Jesus står inför Pilatus och blir hånad. (Mark 15:1-20)

Predikan av Josef Löwdin 13/4-2014 , Göteborg

 

Genom hela bibeln finns det en röd tråd. Vi har sett genom Markus evangeliet hur profetia efter profetia har gått i fullbordan. Vi såg i början hur Jesus utförde många under och tecken för att uppfylla profetiorna i från gamla testamentet.
En kvinna har smort honom med dyr olja vilket var en profetisk handling inför vad som skulle komma. Vi har sett Jesus i Getsemane där han drack Guds vredes kalk. Allt har nu förberetts inför Jesu död. Men än återstår det lite profetior att fullborda, och nu ser vi nästa epok av Jesu död och uppståndelse.

I dagens text kommer vi att se hur Jesus står inför Pilatus och kommer att bli utlämnad åt döden, och hånad och föraktad.

1 Redan tidigt på morgonen fattade översteprästerna sitt beslut tillsammans med de äldste och de skriftlärda, hela Stora rådet. De band Jesus och förde bort honom och utlämnade honom åt Pilatus. 2 Pilatus frågade honom: ”Är du judarnas konung?” Jesus svarade: ”Du säger det själv.” 3 Och översteprästerna anklagade honom häftigt. 4 Pilatus frågade honom på nytt: ”Svarar du ingenting? Du hör hur mycket de anklagar dig.” 5 Men Jesus svarade inte längre, och det förvånade Pilatus.6 Vid högtiden brukade Pilatus frige en fånge, en som de begärde. 7 Där fanns nu en man som hette Barabbas. Han satt fängslad tillsammans med andra upprorsmän som hade begått mord under oroligheterna. 8 När folket kom fram och begärde att få vad han brukade bevilja dem, 9 svarade Pilatus: ”Vill ni att jag skall frige judarnas konung?” 10 Han förstod nämligen att det var av avund som översteprästerna hade utlämnat honom. 11 Men översteprästerna hetsade folket till att begära att han i stället skulle frige Barabbas. 12 Pilatus frågade dem än en gång: ”Vad skall jag då göra med honom som ni kallar judarnas konung?” 13 De skrek: ”Korsfäst honom!” 14 Pilatus frågade dem: ”Vad har han då gjort för ont?” Men de skrek ännu högre: ”Korsfäst honom!” 15 Och då Pilatus ville göra folket till viljes, frigav han Barabbas, men Jesus lät han gissla och utlämnade honom sedan till att korsfästas.
16 Soldaterna förde nu in Jesus på gården, det vill säga residenset, och kallade samman hela vaktstyrkan. 17 De klädde på honom en purpurmantel och flätade en törnekrona och satte den på honom. 18 Sedan hälsade de honom: ”Leve judarnas konung!” 19 Och de slog honom i huvudet med en käpp, spottade på honom och böjde knä och tillbad honom. 20 Och när de hade hånat honom, tog de av honom purpurmanteln och klädde på honom hans egna kläder. Sedan förde de ut honom att korsfästas

Vi befinner oss nu i Jerusalem och Jesus står inför Pilatus. Pilatus var romersk landshövding över den ockuperade provinsen Judeen mellan 26-36 e.Kr. Pilatus hade sitt högkvarter i Caesarea men uppehöll sig i Jerusalem under judarnas högtider, vilket det var just nu.

Det är just nu påskhögtiden som man firade till minne av uttåget ur Egypten. Det som det verkliga uttåget och påsken var en symbol för är nu på väg att bli uppfyllt.
Vad hela lagen och profeterna hade talat om var nu på väg att bli fullbordat. Det var ingen slump att Jesus nu stod inför Herodes utan han stod mitt i Guds vilja. Alla händelser i gamla testamentet hade förberedd denna dagen.
Det kanske inte är en trevlig plats att vara på, att stå mitt framför kungen. Men precis som för Jesus är även de jobbiga situationerna en del av Guds plan för våra liv.

Vi läser i vers 1 ”Redan tidigt på morgonen fattade översteprästerna sitt beslut tillsammans med de äldste och de skriftlärda, hela Stora rådet. De band Jesus och förde bort honom och utlämnade honom åt Pilatus.”.
De hade redan bestämt sig för att döda Jesus och gjort upp sina planer, men de själva hade inte makten att göra något så de var tvungna att gå inför Pilatus och Pilatus hade i sin tur fått makten från Gud. Vi läser i Apg 4:27-28.

”Ja, de gaddade sig verkligen samman i denna stad mot din helige tjänare Jesus, som du har smort, Herodes och Pontius Pilatus tillsammans med hedningarna och Israels stammar, 28 för att utföra vad du i din makt och genom ditt beslut hade förutbestämt. ”

Vad som nu sker i denna texten är alltså helt i enligt med Guds plan och i enlighet med vad han hade förutbestämt. Gud hade redan innan världens grund var lagd utvalt Jesus (1 Petr 1:20) till att komma som vår frälsare och händelserna som nu sker var förutbestämda..
Det var alltså inte ett misslyckande från Gud där han satt i himlen och gnuggade sina händer och säger ”Ojdå titta nu har de planerat att döda Jesus, då tar vi till plan B”. Nej utan det kom i från Gud att de blev uppeggade och utlämnade Jesus till Pilatus.

Samtidigt som det var förutbestämt av Gud att Jesus skulle stå inför Pilatus och folket skulle kräva hans död så var de helt ansvariga för sina handlingar. Gud inte bara bestämde deras onda handlingar utan höll de även ansvariga för de. ”Därför skall hela Israels folk veta att denne Jesus som ni korsfäste, honom har Gud gjort både till Herre och Messias.” ” – Apg 2:36.

De hölls ansvariga och Petrus beskyllde dem för att ha korsfäst Kristus. Detta med förutbestämmelsen och människans ansvar ser vi genom hela skriften. Gud använder sig av onda hjärtan och onda handlingar för att utföra sina syften. Sedan håller han dem ansvariga för att deras hjärtan var onda.
Vad vi alltså ser i denna text fram till hans korsfästelse och död var allt förutbestämt av Gud för att visa på hans makt och ära.
I bland som troende hamnar vi i jobbiga situationer precis som Jesus gjorde här. Men när vi står framför kungar och sådant så behöver vi inte oroa oss för Jesus har lovat att orden skall läggas i vår mun. Vi kan även ta till vara på löftet i Matt 10 ”att inte ett hårstrå skall gå förlorat från vårt huvud om inte vår fader i himlen vill det”
I detta fallet var det Guds vilja att det som skedde med Jesus skulle ske honom. Oavsett vad som händer i våra liv kan vi vara trygga att allt är i Guds händer och att han har allt under kontroll. (Rom 8:28)

2 Pilatus frågade honom: ”Är du judarnas konung?” Jesus svarade: ”Du säger det själv.” 3 Och översteprästerna anklagade honom häftigt. 4 Pilatus frågade honom på nytt: ”Svarar du ingenting? Du hör hur mycket de anklagar dig.” 5 Men Jesus svarade inte längre, och det förvånade Pilatus.

Jesus får nu frågan av Pilatus om han är Judarnas konung, men Jesus verkar inte alls så villig att svara utan säger bara ”Du själv säger det” och nu börjar översteprästerna att häftigt anklaga honom.
Jesus blev anklagad av de religiösa ledarna och vi som troende kommer också att bli anklagade av religiösa ledare och annat om vi följer Jesus. Djävulen kallas för en anklagare och det är hans natur att komma med anklagelser mot folk. Alla sanna tjänare måste kommer ibland råka ut för falska anklagelser som ofta inte alls stämmer.

Vi som troende måste passa oss så att vi inte hamnar hand i hand med Djävulen och börjar anklaga folk personligen för saker det inte finns någon grund för. Det är inte fel att anklaga någon om det man säger har någon grund men om den inte har det skall man hålla tyst. ”Ta inte upp en anklagelse mot någon av de äldste, om det inte finns två eller tre vittnen ”- 1 Tim 5:19.

Att anklaga utan bevis och vittnen är fel och en synd och vi måste passa oss för sådant.
Men hur skall vi agera om vi blir anklagade? I dessa versar ser vi hur Jesus svarade med tystnad. Han sade alltså inte ett ord för att försvara sig. Vid vissa tillfällen svarade Jesus med att peka tillbaks på fariséerna och deras hyckleri, men här svarade han inte med ett ord.

Detta var först och främst för att uppfylla profetiorna. Vi läser i Jes 53:7 ”Lik ett lamm som förs bort till att slaktas, lik ett får som är tyst inför dem som klipper det, så öppnade han inte sin mun.”
Så detta betyder inte att vi behöver vara tysta när vi anklagas falskt utan Jesus säger på ett annat ställe ”När man för bort er och utlämnar er, så gör er inte bekymmer för vad ni skall säga. Vad som ges er i den stunden skall ni tala. Det är inte ni som då talar, utan den helige Ande ” – Mark 13:11

Så vi som troende behöver inte vara tysta när vi anklagas falskt och vi behöver inte heller oroa oss för orden skall ges till oss i den stunden.

6 Vid högtiden brukade Pilatus frige en fånge, en som de begärde. 7 Där fanns nu en man som hette Barabbas. Han satt fängslad tillsammans med andra upprorsmän som hade begått mord under oroligheterna. 8 När folket kom fram och begärde att få vad han brukade bevilja dem, 9 svarade Pilatus: ”Vill ni att jag skall frige judarnas konung?” 10 Han förstod nämligen att det var av avund som översteprästerna hade utlämnat honom. 11 Men översteprästerna hetsade folket till att begära att han i stället skulle frige Barabbas.

Under den tiden hade romarna en tradition som inte var en lag eller något att en gång om året just vid högtiden släppa en fånge. Det är ingen slump att det var just den dagen som Jesus stod inför Pilatus utan som vi såg innan var det förutbestämt redan innan världens grund var lagd att det skulle ske.
Av detta stycke kan vi lära oss lite grejer :

1. Barabbas var en brottsling.
Mannen som fanns på plats med Jesus var Barabbas och han var en mördare. Han var en syndare och hade begått mord och förtjänade att straffas. Ingen kan klaga om Barabbas hade dömts för sina brott och sin synd. Men är detta även intressant ur en andlig synvinkel.
För varje människa är precis som Barabbas, man kanske inte har begått ett fysiskt mord men alla har syndat genom att bryta mot Guds lag. Alla människor är brottslingar i Guds ögon och förtjänas att straffas. Hur många av oss är inte mördare i våra hjärtan? Jesus sade ”om du blir vred på din broder utan orsak är du en mördare”, Johannes sade ”Om du hatar din broder, är du en mördare”
Mord är inte bara en yttre handling utan lika mycket en handling som sker i hjärtat. Självklart blir ingen i samhället dömd i dag för en inre handling som ingen annan än du och Gud känner till.
Men Jesus sade att man riskerar att hamna i Gehenna om man begår mord i sitt hjärta. På domens dag när vi står inför Gud kommer sådant att hållas emot oss och rättvisan kommer att kräva ett straff för morden vi har begått.

2. Jesus var oskyldig.
Barabbas var en brottsling skyldig enligt lagen och förtjänade att dömas rättvist för sina brott. Men Jesus hade inte gjort något fel. Han hade inte begått en enda synd i hela sitt liv. Han var den enda som någonsin lyckats hålla hela lagen felfritt och perfekt eftersom han är Gud själv. Bara Jesus kan det eftersom Gud är helig.
Han hade inte begått någon synd, och svek fanns inte i hans mun. – 1 Petr 2:22.
Det är viktigt med att Jesus var syndfri eftersom han var vår ställföreträdare. Någon som inte hade begått något brott var tvungen att dö i vårt ställe och straffas för den synd vi skulle straffats för. En icke syndfri kunde inte göra det för då vore det inget legalt offer.

3. Folket ville fria en brottsling.
Det tredje vi kan se är hur folket ville fria denna brottsling. Det intressanta med detta är att namnet Barabbas betyder ”faderns son”. Så de ville fria den falska sonen och korsfästa den riktiga sonen.
Vi såg tidigare var detta redan förutbestämd men det vittnar även om människans hjärta. Folket såg hellre en brottsling gå fri än Gud själv.
Det vittnar om människans hat emot Gud. Vi ser även det i vers 10 ” Han förstod nämligen att det var av avund som översteprästerna hade utlämnat honom”
Jesus var helt oskyldig och hade aldrig begått en enda synd. Hellre ville man ha orättvisa, man ville ha en brottsling frikänd som förtjänade sitt straff, medans en oskyldig ville man ha dömd.
Synden i deras hjärtan var avund. Avund är en synd vi alla har begått. Att vara avundsjuk innebär att inte vara tacksam till Gud. Man är besviken över att man inte har allt man vill ha och därför känner man avund. Dessa överstepräster var avundsjuka på Jesus. Han hade något de inte hade och de reagerade i avund så starkt att de ville döda honom.
Du kanske tänker men så hemsk är väl ändå inte jag? Men detta vittnar om människans ondskan som finns inne i en människas hjärta.
”Och HERREN såg att människornas ondska var stor på jorden och att deras hjärtans alla tankar och avsikter ständigt var alltigenom onda” – 1 Mos 6:5

Låt mig citera John Wesley. I dag pratas det mycket om väckelse men få skulle ens tänka tanken att läsa vad de gamla väckelsegubbarna säger. Så här säger Wesley om denna versen

”Gud såg deras hjärtans tankar” — som fanns i deras inre, anden inom dem, allt som fanns i hans inre känslor. Hans ”alla avsikter” Det är svårt att finna ett ord av större betydelse. Det inkluderar allt som är format, skapat, fabricerat inuti; allt som finns och håller själen; varje lutning, begär, passion, apetit; varje humör, syfte, tanke. Av det följer även som en konsekvens varje ord och handling, som naturligt kommer från dessa källor, är antingen goda eller onda beroende på vilken källa de kommer i från.

Nu såg Gud att allt detta, precis allt, var ont; — de var i strid mot moralisk rättfärdighet och hela Guds natur, som givetvis omfamnar allt gott. Men deras hjärtan var emot Guds vilja, den eviga standarden mellan gott och ont; emot den rena, heliga avbilden av Gud, som människan från början var skapad till, och var han en gång var när Gud stod, överblickandes av sina händers verk, såg han att allt var gott; motsatt till rättvisa, barmhärtighet, och sanning, och de väsentliga relationer som varje människa bär till sin Skapare och hans medmänniskor.

Men fanns det inget gott blandat med det onda? fanns det ljus blandat med mörkret? Nej; inget alls: ”HERREN såg att människornas ondska var stor på jorden och att deras hjärtans alla tankar och avsikter ständigt var alltigenom onda” Det kan inte förnekas, men många av dem, säkert alla, hade goda tecken nedlagda i sina hjärtan; eftersom Guds ande också ”bemödar sig med människan,”så att han kanske skulle omvända sig, speciellt under tidsfristen, de hundra tjugo åren, medans arken byggdes. Men fortfarande ”i hans kött bodde inget gott;” hela hans natur var helt ond: Den var helt i linje med sig själv,och inget av den andra naturen fanns där.

Frågan kanske fortfarande finns kvar, ”Var det inget uppehåll av denna ondskan? Fanns det inga klara intervaller, där det kom något gott ut ur människans hjärta?” Vi är inte här för att finna, vad Guds nåd kan göra i en människas hjärta; och, bortsett från det, har vi ingen orsak att tro att det fanns intervaller när ondskan upphörde, för Gud såg ”att deras hjärtans alla tankar och avsikter ständigt var alltigenom onda” , det var alltid det samma, d.v.s ”var enbart onda hela tiden;” varje år, varje dag, varje timme, varje stund. Han har aldrig börjat göra gott…”

Det är precis sådan vi är innan vi har blivit pånyttfödda av Gud. Vi är precis som Barabbas en skyldig brottsling. Vi är precis som prästerna, fulla av avund. Vi behöver en frälsare!

4. Jesus tog Barabbas och vårt straff

Som vi såg var Barabbas den skyldige brottslingen som borde ha dött för sina synder. Men Jesus som var oskyldig dog i hans ställe. Han gick fri medans Jesus dog.
Så är det med oss vi var de skyldiga brottslingarna som borde ha straffats för våra synder. Vi var som Barabbas och de översteprästerna. Mördare och fulla av avund. Men Jesus dog i vårt ställe och tog vår plats på korset.
Han som var oskyldig tog vårt straff och försonade sig med oss och blev till synd. Nu kan vi som Barabbas gå fria från våra synder om vi omvänder oss och tror på Jesus och det han har gjort för oss.

12 Pilatus frågade dem än en gång: ”Vad skall jag då göra med honom som ni kallar judarnas konung?” 13 De skrek: ”Korsfäst honom!” 14 Pilatus frågade dem: ”Vad har han då gjort för ont?” Men de skrek ännu högre: ”Korsfäst honom!” 15 Och då Pilatus ville göra folket till viljes, frigav han Barabbas, men Jesus lät han gissla och utlämnade honom sedan till att korsfästas.

Pilatus frågar nu folket vad han skall göra av Jesus. Folket vill ha honom korsfäst, men Pilatus ville inte detta utan frågar ”Vad har han gör för något ont”. Han ville alltså inte döma en oskyldig människa till döden.
Men folket skrek och skrek ”Korsfäst honom, Korsfäst honom”. Pilatus föll alltså för grupptrycket.
Vi kan ta varning av detta i dag i ett samhälle med mycket grupptryck. Folk kommer att försöka få dig att falla för grupptrycket och börja synda. Precis som man gjorde med Pilatus.

”Bara en gång!” ”Det är väl inte så farligt att testa lite!”. Det är precis som ormen i lustgården. Ät bara en gång. Synden bedrar alltid och försöker få oss på fall.
Det är därför Jesus uppmanar oss i Herren bön att be ”Inled oss inte i frestelse och fräls oss i från ondo”. Synden och djävulen är ett rytande lejon som försöker att uppsluka dig.
Men genom kraften i korset har Jesus övervunnit synden och syndens makt skall inte ha något grepp om oss.
När grupptrycket och synen lockar vid dörren så stå emot den. I vår mänskliga natur utan Kristus är vi precis som Pilatus som föll för trycket och lät döda Jesus trots att han var helt oskyldig.
Men på grund av Kristus och hans verk på korset så får vi kraft att övervinna och stå emot grupptryck och frestelser.

Det andra vi kan lära oss av detta är faran frukta människor mer än Gud.
Pilatus fruktade människor mer än Gud. Han ville hellre göra folket till viljes än att behag Gud.
”Då svarade Petrus och apostlarna: ”Man måste lyda Gud mer än människor.” – Apg 5:29
Petrus, Paulus, Jesus och alla apostlarna och även alla profeter och gudsmän i skriften har fruktat Gud och lydigt honom mer än människor. I Sverige i dag råder en otrolig apati där man är försiktig i sina ord och avståndstaganden från villoläror. Detta beror på att man vill hellre vara vän med människor än med Gud.
Man gör som Pilatus säger och gör vad folket vill höra. Låt oss aldrig falla in i den frestelsen att göra människor till viljes mer än Gud. Vem är bäst att ha på sin sida? Gud eller människor? ”Om Gud är för oss vem kan då vara emot oss?”
Låt oss inte vara fega eller tysta när vi ser villoläror smyga in runt omkring oss. Låt oss inte vara tysta eller fega när vi får chansen att förkunna evangelium. Många gånger har vi gjort oss skyldiga till att vara människan mer till viljes än Gud. Vi är inte bättre än Pilatus utan i behov av Guds nåd och ande.
Soldaterna förde nu in Jesus på gården, det vill säga residenset, och kallade samman hela vaktstyrkan. 17 De klädde på honom en purpurmantel och flätade en törnekrona och satte den på honom. 18 Sedan hälsade de honom: ”Leve judarnas konung!” 19 Och de slog honom i huvudet med en käpp, spottade på honom och böjde knä och tillbad honom. 20 Och när de hade hånat honom, tog de av honom purpurmanteln och klädde på honom hans egna kläder. Sedan förde de ut honom att korsfästas
Jesus blir nu hånad och föraktad. I vers 18 ser vi att man sade ”Leve judarnas konung!”. Man gjorde narr av honom och klädde upp honom till en konung på ett hånfullt sätt.
En kung i Israel hade en purpurmantel och en Guld krona. Man sätter på honom denna purpurmanteln men ger honom en törnekrona för att håna och förakta och göra narr av honom. De tog en käpp och slog honom. De spottade på honom och hånfullt tillbad honom.
Detta var profeterat om Kristus att han skulle bli hånad och föraktad. ”Men jag är en mask och inte en människa, hånad av människor, föraktad av folket. ” – Ps 22:7
Hånet och föraktet mot Jesus var även det förutbestämt och profeterat. Det var en uppfyllelse av profetiorna. Han utstod hånet och föraktet på grund av sin kärlek till oss. Han kunde ha struntat i det och låtit oss få vad vi förtjänar, Guds rättvisa dom mot våra synder.
Men på grund av hans kärlek till oss utstod han hånet och föraktet. Han syndade aldrig. Han öppnade aldrig sin mun mot dem som gjorde detta mot honom. Utan som ett får på väg att slaktas teg han även under hånet och föraktet.

Detta är något som vi som kristna kommer bli utsatta för också. Vi kan se hur Paulus hånades ”När judarna fick se allt folket, fylldes de av avund och hånade Paulus och sade emot honom när han predikade. ” – Apg 13:45
När du blir hånad och föraktad för evangeliums skull, Gläd dig och jubla!, Guds rike tillhör dig.
”Saliga är de som blir förföljda för rättfärdighetens skull, dem tillhör himmelriket.
11 Saliga är ni, när människor hånar och förföljer er, ljuger och säger allt ont om er för min skull. 12 Gläd er och jubla, ty er lön är stor i himlen. På samma sätt förföljde man profeterna före er.
” Matt 5:11-12

När du blir hånad och föraktad var som Jesus. Öppna inte din mun mot dem och säg inget ont utan bara välsigna.
Om du blir hånad och föraktad så gläd dig också över det. Du är inte ensam. Profeterna fick utstå det, Jesus fick utstå det och Paulus fick utstå det. Är inte det en god skara människor att tillhöra? Ge inte upp evangeliets förkunnelse bara för lite hån och förakt, lönen i himlen väntar dig om du inte ger upp.
Det kanske inte är det enklaste att glädjas och jubla när man blir hånad, men det är vad Jesus uppmanar oss att göra. Att bli hånad och föraktad trotts att man är oskyldig är ett friskhets tecken och visar att Kristus finns i oss.

Slutligen : Det är lätt att bli sårad och besviken när man blir hånad eller utsatt för hemska grejer. Men Jesus yttrade inte ett ord mot dem utan sade när han var som mest hånad och hängde där på korset ”Fader förlåt dem, ty de vet inte vad de gör”. När vi ser att vi förtjänade att dö som Barabbas, när vi ser vår hemska syndiga natur och hur Jesus har behandlat oss. Så skall vi också förlåta dem oss skyldiga äro. Förlåtelse är korsets väg och om vi inte förlåter de som gjort oss illa så vandrar vi inte korsets väg.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s