet kanske du på väg hem från denna samling i kväll råkar ut för en olycka och du dör?

Vad skall det då bli av dig? Är du redo att möta Herren? Eller skrämmer den dagen dig?

  1. Älska era fiender

Davids ”fiende” var död. Saul som under många år hade fått David att lida. David fick leva på flykt på grund av Saul. David fick ett obekvämt liv där han fick sova i grottor och ständigt fly undan Saul.

Han fick leva på otrygga platser där till och med hans egna fru blev kidnappad. Han fick se präster mördade av Saul och hans män. Davids liv var inte enkelt. Det var fyllt av svårigheter.

Denna man som skapat så mycket svårigheter för David hade nu dött. Hur reagerar David?

Han sörjer sin fiende. Han inte bara sörjer sin bästa vän Jonathan utan sörjer även sin egna fiende.

Detta är en bild på resultatet evangelium skall ha i våra hjärtan. Vi läser ”Nej, älska era fiender och gör gott och låna ut utan att hoppas få något igen. Då ska er lön bli stor, och ni ska bli den Högstes barn, för han är god mot de otacksamma och onda. ” – Luk 6:35

Davids liv visar på Guds godhet mot de onda, trotts att han kunde döda Saul vid flera tillfällen gjorde han inte det och när han dog sörjade han honom!.

Han överlämnade hämnden till Herren och älskade in fiende intill döden.

Hämnas inte, mina älskade, utan ge rum för Guds vrede. Det står ju skrivet: Min är hämnden, jag ska utkräva den , säger Herren. ” – Rom 12:19

Han var inte heller skadeglad över att Saul hade dött utan han sörjde honom.

den som gläder sig åt andras olycka blir inte ostraffad. ” – Ords 17:5

Skadeglädje är fel och David hade ingen sådan utan han sörjde.

Hur reagerar du när dina värsta ”fiender” dör? När de som plågat dig och ställt till det för dig försvinner ur detta livet? Vad blir då din reaktion?

Denna berättelse är en berättelse om att älska sina fiender ända in till döden.

Låt oss älska våra fiender ända in till döden, låt oss inte söka hämnd eller deras illa. Låt oss älska så som Kristus har älskat oss medans vi var hans fiender.

  1. Guds löfte gick i fullbordan

Guds löfte om att David skulle bli kung gick nu i fullbordan. Naturligt var det inte möjligt eftersom kungen behövde dö tidigt samt att kungens ättlingar behövde dö.

Men för Gud är ingenting omöjligt och det blir som Gud har sagt. Varje löfte i Guds ord har sitt ja och Amen till oss. Vi kan lita på att alla löften som Gud säger till dig och mig genom sitt ord gäller oss idag och kommer bli fullbordade.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s