Vad förtröstar du på i ditt liv? (1 Sam 4-7:1)

Predikan av Josef Löwdin, 6/1-2014, Göteborg, Sweden.

Jag brukar inte tala om mig själv, men tillåt mig att göra det för en stund. När jag var yngre troende så handlade allt om att blidka Gud och förtrösta på mina egna prestationer. Det handlade om att gå upp tidigt på morgonen för att be ner himlen på jorden. Det handlade om att fasta två gånger i veckan för att Guds kraft skulle falla.

Det handlade om att vara en super andlig människa och försöka uppnå en viss andlig nivå för att vinna acceptans av Gud för att själv få vara i centrum. Såg jag inte Guds kraft i mitt liv då handlade det om att vara ännu mera andlig. Allt detta var att jag förtröstade på mig själv och mina egna prestationer. Sedan öppnade Gud mina ögon och visade mig vad Gud redan hade gjort för mig och att kraften låg i evangeliet och inte i mina prestationer. (OBS. Det är inte fel att be och fasta men bön i fasta i sig betyder inget).
Jag förtröstade på mig själv och inte på Kristus. Frågan vi ställer oss idag är vem förtröstar vi på?

I dagens text från 1 Sam kapitel 4- kapitel 6 kommer det att handla om Herrens Ark och hur folket förtröstade på yttre ting.

Herrens Ark var en ark som vi kan läsa om i 2 Mos 25. Den innehöll Mose lag (tio budorden). Denna arken hade två stycken guld keruber på locket och var gjort av akacieträd, som var ett träd som fanns enbart i öknen och var väldigt hårt. Dessa keruber utgjorde även ”Gudstron” och en nådastol.
Insidan av arken var full av guld och på utsidan hade den även en guldkant.
När man förflyttade arken så var den övertäckt med ett blått skynke.

Arken innehöll de tio budorden och kanske också eventuellt Arons stav..
Arken var även det ställe där Herrens härlighet bodde vilket vi ser i kapitel 4 och vers 22.

”Hon sade: ”Härligheten är borta från Israel, för Guds ark är bortrövad.”

Arken brukade även finnas enbart i det allra heligaste där ingen fick gå in utom översteprästen.
Arken ansåg även vara Guds tron på jorden och var otroligt helig.

Det var bara dem som bar arken samt behöriga som fick röra arken, annars skulle man dö.
Ussa dog för att han rörde vid arken. De som bar arken snubblade och Ussa försöka rädda arken och rörde vid den och omedelbart dödade Gud honom för att han hade rört vid arken. Denna ark var alltså en helig ark och man kunde inte göra som man ville med den. Detta var eftersom Guds närvaro fanns i arken..
Vi läser i (1 Sam 6:19) Hur folk blev slagna av Herren, för att de tittade in i Arken. Vilket visar oss på arken helighet.

”Av invånarna i Bet-Semes blev somliga slagna, därför att de hade sett in i HERRENS ark. HERREN dödade bland folket sjuttio man, femtio var hövdingar.* Och folket sörjde över att HERREN hade slagit så många bland dem20 Invånarna i Bet-Semes sade: ”Vem kan bestå inför HERREN, denne helige Gud? Till vem skall han dra vidare efter att ha varit hos oss? ”
Det var för att Guds närvaro bodde i arken och ingen syndare kan komma in i Guds närvaro och leva. Gud är för helig för att en syndare skall kunna uthärda hans närvaro. Vi finner detta genom dagens text, hur folk dog eller blev slagna av sjukdomar när arken var i deras närhet .

Ingen syndare kan vara nära Gud utan att han drabbas av Guds rättvisa. Om Gud skulle ha kommit in i detta rummet just nu så skulle ingen syndare kunna bestå. Syndare hade slagits av sjukdomar och kanske rent av dött.

Det var en sådan renhet och himmelsk närvaro i arken att om obehöriga lekte med arken så blev man slagen av Gud.
”Vem kan bestå inför HERREN, denne helige Gud?”

En väckelsepredikant sade en gång när en man sade att det rådde väckelse i deras församling. ”Jaså, hur många har drabbats av Guds dom i församlingen?, Har ni haft en Ananias och Safira upplevelse ibland er”. ”Nej, sade den andre”. Då svarade väckelseförkunnaren ”Då har ni ingen väckelse i bland er.”..
Så är det. När Gud kommer nära faller också hans domar mot synden..

Det var denna ark som man hade med sig när man gick sju varv runt Jerikos murar, och på det sjunde varvet föll murarna. Detta kommer vi se i dagens text hur filistéerna hade hört talas om och var livrädda för arken.

Vad som nu sker i 1 Sam 4:1-11 är att denna arken blir erövrad från Israel.
Samuel får ett ord att man skall dra ut mot Filistéerna.
De går nu och hämtar Guds ark och Filistéerna blir skräckslagna när de ser arken. För de såg det som att Gud bodde i arken och de hade hört om vad Gud gjorde i Egyptien och med Jeriko.

”Då HERRENS förbundsark kom in i lägret, brast hela Israel ut i ett så högt jubelrop att marken skakade. 6 Filisteerna hörde jubelropet och sade: ”Vad betyder detta höga jubelrop i hebreernas läger?” När filisteerna fick veta att HERRENS ark hade kommit in i lägret 7 blev de rädda ty de tänkte: ”Gud har kommit in i lägret.” De sade: ”Ve oss! Något sådant har inte hänt förut. 8 Ve oss! Vem kan rädda oss från denne mäktige Guds hand? Det var denne Gud som slog egyptierna med alla slags plågor i öknen. ” 1 Sam 4:5-8

Men Filistéerna fattar mod till sig och vinner striden och erövrar Herrens Ark.

Vers 12-18. Läser vi om Elis söner som var onda män som offrade till Gud på fel sätt, och drog med sig folket in i det hela (1 Sam 2:12-17). Gud skulle straffa dem genom döden, för det var Guds vilja att döda dem (2 Sam 2:25). När arken nu erövrades så dog även Elis söner och när Eli fick höra om att hans söner hade dött, och att arken hade erövrats så föll han av stolen baklänges, bröt nacken och dog.

”16 Mannen sade till Eli: ”Jag är den som har kommit från slagfältet. Jag flydde därifrån i dag.” Då sade Eli: ”Vad har hänt, min son?” 17 Budbäraren svarade: ”Israel har flytt för filisteerna, och mycket folk har stupat. Dina båda söner Hofni och Pinehas är också döda, och Guds ark har blivit erövrad.” 18 När han nämnde Guds ark, föll Eli baklänges av stolen vid sidan av porten, bröt nacken och dog. ”

(En liten parantes; detta är den enda gången i hela bibeln då vi ser någon falla baklänges. Ingen annanstans ser vi det).

Vers 19-22. Pinehas hustru d.v.s. Elis svärdotter som var havande och fick höra om vad som hade hänt, insåg nu att Herrens härlighet hade lämnat Israel eftersom arken var bortrövad och hon döpte nu sin son därefter.

”När hon höll på att dö, sade kvinnorna som stod omkring henne: ”Frukta inte, du har fött en son.” Men hon svarade inte och brydde sig inte om det. 21 Hon kallade pojken I-Kabod,* och därför att Guds ark var tagen och hennes svärfar och man var döda, sade hon: ”Härligheten är borta från Israel”. 22 Hon sade: ”Härligheten är borta från Israel, för Guds ark är bortrövad.” ”

I kapitel 5 ser vi vad som nu sker när Filistéerna hade erövrat arken. De började med att ställa arken i Asdod i ett tempel som användes för att tillbe avguden Dagon. De ställde Herrens Ark jämte just deras avgud Dagon som var en fruktbarhetsgud som dyrkades av Filistéerna. Men nästa morgon när de gick inte i templet för att tillbe sin Gud så hade Herren vält deras avgudastaty.

De ställde statyn upp åter igen, men nästa morgon när de kom tillbaka till Dagons tempel igen hade statyn vält igen, denna gång så att avgudastatyn låg framstupa inför Herrens ark, precis som om den tillbad Herren. Men huvudet och armarna på statyn hade krossats.
Så statyn låg framstupa inför Herrens ark precis som om Herren hade all makt över den och hade krossat statyn.

Herren hand var nu tung över Asdod och Herren slog alla folk som bodde där och kringliggande byar och städer med svåra bölder. (vers 6). När man såg detta sade man i vers 7 ”Israels Guds ark får inte stanna hos oss, för hans hand är tung över oss och vår gud Dagon.”

I stället för att omvända sig från sin avgudadyrkan så flyttar man arken till Gat. Detta löste inte problemen för dem utan vi ser i vers 9, hur Guds hand kom över staden och slog både vuxna och barn med svåra bölder.

”HERRENS hand en mycket stor förvirring i staden. Han slog invånarna i staden, både små och stora, med bölder. ”

I stället för att omvända sig från sin avgudadyrkan så flyttar man arken till Ekron. Inte heller detta fungerade utan nu slog Herren folket med bölder och till och med dödade en del.

I kapitel 6. Ser vi hur Filisteerna skickade tillbaka arken till Israel. Men deras präster och spåmän gav rådet att inte göra detta utan att också skicka med ett skuldoffer.

Detta skuldoffer var för att ta bort sjukdomarna som folket hade drabbats av.
Här skickade man Guld utefter hur många som hade slagits av död och plågor av Herren, från de tre olika städerna som arken har befunnits sig i.

Prästerna, troligen de Israeliska prästerna sade till dem att sätta arken mellan två stycken kossor. Dessa kossor skulle man låta gå fritt, och om kossorna gick Bet-Semes skulle Filistéerna veta att denna ondska som hade drabbat dem, kom från Herren. Men om kossorna inte gick dit så var det bara ”slumpen” som hade drabbat dem.

Men bibeln lär oss inte att slumpen finns utan att Gud råder och styr. Så dessa kossor som bar arken gick direkt till Bet-Semes utan att vika av vare sig till höger eller vänster.

När Arken väl kommer fram så tittar en del personer in i arken och 70 stycken blir dödade av Herren för att man begår denna hemska synd.
De skickade då bud efter Kirjat-Jearims män som kom och hämtade arken och förde den tillbaka till sin plats. (7:1)

Vad kan vi då lära oss av denna text?

Jag skulle vilja döpa dagens predikan till ”Vem förtröstar du på?”

Vi ser i kapitel fyra hur Israel hade sin förtröstan på Herrens ark. Man förtröstade mera på yttre ting än på Herren själv. Man missbrukade Guds namn och I Arken låg lagen och arken kan symbolisera lagen, och arken symboliserade även Herrens närvaro.

”Låt oss hämta HERRENS förbundsark från Silo så att den är här bland oss och räddar oss från våra fienders hand.” 4 Folket sände män till Silo, och de bar HERREN Sebaots förbundsark därifrån, hans som tronar på keruberna.” – 1 Sam 4:3-4

Det hjälpte inte att hämta arken utan Israels problem var synden.

”2 Från den dag då arken fick sin plats i Kirjat-Jearim gick en lång tid, tjugo år. Hela Israels hus suckade efter HERREN. 3 Men Samuel sade till alla israeliterna: ”Om ni av hela ert hjärta vill vända om till HERREN, så skaffa bort ifrån er de främmande gudarna och astarterna och vänd era hjärtan till HERREN och tjäna endast honom, så skall han rädda er från filisteernas hand.” – 1 sam 7:2-3

Det första vi kan lära oss av detta är att inte missbruka Herrens namn.

De använde Herrens Ark utan att omvända sig från sina synder. De vanärade Gud genom att leva i synden men samtidigt använda Herrens ark inför folken. De missbrukade Guds namn genom att förtrösta på Gud utan att omvända sig från synden. Men Gud hade redan sagt i bibeln att om man syndade skulle Gud överge dem. De missbrukade Guds namn genom att offentligt vanära honom.

Det andra vi kan lära oss är att inte förtrösta på lagen.

Israel gick och hämtade arken och i arken låg Mose lag, men arken kunde inte rädda dem utan arken togs ifrån dem. De hade begått synder och därmed kunde deras hopp till arken inte frälsa dem. På samma sätt är det med oss idag.
Lagen kan inte frälsa oss. Lagens funktion är att föra oss till Kristus och visa oss att vi alla står som skyldiga inför Gud samt att fostra oss till ett liv i Gudsfruktan .

Vi måste akta oss så att vi inte blir som den rike mannen som förtröstade på lagen, som Jesus sade till ”Gå och sälj allt vad du har och äger”. Lagen själv kan aldrig frälsa någon utan bara föra oss till Kristus och Golgata. Därför sätt aldrig din förtröstan till lagen..

Det tredje vi kan lära oss är att inte förtrösta på Guds närvaro.

I arken bodde Herren härlighet och närvaro ”Härligheten är borta från Israel, för Guds ark är bortrövad.” – 1 Sam 4:22
Israeliterna hade sin förtröstan på arken och Herrens härlighet. Nu hade härligheten lämnat dem. Vad skulle de nu ta sig till? Hur är det med oss om vi förtröstar på Guds närvaro?
Vad händer om den lämnar oss? Var skall du då ha din förtröstan? Du kan aldrig förtrösta på Guds närvaro av flera orsaker.

(1) Guds härlighet kan lämna dig precis som den gjorde gjorde för Israels barn. Istället skall du förtrösta på att Herren aldrig övergiver dig.

(2) Guds härlighet kan vara falsk. Vi läser i Jer 17:9 ”Bedrägligare än allt annat är hjärtat,
det är obotligt sjukt. Vem kan förstå det?”. Lita aldrig på dina känslor eller ditt hjärta för det är bedrägligt och kommer att bedra dig. Gud kan även lägga villfarelse på folk och få dem och tro att det de upplever verkligen är Gud.

Ja, det är Gud, men det kan vara en villfarelse ifrån Gud. Vi läser i 1 kung 22:23 Hur Gud lade en lögnens ande hos profeterna ”Och se, nu har HERREN lagt en lögnens ande i alla dessa dina profeters mun, och HERREN har beslutat att olycka skall drabba dig. ” . I 2 Thess 2:11 står det att Gud skickade en kraftig villfarelse så att de skulle tro på lögnen och bli dömda. Visst var det Gud de upplevde men det var en villfarelse från Gud. Därför skall vi aldrig förtrösta på Guds närvaro eller härlighet.

Det fjärde vi kan lära oss är att inte förtrösta på avgudar.

I kapitel 5 finner vi hur de gång på gång försökte resa upp sin Gud Dagon trots att Gud välte den. De omvände sig inte i från sitt avguderi utan förtröstade fortfarande på Dagon och hade Herren jämte Dagon. Så kan det vara i våra liv vi skulle inte säga att vi inte älskar Gud utan istället sätter vi upp något vid sidan av honom.

Vi har Jesus i ena handen och avguden i andra handen. Vi förtröstar på Jesus men vi förtröstar även på staten. Vi förtröstar på Jesus men samtidigt på våra egna prestationer. Vi förtröstar på Jesus men också på oss själva eller andra. Gud är en avundsjuk Gud och delar oss inte med andra. Han vill ha hela vårt hjärta, hela vår själ och hela vårt förstånd.

Det femte vi kan lära oss av denna text är att inte förtrösta på offer.

Filistéerna förtröstade på sitt skuldoffer. Men ändå blev folk dödade på grund av sina synder genom att titta in arken (6:19). Men offren i sig kunde inte utplåna någons synd utan det var bara en skugga på det som skulle komma senare.

Men så kan det vara med oss, vi förtröstar på våra religiösa offer. Vi förtröstar på pengar vi ger till mission, kyrkan eller fattiga och tror att de ger en bättre ställning inför Gud. Vi förtröstar på våra böner och om vi ber mycket eller länge så känner vi oss mer andliga. Eller så förtröstar man sig på allt annat man gör för Herren.

Men inget av detta kan frälsa någon utan det är bara religiösa handlingar. Fariséerna gjorde allt det där. De bad och fastade. De gav gåvor, de åkte på missionsresor och de läste sin bibel. Ändå var de inte rättfärdiga och deras offer var inte acceptabla inför Gud. Filistéernas offer räddade dem inte och de räddade inte fariséerna och kan inte rädda oss. Förtrösta inte på offerhandlingar.

Nu kanske frågan följer naturligt, Vad skall vi då förtrösta på?

För det första förtrösta på Herren i lidanden.

Vad vi såg här det var hur arken och Guds härlighet lämnade Israel och hans barn.
Genom denna händelse tar Gud tar arken ifrån dem och hans härlighet lämnar Israel för en tid.
I bland så kommer Gud att ta bort arken i vårt liv för att tukta oss.

”Min son, förakta inte Herrens tuktan och tappa inte modet när du tuktas av honom. 6 Ty den Herren älskar tuktar han, och han agar var son som han har kär.7 Det är till er fostran som ni får utstå lidande. Gud handlar med er som med söner. Och var finns väl en son som inte tuktas av sin far? 8 Om ni inte får en sådan fostran som alla andra, då är ni oäkta barn och inte riktiga söner.” – Hebr 12:5-8

Om du är ett äkta Guds barn så kommer Gud att fostra dig. Detta gör han genom att du får genomgå lidanden. Om du inte fostras av Herren är du inget Guds barn, För alla som han älskar fostrar han.

I Israels fall så var de utan arken i sju månader innan den slutligen kommer att återvända. I Jobs fall varade hans lidande i nio månader. I vårt fall kan det pågå periodvis.

”Räkna det som den största glädje, mina bröder, när ni råkar ut för alla slags prövningar. 3 Ni vet ju att när er tro sätts på prov, så gör prövningen er uthålliga ” – Jak 1:2-3

När prövningarna från Gud slår emot oss är det lätt att bli missmodiga som folket i dagens text blev. Pinehas hustru döpte pojken till I-Kabod som vi ser i vers 21. I-Kabod betyder ”Ingen härlighet” eller ”Var är härligheten”. Hon gav alltså sin son ett negativt namn efter en negativ erfarenhet.

Så kan det vara i våra liv när prövningarna från Herren slår mot oss. Vi slås av missmod och kanske av depressioner och det kanske känns som att hela vår värld går under och tårarna kanske rinner ner för våra kinder. Man kanske börjar undra vad det är för fel på mig, och man börjar förtrösta på allt annat i livet?

I bland är det Herrens hand som drabbar oss och för att hålla vår förtröstan på Herren säger Jakob.. ”Räkna det som största glädje”.
Lidanden kommer att göra oss uthålliga. Det är vår tro som testas av Gud och genom svårigheten och prövningen kommer de sanna Gudsbarnen att fostras och bli starkare i tron. Det är genom lidandet och prövningarna som man lär sig de största lärdomarna i livet och som tron växer som mest. .

Det är genom prövningarna som vi lär oss mest att förtrösta på Herren. När allt går väl i livet är det lätt att man glömmer bort Gud och man tappar beroendet av honom. Men genom prövningarna så gör Gud oss beroende av honom.

Även prövningarna och de värsta av lidande är till det bästa för oss. Även frestelserna från satan är till det bästa för oss. För de får oss att inse att vi behöver Gud för att övervinna dem. Frestelserna för oss in i bön om hjälp där man utbrister ”Inled oss inte i frestelse, utan fräls oss ifrån ondo”

Det så Gud vill ha det. Han vill att vi som hans barn skall vara beroende av honom och inte av oss själva. Han kommer ta till de medel som behövs för att vi skall komma till det beroendet av honom.
Han kommer ta bort arken från ditt liv om det så skulle behövas. Allt för att hans namn skall bli förhärligat och vi skall minskas.

Bli inte förvånad om det känns som att Gud har övergivit dig och tagit bort arken ur ditt liv. Bli inte förvånad utan sådant måste ske och det är alltid för vårt bästa. Ty allt samverkar till det bästa för dem som älskar honom (Rom 8:28). Förtrösta på Herren när arken är borta i ditt liv och prövningarna kommer. Förtrösta endast på Herren och hans ord. Lita på att allt är till det bästa för just dig..

För det andra förtrösta enbart på Herrens nåd och ord.

Istället för att förtrösta på arken och lagen så skall vi enbart förtrösta på Guds nåd. Det är nåden som Jesus gav till oss när han dog för oss på korset och det är nåden som håller oss borta från synden, inte lagen utan nåden.

”Ty Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor. 12 Den fostrar oss att säga nej till ogudaktighet och världsliga begär och att leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt i den tid som nu är, ” – Tit 2:11-12.

Lagen kunde inte frälsa oss och förtröstan på ens egna prestationer kan inte frälsa någon utan endast nåden som gavs till oss. Fäst dina ögon på nåden och inte på arken.

Vi skall inte heller förtrösta på hans närvaro genom arken utan vi skall förtrösta på hans skriva ord.
Om bibeln säger att vi blir rättfärdiga genom tron så förtrösta på det oavsett om du kanske inte känner dig så rättfärdig.

Du kanske tittar på dig själv och ser mycket hemskheter, men Guds ord och löften står högre. Förtrösta inte på att uppleva en speciell närvaro i ditt liv utan förtrösta enbart på Kristi verk på korset och hans ord och löften till dig. Fäst dina ögon på Kristi kors och hans nåd och inte på dina egna prestationer.

För det tredje förtrösta enbart på Herrens offer.

Offren i texten pekade på Kristus, offren själv kunde inte utplåna skulden hos någon utan bara Kristus själv kunde det. Dessa Filistéer försökte offra men det hjälpte inte. De omvände sig inte från sitt avguderi och vände sig inte till den levande Guden. Jesus Kristus var det sanna och tillräckliga offret för våra synder.
Vad offer och gärningar inte kunde göra gjorde Jesus. Jesus strök bort kravet som lagen hade på oss, när han dog för oss medans vi ännu var syndare.
Vi skall enbart förtrösta på Kristi offer. Det är Kristi offer som får oss att vandra i nåden och genom nåden fostras vi att avhålla oss från synden.

Försöker man i egen kraft blir det pannkaka men vänder man sig till Kristus och ser på honom och förnekar sin egna förmåga så blir det ett acceptabelt offer inför Kristus. Det offer han vill ha är en ödmjuk ande och ett förkrossat hjärta. Ett hjärta som insett sin egna hjälplöshet. När vi ser på Kristus och förtröstar på honom kommer allt i livet att samverka till det bästa.

Slutligen Arken var en förebild på något bättre.

Arken och nådastolen var en förebild på något bättre. Det var en del av det allra heligaste och tabernaklet.

”I tabernaklet inreddes ett främre rum som kallades det heliga. Där stod ljusstaken och bordet med skådebröden. 3 Bakom den andra förlåten fanns ett rum som kallades det allra heligaste. 4 Dit hörde det förgyllda rökelsealtaret och förbundsarken, som på alla sidor var överdragen med guld. I den fanns en guldkruka med mannat, Arons stav som hade grönskat och förbundets tavlor. 5 Ovanpå arken stod härlighetens keruber som överskuggade nådastolen. Men detta skall jag inte nu gå in på i detalj.
6 Så blev det ordnat. I det främre rummet går alltid prästerna in och förrättar sin tjänst. 7 I det andra rummet går endast översteprästen in en gång om året, och då aldrig utan blod, som han bär fram för sina och för folkets oavsiktliga synder. 8 Därmed visar den helige Ande att vägen till det allra heligaste ännu inte har uppenbarats, så länge det främre rummet består. 9 Detta är en bild av den tid som nu är: gåvor och offer frambärs, men de kan inte fullkomligt rena samvetet hos dem som offrar. 10 Liksom när det gäller mat och dryck och olika slags reningar, så är det här fråga om yttre föreskrifter fram till tiden för en bättre ordning.

11 Men nu har Kristus kommit som överstepräst för det goda som vi äger. Genom det större och fullkomligare tabernakel som inte är gjort med händer, det vill säga som inte tillhör den här skapelsen, 12 gick han en gång för alla in i det allra heligaste, inte med bockars och kalvars blod utan med sitt eget blod, och vann en evig återlösning ” . Hebr 9:2-11
Arken var en del av något större den pekade på Jesus. Det är vad vi skall sätta vårt hopp till. Jesus Kristus endast. Förtrösta endast på Kristus och inte på arken eller sakerna i arken. Gläd dig i korset och vad han har gjort för dig. Gläd dig över nåden och hans kärlek till dig. Gläd dig inte över dis själv utan av Kristus.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s